Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Kyrkan har ett höglänt, solitärt och väl synligt läge i sin agrara omgivning med forntida anor. På kyrkkullen finns registrerade fornlämningar i form av fossil åkermark. Kyrkkullen avgränsas av branter åt vägen i söder, uppfart i öster och parkering i norr från 1987 samt åkermark i väster, tillhörig en gård norr om parkeringen. Ingen övrig bebyggelse ansluter till kyrkomiljön. Vid gården, liksom från landsvägen uppför backen i sydväst, gick äldre tillfartsvägar som inte längre brukas. Längs uppfarten i sydväst finns fortfarande en kallmur. En ekonomibyggnad uppfördes 1996 vid parkeringen.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården är av allt att döma samtida med kyrkan som sannolikt är från 1600-talet. Den har en rundad form i sydöst utefter kullen med kallmurar som bitvis utgör stödmurar i sluttningarna, vilket lämnar branterna i söder utan hägnad och fri sikt över dalen. Den ohägnade kanten ger kyrkogården en särprägel. I sydväst finns en gammal, numera låst, smidesgrind som visar på den äldre tillfarten och markerar kyrkplatsens ålder. I väster är en utvidgning från 1987, delvis anlagd på fornlämningsområdet. Kyrkogården är ålderdomligt kal runt kyrkan med trädkrans från 1900-talet och den nyare delen harmonierar med denna genom sammanhållna gräsmattor utan träd ute på ytan samt få och grusade gångar.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Bråttensby kyrka är ovanlig i trakten såsom en träkyrka, även om grannsocknen Landa i söder också har en sådan. Kyrkans tillkomst är höljd i dunkel men den förmodas vara uppförd under 1600-talet. I Kullings och Gäsene härader var det inte ovanligt med nybyggda träkyrkor under detta sekel, men få är bevarade. En numer igenlagd gravkammare från denna tid finns under koret. Altaruppsatsen är från 1746 (ombyggd 1899). Kyrkan fick vapenhus med torn före 1829, men nuvarande utformning och stomme tillkom 1898-99, då kyrkan också breddades, fick ny grund och en tillbyggd sakristia. Om den gamla stommens resta ekplankor återanvändes är här okänt. Arkitekt var I. R. Ekberg. En stor del av inredningen är kvar från renoveringen 1898-99; takform, läktare, altarring, predikstol och sannolikt dopfunt. Fyllningarna har vinkelbruten dekor som minner om den då tillkomna förenklade nygotiska utformningen. Den vinkelbrutna fönsterformen ändrades vid en stor renovering 1957 till mer ursprungligt utseende av arkitekt Axel Forssén. Interiören fick då sin nuvarande prägel dominerad av bänkarna och den laserade moderna träpanelen på väggar och tak. Barockens tidsskikt representeras endast av altaruppsatsen och begravningsvapnen.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - De äldre tillfartsvägarnas avläsbarhet, där mur och grind i sydväst är viktiga. - Kyrkogårdens kallmurar, grindar och ringa antal grusgångar.
- Avsaknaden av hägnad vid branterna i söder ger kyrkogården en särprägel.
- Kyrkans trästomme, om ej ursprunglig, representerar en förr regionalt vanlig typ, men numer fåtalig.
- Interiörens inredning från 1898-99, även läktarbänkarna, samt äldre
inventarier.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Vapenhus - Väster
Inventeringsår (2003)
Bråttensby kyrka har ett rektangulärt långhus med liten sakristia tillbyggd i norr, ett tillbyggt något smalare vapenhus i väster med en vinkelbruten liten frontespis över porten och ett smäckert torn på vapenhustaket mot långhusets västfasad. Fönstren är i det närmaste kvadratiska. Snickerier och dörrar är grågrönt täckmålade.
FASAD - Granitsockeln av murade block i full höjd tillkom 1899. Lufthål finns. Fasaden har profilerad locklistpanel från 1899, vitmålad 1967 eller senare. Två ovala vitmålade ankarjärn finns på var långsida med urtag i taklisten. Över västdörren sitter en rektangulär svart trätavla med urnupna hörn (ombyggd från trekantigt original tillkommet 1899) med präntat bibelord. Däröver sitter en lampa med rund vit glaskupa, 1900-talets mitt. Smidda ledstänger är monterade på vapenhusfasaden i väster. Ljudluckorna är stora och rektangulära med fiskbenspanel och lodrät list i släta foder.
FÖNSTER - Alla fönster är från 1957 då fodren från 1898-99 kompletterades upptill. Långhuset har tre stora kvadratiska, öppningsbara tvåluftsfönster på var långsida delade i sex rutor med träspröjsar och klarglas. Fodren är profilerade med gedigna över- och understycken med rundade former i listverket. Fodren inte helt lika i understycket, som har en kraftigare svängd midja på öst- och nordsidorna. Korets två fönster åt öster är rektangulära och kan ha äldre glas, i övrigt är de likadana som långhusets. Vapenhusets två enluftsfönster, ett åt norr respektive söder, har endast ytterbågar spröjsade till nio rutor. Tornfönstrets rektangulära enluftsfönster åt väster har sex rutor och de båda fönstren i sakristian åt norr respektive öster har nio rutor. Bågar och mittposter är målade i en något grönare nyans än övriga snickerier.
PORT - Den tvåbladiga västporten av trä från 1899 har fiskbenspanel samt liggande profilerad panel nedtill. Under dörren finns ett plåtklätt kort parti ned till den öppna, tresidiga, huggna granittrappan från nämnda år. Metallvredet är ornerat och över det sitter ett modernt sjutillhållarlås. Fodret är profilerat med kraftigt överstycke likt fönsterfodren. Sakristians dörr är enkel och troligen från 1900-talets tredje fjärdedel med stående panel målad laserande ljust blågrön och sparkplåt nedtill i foder som ovan. Trappan utgörs av tre huggna stenblock.
TAK - Långhuset och sakristian har sadeltak med rött enkupigt tegel från 1957, varunder det syns äldre spåntäckning. Tornet har ett lågt torntak som kragar ut långt över fasaden med kontursågade konsoler undertill. Taket täcks av röd plåt från 1957 i skivtäckning med storplåtsformat och förskjutna hakfalsar. Tornet kröns av ett kors klätt i röd plåt. Från tornet valmas takfallen över vapenhuset, som på västra sidan bryts av frontespisen med sadeltak över dörren. Övriga taksprång är också djupa med vitmålad pärlspånt under. En smalrandigt profilerad vitmålad taklist från 1899 finns runt vapenhuset och sakristian, vilken på långsidorna är kompletterad med en slät bräda med välvd list under. En lampa är monterad i taksprånget över sakristians dörr. Vita hängrännor och stuprör av plåt från 1970-talet.
Bråttensby kyrka är en salkyrka med ljust långhus med fullbrett, något förhöjt och rakt avslutat kor i öster. Sakristian i norr nås från koret och i väster finns vapenhuset med entré åt väster. Kyrkorummet är laserat i varma ljusbruna toner i en färgsättning från 1957. Interiören ger ett modernt intryck eftersom både tak och väggar har modernt likformig panel från 1957. Detta tillsammans med de strama, raka linjerna i bänkarna från denna renovering dominerar över den äldre inredningen: altaruppsats och predikstol från barocken, altarring samt läktarbarriär från 1899.
LÅNGHUS - I väster har bänkar avlägsnats, i norr för väggmonterad klädhängare och ljudmanöverbord, i söder för fristående garderober samt bokbord. Predikstolen i norr bryter in i bänkskärmen på denna sida.
GOLV - Lackat brädgolv sannolikt från 1899.
VÄGG - Lockpanel med tjocka jämnbreda bräder från 1957 laserade varmt ljusbruna så träet lyser igenom. Väggplåtar för stearinljus sitter mellan fönstren. Mellan fönstren på norra sidan sitter ett begravningsvapen från 1600-talet över H. R. Gyllenhaal med rikt skurna akantusdekorer, en riddarhjälm överst och på vapenskölden en arm med standar, målat i heraldiska färger med blå botten och röd sköld.
PORT - Pardörr från 1957 eller 1899 laserad grönbeige med en liggande mittfyllning samt över och under den två stående i profilerat ramverk och vitmetallvred i foder som fönstrens.
FÖNSTER - Två stora, nästan kvadratiska, tvåluftsfönster från 1957 på var långsida i breda, släta gråmålade foder från 1898-99 kompletterade upptill 1957. Lufterna är delade i sex rutor med profilerade träspröjsar som i sin tur är blyspröjsade till sex mindre rutor med vitt antikglas. Högtalare sitter fästade vid de östra fönstren.
TAK - Tredingstak från 1957 med slät träpanel brunlaserad likt väggarna. Två dragjärn tvärs över rummet med en kula på mitten, målade i färg med taket. Taklisten är profilerad, brunlaserad med en ljust blågrön nyans i hålkälen och därunder en smalare profilerad list i samma ton. Två kristallkronor varav en i koret, vilka för cirka tio år sedan ersatte stulna kronor, samt en mässingskrona i väster.
KOR - Korets nuvarande sträckning är från 1957. På var sida om altaret i mitten är ett fönster. I norr är trappan till predikstolen och öster om den dörren till sakristian. Över trappan till predikstolen sitter en minnestavla över Jacob Bryntesson Gyllengrönn från 1655. I nordöstra hörnet står dopfunten. Fäst på väggen i sydöstra hörnet sitter en nummertavla och på södra väggen Bryntessonska vapnet med värjan bredvid. Längs hela södra väggen är en korbänk från 1899. I koret finns även ett piano och ett litet bord. På ömse sida om altaret står moderna kolonnformade laserade träpiedestaler med mässingsljusstakar.
GOLV - Brädgolv från 1957 med smalare bräder än i långhuset och enkel fotlist. Innanför altarringen är golvet högre och belagt med en rostbrun heltäckningsmatta. Kormattan är en rya i blå och roströda toner.
VÄGG - Som långhus. Släta elradiatorer med välvda kanter sitter på norr- och östväggen. PORT - Nej
INNERDÖRR - Dörren till sakristian är enkel och likadant indelad som vapenhusporten, med en liggande fyllning mellan två stående, gulgrå i ljusblå ram, i profilerat ramverk och vitmetallvred. Breda gråmålade foder lika fönstrens.
FÖNSTER - Rektangulära stående tvåluftsfönster samtida med och indelade likadant som långhusfönstren, men med olikfärgat, bränt antikglas utan genomsyn.
TAK - Som långhus.
FAST INREDNING
ALTARE - Träaltare från 1899 ändrat 1957 med tre fyllningar på fronten och en på vardera gaveln med profilerade ramar runt rödmarmorerade fyllningar med blått runt. Disken kragar ut något. Framför altaret står en avlång bönpall på grå svarvade ben med likadant blått tyg som knäfallet.
ALTARUPPSATS - En plan altaruppsats i provinsiell barock med säregna dekorer från 1746. Grundformen är en nästan kvadratisk platta av stående spåntade bräder med en skulpterad Golgatascen i mitten i vinkelbruten ram. Rikt profilerat listverk sitter upptill och nedtill indelar två liknande listverk två predellor, varav den övre och större med bibelord är från 1899 liksom själva stommen och tvärgående listverk. Den undre smala predellan bär dateringen 1746 och har trekantiga konsoler med målade änglar på utsidorna mot listverket. Postamenten här är marmorerade på ett helt annat vis än de nyare listverken. Den höga yngre predellan ger altartavlan märkliga proportioner. Konservering och framtagning av originalfärgerna gjordes 1967 då stommen målades mörkt brunröd, likt originalet. Tavelramen har skurna blommor i grönt, rött, guld och silver mot grå ram. Ramens överdel var avkapad när taket var lågt. Vertikalt verkande är snidade lövrankor på postament längs ytterkanterna och skulpturer föreställande Johannes och Maria innanför dem. Figurerna står på karnisformade postament och därunder sitter grönmålade pilastrar med kantställda dekorrutor. Altartavlan inramas av snidade akantusdekorer. De på sidorna har robusta karnisformer målade i rött, grönt och gult medan den övre har en sirligt genombruten nätt utformning i blått, grönt och guld. De kraftiga ger ett äldre intryck. På överstycket sitter tre små skulpterade änglahuvuden och en ellipsformad medaljong med Gudsnamnet JAHVE med hebreiska tecken (övermålat mellan 1899-1967).
ALTARRING - Altarringen från 1899 är halvrund och når väggen med grind i norr. Balustrarna är runda, brunt marmorerade med förgylld skaftring och tre ansvällningar i olika färger. Armstödet har en välvd träbotten laserad blågrå liksom knäfallets profilerade sockel. Knäfallet är brett och klätt med blått tyg likadant som på armstödet.
BÄNKINREDNING - Bänkarna är från 1957 och står i två kvarter ut till väggarna i nio rader på båda sidorna. Längs väggen sträcker sig en bröstning med en enkel list och stående slät panel med varannan smalare bräda, laserad något mörkbrunare än väggen. Gavlarna är rektangulära med påspikade blågrönt betsade kryssfanerskivor med brun, enkelt profilerad kant liksom överkanten. Sitsarna är stoppade och klädda med beige manchestertyg och undertill sitter bänkvärmare. Ryggarna är släta och lutande. Bokbrädor, fotbrädor och stora metallkrokar finns. Allt är laserat i ton med väggarna. Korbänken är från 1899 men omgjord likt övriga bänkar 1957 med en skärm med tio utanpåliggande kryssfanerskivor likt bänkskärmarna.
PREDIKSTOL - Den fyrsidiga kalkformade predikstolen tillkom 1899 och ljudtaket tillverkades 1968 av Thorbjörn Engblad och Walfrid Andersson. Korgen har djupt skuren dekor av vinkelbrutna fyllningar med trianglar i hörnen på var sida om spetsen. Sidohörnen har en pilasterliknande utformning. Överstycket är kraftigt profilerat och nedtill är en robust utkragning med smala, liggande rektangulära fyllningar. Korgen står på en polygonal fot. Trappräcket har fyra likadana fyllningar som korgen fast sneddade efter lutningen och utkragande handledare. Färgskalan är hållen i grå och blågrå toner med marmorerade fyllningar i nötbrunt med förgyllda ramar och kallt mörkbruna accenter i listverken.
Ljudtaket i samma färger är stort och oktogonalt med en bredare sida mot väggen och plan undersida med åttasidig ram vari Andens duva hänger. Sidorna har liggande rektangulära fyllningar utan lister och däröver sitter triangulära fält. På varje hörn sitter förgyllda spetsiga knoppar och undertill trubbiga små knoppar. Bokbrädet är rektangulärt med ett fransförsett predikstolskläde.
Noterat: Färgen flagar liksom på dörrarna.
ORGEL - Orgeln från 1961 är pneumatisk och tillverkad av John Grönvalls orgelbyggeri. Fasaden har tre lika höga, enkelt utformade sektioner med taggig kontur, där mittsektionen med blottade metallpipor är vinkelbruten och sidosektionerna med träpipor är raka på utsidan medan ovansidan sluttar ned mot mitten. Spetsarna är kapade. Spelbordet är stort, fristående och vänt mot koret, täckmålat med lackad träbänk på träpodium. Orgelhuset är täckmålat med enkel marmorering på en slät horisontell del av fronten.
LÄKTARE - Läktaren byggdes 1898-99 med en flackt välvd mitt. Barriären är uppdelad på ett ovanligt sätt med ett täckt grågrönt täckmålat parti underst med låga vinkelbrutna fyllningar och anfanger för att likna en arkad. Mellan spetsarna sitter kantställda rutor liksom på altartavlans samtida predella. På denna "sockel" står en balustrad med likadana balustrar som altarringens. Undertaket är av slätspåntade bräder, laserade som väggarna. Läktaren stöds av två fyrkantiga pelare angjorda i bänkarna med fasade sidor, skaftring och kantiga kapitäl. Från dörren i väster är en smal passage bakom orgelhuset. Golvet har två mattklädda gradänger med tre kyrkbänkar från 1899 i söder och en i norr. De är i nygotisk stil och av parkbänksmodell med öppen rygg med två brädor och profilsågade gavlar i båda ändar med sjusidig topp och utskuret kors. Bänkarna är ådringsmålade i gyllenbeige och lackade. I övrigt finns lösa stolar och pallar.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Åttasidig dopfunt sannolikt från 1899 med satt form, liten cuppa, kraftigt skaft med vinkelbrutna marmorerade fyllningar, anfanger på hörnen och en vidare bas i kantiga avtrappningar. Dopfunten är hållen i blågröna laserande toner med täckmålad brun nedre del på cuppan.
NUMMERTAVLA - 1957 angavs att den "ursprungliga" nummertavlan återfördes, men åldern är svårbedömd. Den rektangulära tavlan har en beigemålad ram med en mjukt figursågad överkant i form av ett stiliserat bladverk.
VAPENHUS - Vapenhuset är ett brett rektangulärt ljust rum med fönster i norr och söder, dörr ut i väster och dörr till kyrkorummet i öster. I sydösthörnet är läktartrappan med skrubb under, i nordvästhörnet är inbyggda skåp från 1957. Väggfasta bänkar sitter längs övriga väggar med bord framför. En liten lekhörna är anordnad vid östdörren. Skåpet är av kryssfaner laserat i en vitmjölkig ton likt väggar och skrubb. Trappan har gråmålat vangstycke och lackade trästeg likt golvet med profilerad framkant på plansteget samt rund björkledstång på vitmetallfästen. På nordvästra väggen sitter fotografier som visar äldre skeden i kyrkans historia.
GOLV - Pigmenterat och lackat brädgolv. Profilerad täckmålad golvlist.
VÄGG - Slät stående träpanel laserad i mjölkvit nyans. Pelare är engagerade i väggarna på var sida om västdörren och vid skåpet i nordöst samt under trappan.
Noterat: Pelarnas färg, troligen organisk, flagar.
PORT - Pardörr med nutida utseende inåt med tre olika stora fyllningar per blad i profilerade helfranska lister, täck/sprutmålad grön i gråmålade och lackade släta foder.
INNERDÖRR - Pardörr från 1957 eller 1899 laserad grönbeige med en liggande fyllning mellan två stående i profilerat ramverk och vitmetallvred i foder som ovan.
FÖNSTER - Kvadratiska enluftsfönster från 1957 utan innerbåge med profilerade spröjsar till nio rutor, täckmålat. TAK - Plant tak brädklätt likt väggen. Profilerad äldre taklist med karnisformer.
SAKRISTIA - Litet rektangulärt rum med fönster åt norr och öster, utgång i väster och dörr till koret i söder, skrudskåp i sydväst och nordväst samt inbyggda garderober i sydöstra hörnet. Möblerat med stolar och bord i renässansstil. Äldre kyrkstöt och kollekthåv med bjällra förvaras här. En målning visar interiören efter omgestaltningen 1898-99.
GOLV - Pigmenterat och lackat brädgolv med hög, kantigt profilerad täckmålad golvlist. Runt garderoben har den en annan profil med välvd överlist.
VÄGG - Stående slätspåntad träpanel av smala bräder, laserade som långhuset. Gamla breda elradiatorer med smalt veckad front.
PORT - En enkel modern slät grön trädörr med enkelt vitmetallred i likadana foder som innan. INNERDÖRR - Till koret har den enkla dörren, troligen från 1957, möjligen 1899, en liggande fyllning mellan två stående i profilerat ramverk och vitmetallvred. Garderoben har nya vita laminatdörrar med gulmetallknoppar. Textilskåpen är försedda med glasdörrar.
FÖNSTER - Kvadratiska enluftsfönster med inner- och ytterbåge med gamla öglehakar modell 1899 och profilerade spröjsar till nio rutor med antikglas från 1957. På bågen sitter ett vitmetallvred som fälls in i ett hål i karmen. Gråmålat brett foder som ovan. Vitmålad båge.
TAK - Plant tak panelklätt likt väggen. Profilerad täckmålad taklist.
TORN - På vapenhuset är ett torn med två våningar.
TORNVÅNINGAR -
VÅNING 1 - Vapenhus
VÅNING 2 - Rum utanför läktaren med ett enluftsfönster åt väster med endast en ytterbåge spröjsad till sex rutor med öglehakar och foder som ovan. Väggar, golv, tak och taklist som i vapenhuset. En äldre glasarmatur på stång med rundad konformad kupa av frostat glas med slipad blomdekor. Läktardörren i öster är som sakristians men förmodligen äldre av det raka trä- och metallvredet att döma, målad i samma färger. Längs västväggen står en gråmålad bänk. I sydväggen är en dörrförsedd skrubb med skjutregel. I nordväst leder en öppen gråmålad trappa till klockvåningen.
VÅNING 3 - Klockvåning med två klockor, en eventuellt av medeltida ursprung omgjuten 1771 och en från 1926. Rummets virke är trärent och genomkorsat av stolpverket. Automatiserad klockringning och lucköppning sedan 1962. Lucka i taket av masonit.
Fasadkulör (2003): Vit
Antal våningar (2003): 01
Byggnadsdel (2003): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Vapenhus - Väster
Inventeringsår 2001
Bråttensby kyrka är, liksom den närbelägna Landa kyrka, en träkyrka troligen från 1600-talet och har ett senare tillkommet vapenhus samt en tillbyggd sakristia från 1896. Kyrkan försågs med torn före 1829. Kyrkans exteriör präglas av ombyggnaderna vid 1800-talets slut och på 1950-talet.
Enligt vad man noterade 1896 hade kyrkan en stomme av resta ekplankor. Möjligen var även socknens äldre kyrka av ektimmer varifrån delar kan ingå i den nuvarande. Det som sägs stödja antagandet om kyrkans ålder är en bevarad mässhake från 1600-talet, samt det Bryntessonska begravningsvapnet från 1655 och samme ägares samtida värja (ansågs förr ha undergörande kraft att bota sjukdomar). Såväl familjen Gyllenhaal som Bryntesson Gyllengrönn har dessutom gravkammare från 1600-talet under kyrkan. Vapenhuset kan ha byggts till på 1740-talet eftersom en ny altartavla liksom övrig inredning tillverkades 1746. Om tornet uppfördes samtidigt är okänt. Kyrkans interiör målades 1750 av Sven Kinander. Sannolikt var det han som även utförde takmålningar på hyvlade bräder, eftersom han samma år målade taket i Algutstorps kyrka, moderkyrkan i det dåvarande pastoratet. Klockan är omgjuten 1771 men förmodligen medeltida. När kyrkan inventerades 1829 var den även då brädfodrad innan och utan och hade ett litet torn för klockan samt tegeltäckt tak. Tornet är alltså uppfört senast detta år. Inredningen uppgavs vara från 1746. Adliga vapen för H. R. Gyllenhaal och I. B. Bryntesson Gyllengrönn fanns i kyrkorummet. 1843 målades altartavlan om, förmodligen i samband med att övrig inredning målades om.
1896 gjordes en beskrivning av kyrkan inför en omgestaltning, som uppgav att det var ovanligt lågt till det platta taket i kyrkorummet, bara 2,53 - 2,76 meter högt. Ingången var som nu mot väster med dörr av två ekplankor och två kraftiga gångjärn tvärs över dörren samt robust beslag på mitten. Utvändigt var de närmast kvadratiska små fönstren försedda med luckor som stängdes mellan gudstjänsterna. Kring fönstren fanns invändigt målade mantlar, längs taket draperier (åtminstone i koret) och i taket framtill (vid koret) fanns två målade fält "utan ringaste konstintresse"; döpelsen främst samt Frälsaren med en apostel på var sida eller möjligen treenigheten symboliserad. Ingen sakristia fanns, utan endast en avskrankning vid södra väggen bakom predikstolen. Altaret var av trä med altarprydnaden från 1746, bedömd som enkel liksom bänkarna och nummertavlan. Predikstolen betecknades som mycket enkel utan sniderier med endast rundbågiga fält, sannolikt av den typ som ännu finns kvar i tre av grannsocknarnas kyrkor. Dopfunt och läktare saknades. Begravningsvapnet efter Bryntesson var omgiven av sorgflor med värjan under. Familjegravarna under koret betecknades som oåtkomliga.
Restaureringsritningarna av arkitekt I. R. Ekberg gillades 17 december 1897 och 1898-99 genomfördes så en genomgripande omdaning av kyrkan, vilken förmodligen framstod som ålderdomlig i detta nystilarnas tidevarv. Man valde här att ge kyrkan en försiktigt nygotisk framtoning och vidgade samtliga fönster till vinkelbruten form. De två östfönstren fick dessutom spetsbågar i spröjsen. Taket höjdes och nya listverk gjordes. Väggarna togs ned eftersom de var så illa sammanfogade att de inte kunde bära den nya takstolen. Då upptäcktes att kyrkan var bredare i den västra än den östra gaveln och saknade grund. Detta åtgärdades och byggnaden gjordes bredare. Tornet togs ned och fick ett annat utseende med högre resning genom ytterligare en huv. Vapenhuset fick en vinkelbruten frontespis över porten som försågs med ny dörr och tresidig trappa av sten. En sakristia byggdes till åt norr i höjd med koret. Invändigt skapades ett tredingstak varvid de gamla takmålningarna togs bort. Väggarnas ohyvlade brädpanel samt taket bekläddes med spåntad panel. En läktare byggdes i väster med vinkelbruten dekor och barriär lik altarringens. Nytt altare tillverkades och den gamla altaruppsatsen renoverades. Takhöjningen medgav att ett parti mellan den ursprungliga predellan och mittstycket tillkom. Stommen omarbetades med stående spåntade bräder med tvärgående listverk och fält vars framsida täcktes med en spänd ekådringsmålad duk med bladranka i övre hörnen. Delar från den gamla altaruppsatsen återmonterades och ekådrades. En stor dekorationsmålning på väv utfördes i koret med spetsbåge över altaret och stora änglar på sidorna, samt i höjd med sidoväggarna en nedhängande spetsbågsfris. Altarringen ändrades från rektangulär till halvrund. Predikstolen på södra sidan slopades liksom ett intillstående skrank, till förmån för en korbänk. En ny predikstol med vinkelbruten dekor sattes upp på norra sidan. Bänkradernas antal var oförändrat men man satte in nya bänkar av parkbänksmodell i en stilblandning av nygotik och jugend. All inredning ritades av arkitekt Ekberg och målades av målarmästare Carl Reimer från Herrljunga. Kamin installerades. I vapenhuset flyttades torntrappan från norra till södra sidan. Om de två igenlagda gravkamrarna under koret åtgärdades på något vis är inte klarlagt. Kyrkan stod klar i september 1899.
När kyrkan inventerades 1920 framgick att det fanns målade draperier kring fönstren från 1899. Bryntessonska begravningstavlan från 1655 utlånades till Göteborgs jubileumsutställning 1923. Församlingen ville året därpå skänka den till Göteborgs Historiska Museum, men där medgav man endast en deponering, vilket tydligen inte skedde. 1926 erhöll kyrkan en ny kyrkklocka.
1934 projekterades en restaurering av arkitekt Tor Engloo, Stockholm; man önskade bland annat en invändig ommålning. Inget tyder dock på att något gjordes. Däremot inleddes 1954 en ny omfattande renoveringsprojektering av Axel Forssén för kyrkan, samt en ny planering av kyrkogården. 1899 års renovering kallades för "smakförfallsperioden" och nu skulle alla spår av detta avlägsnas. Arbetet pågick successivt, men främst under 1957 och kyrkan stod klar i sin nygamla dräkt på trettondedagen 1958. Då var fönstren åter kvadratiska, om än större än tidigare och försedda med antikglas enligt tidens smak. Exteriören hade reparerats och målats. Taken var omlagda. Nya bänkar med raka, "lugnare linjer" hade ersatt de gamla med höga figursågade gavlar av nygotiskt snitt och öppna ryggar. Fem bänkrader togs bort på var sida för större benutrymme. 165 sittplatser återstod, vilket just mosvarade socknens invånarantal. Kyrkorummet hade fått ny väggbeklädnad med bred lockpanel, nytt innertak, bredare mittgång och nytt förlängt korgolv och var helt ommålat med oljefärg. Färgsättningen från 1899 ansågs som tung och oskön. Rent "avskräckande" var korväggens grälla oljemålning över hela ytan med draperi, änglar med "anatomiskt vanställda händer med stentavlor med fantasiinskriptioner". Eftersom det var målat på väv kunde man möjligen tänka sig att magasinera den. Nu ville man skapa en sober och värdig stramhet i harmonierande kulörer som stämde till andakt. Den gamla altaruppsatsen återtogs, så den måste ha varit ersatt en tid med ett omtalat enkelt kors. Den ursprungliga nummertavlan sattes också in i kyrkorummet igen. Interiören laserades och allt utom väggar och tak gavs en enkel ytornering. En ny ljuskrona erhölls från en till Amerika utvandrad kvinna. Elvärme infördes så kaminen och skorstenen togs bort. En ny orgel från John Grönvalls orgelbyggeri besiktigades 1961. En administrativ ändring 1962 var att Bråttensby överfördes från Algutstorps till Herrljunga pastorat.
1967 målades fasaderna om. Konservator Thorbjörn Engblad restaurerade samma år altaruppsatsen till de ursprungliga färgerna. Kvar från 1746 fanns endast delar såsom figurer, mark med skalle under korset, korsets textplatta, konsoler, över- och sidostycken, övriga listverk och den undre, lilla predellan. Stommen från 1899 behölls men målades i ursprunglig mörkt rödlila färg. Ett textfält på överstycket återställdes, som målats blått med "1899" skrivet i brunt. 1968 ritade Engblad också ett nytt ljudtak till predikstolen som tillverkades av Walfrid Andersson från Grohed i Remmene. Riksantikvarieämbetet fann det emellertid tveksamt med ett ljudtak eftersom den typen av predikstol ofta saknar det. Inredningen målades om för färgsamverkan med altaruppsatsen.
År 1600-1699 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus och kor. Sannolikt har material från en äldre kyrka använts.
År 1746 Fast inredning - altaruppsats
År 1746 Fast inredning - altarring
År 1746 Fast inredning - bänkinredning
År 1750 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Takmålning
Konstnär: Sven Kinnander
År 1750 Underhåll - målningsarbete, interiör
Konstnär: Sven Kinnander
År 1771 Specifika inventarier - kyrkklocka
Omgjutning av klocka.
Klockgjutare: Nils Billsten, Skara
År 1829 Äldre kulturhistorisk inventering
År 1843 Underhåll - målningsarbete
Ommålning av altaruppsats.
År 1898-1899 Fast inredning - port
Ny port i väster.
Arkitekt: J R Ekberg
År 1898-1899 Fast inredning - bänkinredning
Arkitekt: J R Ekberg
År 1898-1899 Fast inredning - altare
Arkitekt: J R Ekberg
År 1898-1899 Fast inredning - altarring
Arkitekt: J R Ekberg
År 1898-1899 Fast inredning - predikstol
Arkitekt: J R Ekberg
År 1898-1899 Fast inredning - läktare
Arkitekt: J R Ekberg
År 1898-1899 Underhåll - målningsarbete, interiör
Ommålning av interiör. Altaruppsats ekådras.
Hantverkare - Målare: Carl Reimer
Arkitekt: J R Ekberg
År 1898-1899 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Dekor på korvägg med spetsbåge och änglar.
Arkitekt: J R Ekberg
År 1898-1899 Teknisk installation - värme
Kamin
Arkitekt: J R Ekberg
År 1899 Återinvigning
År 1920 Äldre kulturhistorisk inventering
År 1926 Specifika inventarier - kyrkklocka
År 1957 Underhåll - takomläggning
Plåttak på torn och vapenhus, lertegel i övrigt.
Arkitekt: Axel Forssén
År 1957 Underhåll - målningsarbete
Exteriör ommålning. Ny färgsättning i interiör. Dekor övermålas. Tak och väggar laseras, inredning marmoreras.
Arkitekt: Axel Forssén
Hantverkare - Målare: Thure Arvidsson
År 1957 Teknisk installation - värme
Elektrisk uppvärmning. Kamin och skorsten bort.
Konstruktör: Arnold Kjellgren
År 1957 Fast inredning - bänkinredning
Nya bänkar med raka gavlar.
Arkitekt: Axel Forssén
År 1958 Återinvigning
År 1961 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: John Grönvall, Lilla Edet
År 1962 Teknisk installation - el
Elektrisk klockringning och lucköppning.
År 1967 Underhåll - målningsarbete, exteriör
År 1967 Konservatorsarbeten
Framtagning av originalfärger på altaruppsats.
Konservator: Thorbjörn Engblad
År 1968 Underhåll - målningsarbete, interiör
Helt ny färgsättning utifrån altaruppsatsen färger.
Hantverkare - Målare: Karl Erik Sandahl
Konservator: Thorbjörn Engblad
År 1968 Fast inredning - predikstol, ljudtak
Konservator: Thorbjörn Engblad
År 1979 Ändring - tilläggsisolering
Vind isoleras.
År 2012 Konservatorsarbeten
Konservering av altaruppsats, altarring, predikstol, bänkkvarter, läktarbröstning, nummertavla, huvudbanér samt dopfunt
År 2013 Underhåll - golv
Det fernissade trägolvet med förhöjning i koret har slipats och lackats. I koret bakom altarringen togs heltäckningsmattan bort och då fanns där ett målat trägolv under. En ny matta lades på.
År 2013 Underhåll - takomläggning
Delvis omläggning av plåt på det södra takfallet på vapenhuset.
År 2013 Underhåll - målningsarbete, interiör
Ommålning av väggar, tak, fönster, dörrar i långhus. Ommålning av väggar, tak, dörrar, fönster, pelare, trappa i vapenhus. Ommålnin gav skåpsinrede i sakristia och ommålning av trälist, fönster, pelaredörrar i tornvåning
År 2013 Underhåll - målningsarbete, exteriör
målning av fasad, fönster med linoljefärg
År 2013 Teknisk installation - el
Installation av jordfelsbrytare, delvis nya radiatorer, installation av strålvärmare i vapenhuset
År 2013 Ändring - tillgänglighetsanpassning
En handikappramp har byggts vid den västra porten
År 2022 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Utvändig renovering av fönster, dörrar, fasad, takfot, vindskivor, torntak, kors
År 2022 Underhåll
Stommen i korset var rötskadat ca 2–3 meter ner och har ersatts med nytt kärnvirke och har gjutits fast under korset. Korset är förgyllt med metallgrund NCS S 1080 Y, därefter guldgrund och slutligen halvslaget 23.75 guld.
Antikvarisk-topografiska arkivet.
Wennerblad, E: Skara stifts kyrkor under de senaste årtiondena af 1800-talet. 1902..
Tunerstedt Josef (1973) "Bråttensby kyrka templet på höjden" Särtryck ur "Helgedomar".
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin