Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Fullestads kyrka ligger på änden av en skogig bergsrygg ovanför ett flackt odlingslandskap norr om Säveån. Kyrkbyn är utskiftad. En äldre skolbyggnad finns kvar.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Den långsmala kyrkogården är utvidgad åt öster och väster 1923, de olika delarna är klart urskiljbara och avgränsas av kallmurar samt delvis av trädrader. Den äldre delen har stiglucka och inklädd klockstapel, de yngre var sin smidd pargrind. Kyrkogården länkas samman av grusgångar. Ett stort antal av gravarna i väster har stenram och grusad yta, vilket skapar enhetlighet. Vid koret är två familjegravar från 1800-talets mitt med karaktärsskapande kors och staket av gjutjärn. Mot kyrkan står tre brottstycken av gravkors från 1700-talet lutade.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Den rektangulära salkyrkan är rest under medeltidens senare del och uppvisar ett oputsat, enkelt gråstensmurverk under brant sadeltak med täckning av enkupigt lertegel. Taket återskapades vid en genomgripande restaurering 1909-13 under ledning av den kände arkitekt Torben Grut. Det vita vapenhuset av trä och de korgbågiga fönstren är från samma tid, sistnämnda har vitputsade, kontrastskapande omfattningar. Grut valde att ej återskapa fasadernas sedan länge försvunna putsklädsel. Interiören är i sin helhet ett verk av nämnda restaurering. Efter flera år som ödekyrka på 1800-talet återstod enbart ett läktarbröst, dekorerat av Detleff Ross 1752, vilket sparades. Karaktäristiskt är tredingstaket och den dominerande renässansinspirerade altaruppsatsen bakom vilken en sakristia ryms. Den harmoniska färgsättningen är från 1959 och tar sin utgångspunkt i läktarbröstet. Flera sentida inventarier ger koret ett trängre intryck än avsett. En stilmässigt avvikande orgel tillkom 1962. Ett rikt skuret huvudbaner ger ett påtagligt inslag av barock.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkan har ett framträdande läge i landskapet.
- Kyrkans exteriör representerar medeltidens enkla salkyrkor av gråsten.
- Medeltida murverk är ett omistligt historiskt dokument.
- Interiörens huvudsakliga prägel av Torben Gruts restaurering.
- Bevarad inredning från Gruts restaurering.
- Läktarbröst med målningar från 1752.
- Huvudbaner i barock.
- Kyrkogårdens stenmurar, grusade ytor, stiglucka, trädrad, klockstapel och 1800-talsgravar.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Vapenhus - Söder
Inventeringsår (2005)
FULLESTADS KYRKA - Den rektangulära salkyrkan med sitt fullbreda, raka kor är sannolikt uppförd under 1300-talet, vilket form och material indikerar. Framför sydporten är ett litet vapenhus från restaureringen 1909-13.
FASAD - Sockel saknas, utom på vapenhuset där den är av huggen granit. Överallt är dock små gluggar med sentida galler. De tjocka murarna är av föga tuktade granitblock av skiftande storlek och färg, emellan vilka rikligt med skolsten använts. Västgaveln och östra gavelröstets krön utgörs av kvaderhuggen granit och härrör från 1910 vilket en inskription av cement med initialerna P P på västgaveln visar. De påfallande jämna murarna saknar puts utom kring fönsteröppningarna som har slätputsade smygar och omfattningar, avfärgade med vit kalk. Vapenhuset är timrat med fasad av samtida, svagt rundad, vit locklistpanel. Invid porten sitter en sentida mörkbrun ledstång av trä.
FÖNSTER - De fem korgbågiga fönstren på långsidorna och i västra gavelröstet härrör från 1909-13 och har mittpost samt två öppningsbara lufter med tio (delvis handblåsta) rutor var. Bågar och spröjs är av grått trä. Smygarna följer fönstrens form och har svagt sluttande solbänkar av skrädhuggen kalksten från nämnda år. Vapenhusets långsidor har liggande, långsmala fönster med samma datering. De har tre lufter var med sex rutor i bågar och spröjs av grått trä. De samtida vita fodren har fasade innerkanter.
PORT - Den raka, breda porten härrör från 2003 och är klädd med stående, profilerad, mörkbrun lockpanel. Det ornerade handtaget i jugend härrör från föregående port. Det vita fodret är nytt och har fasade innerkanter. Framför porten är en betongtrappa med kalkstenshäll.
TAK - Långhus och kor bär ett gemensamt brant sadeltak från 1909-13, vilket flackar ut något nedtill. På gavlarna står smidesspiror från samma år. Takfoten utgörs av en vit rundstav av trä. Vapenhuset bär likaså ett sadeltak. Båda täcks av nytt, enkupigt lertegel. Båda har vita vindskivor från 2003 med fasade kanter, utförda i enlighet med föregående. Kyrkan har vita hängrännor och bruna stuprör av plåt, vapenhuset vita hängrännor och stuprör av plåt.
FULLESTADS KYRKA - Den lilla salkyrkan består av ett långhus med fullbrett, rakt kor i öster och vapenhus framför en sydport. Interiören präglas av Torben Gruts restaurering 1909-13. Allt nedan härrör från dessa år om inget annat anges. Den harmoniska färgsättningen är från 1959 års renovering.
LÅNGHUS - Det svagt rektangulära långhuset har ingång via en sydport. Rummet har en fönsteraxel samt ett fönster i västra gavelröstet. Bänkkvarteren delas av mitt- och tvärgång. Över den förra hänger två mässingskronor. I väster är en orgelläktare med en vinklad brun trätrappa i långhusets sydvästra hörn. I väggen sitter en sentida ledstång av fernissad furu. Under trappan och fram till mittgången finns en långsmal skrubb som bl.a. rymmer elcentral. Över läktaren hänger en empireampel. Framför koret står en ljusbärare i smide.
GOLV - Golvet består av smala fernissade furubräder.
VÄGG - De jämna väggarna är slätputsade och bär vit oljefärg. I gavelröstet finns små järnventiler. På långsidorna sitter ljusarmar och ljusplåtar på ömse sidor om fönstren. Öster om det norra fönstret hänger ett stort huvudbaner. Skrubbens väggar utgörs av stående grå bräder. Mot kyrkorummet sitter en grå bokhylla.
PORT - Porten är rak och bred med stående samt liggande halvfranska fyllningar, kopparhandtag och beige bemålning. Den sitter i en djup smyg med rakt krön.
INNERDÖRR - Skrubben har en rak, grå dörr med två halvfranska fyllningar.
FÖNSTER - De korgbågiga fönstren har mittpost och två öppningsbara innanlufter. Varje luft har tio rutor. Bågar och spröjs är av ljusgrått trä. Smygarna är korgbågiga och har plana fönsterbänkar med kondensränna.
TAK - Taket har tredingsform och är klätt med blågrå lockpanel. De kraftiga sparrarna och hanbjälkarna är synliga. De delar kyrkorummets tak i tre sektioner. Deras hörn är fasade och dess bemålning är grön. Den svagt avtrappade taklisten är likaså grön. Framför koret sitter två strålkastare och hänger en vit högtalare. Taket under läktaren utgörs av vit pärlspont. På detta sitter två sentida ljusarmaturer, en med antikglas och bly och en av obehandlad furu.
KOR - Det raka koret har en fönsteraxel. En mängd, i senare tid placerade, inventarier ger ett trångt intryck av koret. I norr står en korbänk, en ambo av obehandlad furu och i nordost en träställning med klocka. I söder står ett piano och en nummertavla, i sydost predikstolen. Framför altarringen står dopfunten, flankerad av två stora ljusstakar från 1959. Bakom altaret och den dominerande altaruppsatsen är en liten sakristia inbyggd. Under golvet finns en murad gravkammare tillhörig de Crusenbjörnska och Rosenhanska familjerna.
GOLV - Golvet ligger ett trappsteg högre än långhuset och utgörs av fernissade furubräder. I nordost är cementplatta där tidigare en kamin stått.
VÄGG - Väggen är en fortsättning på långhusväggen. På östväggen sitter två vita radiatorer. I dess norra ände sitter en järnventil. Sakristians sidoväggar utgörs av vita fyllnadsverk med profilerade lister och gesims. Sakristians östvägg är klädd med vita träfiberskivor. På dessa sitter krokar för skrudar. Längs dess västvägg är en smal, sentida arbetsbänk med lådor.
FÖNSTER - Som långhus. Fönstren är markerade som nödutgångar med gröna skyltar i smygarna. TAK - Taket är en fortsättning på långhustaket. I sakristian är ett plant, vitt tak av träfiberskivor. FAST INREDNING
ALTARE - Altaret är av trä med vita fyllningar och profilerat. Ramverk har grå lasyr. ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen är utförd i en renässansimiterande stil. Nedtill är en predella i två våningar med fyra räfflade konsoler och fyllningar i den nedre. Konsolerna bär postament som i sin tur bär kraftiga pilastrar, vilka flankerar korpus med dess förgyllda kalvariegrupp i halvskulptur, härrörande från ett barockverk. På yttersidorna är voluter. Ovan korpus och dess pilastrar är ett kraftigt profilerat och förkroppat entablement. Detta bär ett smalare fält med korsrelief, flankerat av pilastrar med joniska kapitäl, voluter och obeliskformade fialer. Krönstycket utgörs av en stjärnrelief, omsluten av voluter. Altaruppsatsens bemålning domineras av pasteller, marmorering samt förgyllning.
ALTARRING - Den femsidiga altarringen står ett litet stycke från väggen. Altarringen utgörs av en grå balustrad med svarvade dockor. Knäfall och armstöd är stoppade och klädda med röd plysch.
BÄNKINREDNING - Den öppna bänkinredningen består av åtta rader i söder och tio i norr samt en korbänk. De båda främre raderna är något avkortade 1959. De lutande ryggarna i grön lasyr har liggande fyllningar och på baksidan bokstöd. Vid golvet sitter fotstöd. Sitsarna är stoppade och klädda med grönt tyg. Under sitsarna sitter radiatorer. De raka gavlarna har blå, rundbågiga fyllningar med rött ramverk. Färgsättningen ansluter till läktarbröstet. I krönlisterna är hål för ljushållare. Den bakre norra bänken har inbyggd manöverstation under bokstödet.
PREDIKSTOL - Den femsidiga, barockimiterande predikstolen vilar på en kraftigt profilerad fot. Korgens sidor bär helfranska fyllningar och ovan dessa en längslöpande arkitrav med målade festonger i guld på grå botten. I öster är en vinklad grå trappa. Det åttkantiga ljudtaket har triangulära fyllningar på undersidan. På det profilerade krönets sidor står äldre frontoner med hjärtformade kartuscher och genombruten bladdekor. Bemålning på predikstol och ljudtak ansluter till läktarbröstet och utgörs av rött, beigt, grått, guld, ljusblått och ljusgrönt, delvis i lasyr. ORGEL - Orgelverket har en manual, pedal och fem stämmor. Det byggdes 1962 av Grönlunds orgelbyggeri AB, Gammelstad. Spelbordet är inbyggt i en fasad av brunbetsat trä med rak överdel, inom vilken är två raka vikluckor in till piporna.
LÄKTARE - Läktaren vilar på fyra hela och en halv kolonn med gråbrun, stenimiterande strukturmålning. Läktarbröstet från 1693 utgörs av en rundbågsarkad inom vilken är 18 målningar av bibliska gestalter, utförda av Detleff Ross 1752. Bågarna bärs av räfflade pilastrar. Nedan arkaden är liggande fyllningar med gestalternas namn och ovan med spröd blomsterdekor, i båda fall på vit botten. Det röda ramverket är nedtill lövsågat. Färgsättningen har utgjort utgångspunkt för den på övrig inredning. Golvet är klätt med heltäckningsmatta. I norr står en bänk.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Den åttkantiga dopfunten av trä från 1958 har kalkform. På cuppans sidor är rundlar med duvor och kors i relief. På foten är räfflor. Bemålningen utgörs av grått och guld.
NUMMERTAVLA - Den rektangulära, svarta nummertavlan sitter i en bred, rödbrun ram med volutskuret krön och grått skaft med fasade hörn samt volutformade fötter. Även i vinklarna mellan skaft och ram är volutdekor.
HUVUDBANER - Baneret utgörs av ätten Crusebjörns vapensköld (en fanbärande björn), omgiven av rikt skuren, utstående akantus samt palmkvistar och vimplar samt krönt av en hjälmprydnad med björn. Nedtill är en kartusch. Den rika bemålningen utgörs av blått, rött, grönt, silver och guld.
KLOCKA - Lillklockan är gjuten 1797 av Gerhard Horner i Stockholm. Den hänger i en omålad, sentida träställning med tre fötter och krönande kors.
VAPENHUS - Det rektangulära vapenhuset har ytterport i söder, långhusport i norr och en fönsteraxel. GOLV - Golvet är klätt med brun träfiberskiva från 1958.
VÄGG - Norra väggen är som långhusväggen. På ömse sidor om långhusporten sitter armaturer av bly med frostade glas. Södra väggen är klädd med stående, vit pärlspont och har en liten ventil. Övriga väggar är klädda med vita träfiberskivor från 1958.
PORT - Ytterporten är en rak, bred dörr från 2003, invändigt klädd med stående, vita bräder. Kopparhandtaget i jugend är från föregående port. Det ursprungliga fodret är ljusgrått och har fasade innerkanter. Långhusporten behandlas under långhus och sitter i en rak, djup smyg.
FÖNSTER - Långsidornas båda liggande, långsmala fönster har enkla innanlufter med tre rutor var. Bågar och spröjs är av vitt trä. De breda, ljusgrå fodren har fasningar längs innerkanterna.
TAK - Tredingstaket är klätt med blågrå lockpanel och har en svagt avtrappad taklist.
Fasadkulör (2005): Ofärgad, Vit
Antal våningar (2005): 01, Krypta
Byggnadsdel (2005): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Vapenhus - Söder
Inventeringsår 2002
Kyrkan torde ha uppförts i sin helhet under medeltidens senare del. Planformen med fullbrett rakt avslutat kor och de spetsiga gavlarna är gotiskt medan det oputsade gråstensmurverket påminner om de hög- och senmedeltida kyrkorna i Mälardalen och norröver. Föga är känt om kyrkan före 1700-talet. 1693 tillverkades en läktare, vilken 1752 försågs med figurdekor av konstnären Detleff Ross från Borås. Under 1700-talet upptogs flera fönster. 1777 omnämns en reparation av kyrkan. 1837 skedde sammanbyggnad av kyrkorna i Fullestad, Bergstena och Lena. Den nya kyrkan uppfördes i Lena. Fullestads kyrka köptes av kapten J J Bauer på Lagmansholm för att användas som spannmålsmagasin. Kyrkogården fortsatte dock att brukas. 1868 skänkte Bauer tillbaka kyrkan till församlingen på villkor att den vårdades väl. Sannolikt i samband med detta togs de tidigare gavelröstena ned något.
1909-13 restaurerades kyrkan för att åter tagas i bruk som gudstjänstlokal. Insatsen bekostades bl.a. av en rikskollekt. För ritningarna svarade den kände arkitekten Torben Grut. Byggmästare var O Johansson och målarmästare B M Wallström. Vid sitt besök 1908 erfor Grut av den gamle kyrkovaktmästaren att taket ursprungligen varit mycket brantare med spetsiga rösten. Vidare påträffade han på golvet träskulpturer från en altaruppsats och predikstol i barock. Yttermurarna lagades och fogströks med vitt kalkbruk. Enligt äldre fotografier skall rester av puts ha funnits, men Grut valde att lämna exteriören oputsad. Västgavelns norra hörn fick nedrivas så långt det var lössprucket från norra långsidan och återuppmuras igen. Gavlarnas tillfälligt pålagda övre skift av småsten togs bort och de uppmurades till ursprunglig höjd med block av samma storlek som murverket i övrigt. Ett nytt fönster togs upp i västra gavelröstet. I östgaveln murades en skorstenspipa för den kamin som installerades. Fönstersmygarna försågs med nya solbänkar och nya fönsterbågar. Mittposterna utformades med en äldre som förebild. Framför sydporten byggdes ett vapenhus av trä. Taket fick en ny takstol med enkupig tegeltäckning och invändigt tredingstak. På nockändarna uppsattes smidesdekor. Nytt golv inlades och över gravkammaren under koret slogs ett betongvalv. Det gamla dekorerade läktarbröstet uppsattes på en ny läktare, vars stolpar tog sin förebild i en äldre som bevarats. Den nya altaruppsatsen utformades kring ovannämnda bevarade skulpturer. Predikstol med ljudtak nygjordes i barockstil. Ljudtaket inkorporerade äldre delar. Även altare, altarring och en öppen bänkinredning tillkom. Det Crusenbjörnska huvudbaneret konserverades och uppsattes på ena långsidan. Interiören målades i "starka och grälla färger". Bänkarna blev gråblåa, korinredningen vit med marmoreringar och taket vitt. 1916 ordnades ventilationskanaler under golvet för att få bukt med svampproblem.
1938 var interiören starkt nedsotad och färgen spjälkade. Kaminen reparerades och interiören ommålades i befintlig färgsättning. Väggarna oljemålades. 1957 fick taket ny tegeltäckning. 1959 installerades elektrisk uppvärmning och belysning. Kaminen slopades. Den ånyo nedrökta interiören behövde en ommålning. Konservator Thorbjörn Engblad stod för en ny färgsättning som fick det mörkröda läktarbröstet att bättre smälta in med övrig inredning. För att få "en bättre färgharmoni med den gamla läktarbarriären föreslås att korets inventarier genom växlande färginslag och listuppläggningar ommålas i en något tyngre färgskala. Taket bör hållas i svagt gråblått samt väggar i varmt kalkvitt. Bänkarna torde lämpligen hållas i gråbrunt eller grålila med ljusare gavlar i harmonierande gråaktig eller gråblå ton." I stort följdes detta. Golven fernissades och de främre bänkarna avkortades för att ge mer utrymme vid begravningar. Engblad lagade även sprickorna i läktarbröstet och rengjorde dess bemålning. 1962 installerades ett orgelverk av Grönlunds orgelbyggeri med en stilmässigt avvikande fasad.
2003 svarade arkitekt Alf Cederberg och byggmästare Tage Brolin för en exteriör renovering. Yttertaket reparerades och rötat virke utbyttes. Murverkets fogar lagades med kalkbruk (flera äldre var av KC-bruk). Det västra fönstret fick en ny karm likt befintlig. Alla fönster oljemålades. Runt kyrkan ordnades dränering. Vapenhuset ommålades och försågs med nockpannor istället för nockbräder. Dess ytterdörr nytillverkades med bibehållande av äldre handtag. Skorstenen revs. Den skadade putsfrisen vid takfoten ersattes av en liknande i trä. Ett stycke sparades dock i nordost. I interiören omputsades västra väggen, vilken bar KC-puts.
År 1350-1549 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor
År 1693 Fast inredning - läktare
År 1752 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Figurdekor på läktarbröst.
Konstnär - Dekormålare: Detlef (Ditlof) Ross
År 1829 Äldre kulturhistorisk inventering
År 1837 Tagen ur bruk
Sammanbyggnad med Bergstena och Lena. Används som spannmålsmagasin.
År 1909-1913 Fast inredning - predikstol
Ljudtaket inkorporerar delar av barockverk.
Byggmästare: O Johansson
Arkitekt: Torben Grut
År 1909-1913 Fast inredning - altaruppsats
Inkoroprerar delar av barockverk.
Byggmästare: O Johansson
Arkitekt: Torben Grut
År 1909-1913 Fast inredning - altarring
Byggmästare: O Johansson
Arkitekt: Torben Grut
År 1909-1913 Fast inredning - bänkinredning
Byggmästare: O Johansson
Arkitekt: Torben Grut
År 1909-1913 Fast inredning - altare
Byggmästare: O Johansson
Arkitekt: Torben Grut
År 1909-1913 Teknisk installation - värme
Kamin med skorstenspipa i östmur.
År 1909-1913 Underhåll - målningsarbete, interiör
Ny färgsättning i gråblått och vitt med marmoreringar.
Konstnär: Martin Bernhard Wallström
År 1909-1913 Konservatorsarbeten
Huvudbaner konserveras, liksom läktarbröstet som sätts på en ny läktare.
År 1913 Återinvigning
År 1938 Underhåll - målningsarbete, interiör
Ommålning med bibehållen färgsättning. Väggar oljemålas.
År 1957 Underhåll - takomläggning
Nytt taktegel.
År 1958 Specifika inventarier - dopfunt
År 1959 Konservatorsarbeten
Sprickor i läktarbröst lagas och dess färg rengöres.
Konservator: Thorbjörn Engblad
År 1959 Teknisk installation - el
Elektrisk uppvärmning och belysning.
År 1959 Underhåll - målningsarbete, interiör
Ny färgsättning som får läktarbröstet att bättre harmoniera med rummet i övrigt. Golv slipas och fernissas. Främre bänkraden kortas.
Konservator: Thorbjörn Engblad
År 1962 Fast inredning - orgel
År 2003 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Ommålning av vapenhus.
Arkitekt: Alf Cederberg
Byggmästare: Tage Brolin
År 2003 Underhåll - omputsning
Ompustning av västgaveln i interiören.
Arkitekt: Alf Cederberg
Byggmästare: Tage Brolin
År 2003 Fast inredning - port
Ny ytterport.
Arkitekt: Alf Cederberg
Byggmästare: Tage Brolin
År 2003 Underhåll - exteriör
Yttertak repareras och rötat virke utbyts. Vindskivor renoveras. Fogar lagas. Västgavelns fönster får ny karm. Vapenhusets nockbräder byts mot nockpannor. Skorsten rivs. Skadad putsgesims ersätts av trägesims.
Arkitekt: Alf Cederberg
Byggmästare: Tage Brolin
År 2022 Underhåll - exteriör
Omfogning av västra gavel samt målning av vindskivor och
fönstersmyg
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Skara stift i ord och bild. 1949.
Kyrkoblad för Lena pastorat 1973:3.
.
Fullestads kyrka, häfte, 1996
Inventarium över svenska orglar, 1989: I Skara stift
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin