Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Fullestads kyrka ligger på änden av en skogig bergsrygg ovanför ett flackt odlingslandskap norr om Säveån. Kyrkbyn är utskiftad. En äldre skolbyggnad finns kvar.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Den långsmala kyrkogården är utvidgad åt öster och väster 1923, de olika delarna är klart urskiljbara och avgränsas av kallmurar samt delvis av trädrader. Den äldre delen har stiglucka och inklädd klockstapel, de yngre var sin smidd pargrind. Kyrkogården länkas samman av grusgångar. Ett stort antal av gravarna i väster har stenram och grusad yta, vilket skapar enhetlighet. Vid koret är två familjegravar från 1800-talets mitt med karaktärsskapande kors och staket av gjutjärn. Mot kyrkan står tre brottstycken av gravkors från 1700-talet lutade.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Den rektangulära salkyrkan är rest under medeltidens senare del och uppvisar ett oputsat, enkelt gråstensmurverk under brant sadeltak med täckning av enkupigt lertegel. Taket återskapades vid en genomgripande restaurering 1909-13 under ledning av den kände arkitekt Torben Grut. Det vita vapenhuset av trä och de korgbågiga fönstren är från samma tid, sistnämnda har vitputsade, kontrastskapande omfattningar. Grut valde att ej återskapa fasadernas sedan länge försvunna putsklädsel. Interiören är i sin helhet ett verk av nämnda restaurering. Efter flera år som ödekyrka på 1800-talet återstod enbart ett läktarbröst, dekorerat av Detleff Ross 1752, vilket sparades. Karaktäristiskt är tredingstaket och den dominerande renässansinspirerade altaruppsatsen bakom vilken en sakristia ryms. Den harmoniska färgsättningen är från 1959 och tar sin utgångspunkt i läktarbröstet. Flera sentida inventarier ger koret ett trängre intryck än avsett. En stilmässigt avvikande orgel tillkom 1962. Ett rikt skuret huvudbaner ger ett påtagligt inslag av barock.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkan har ett framträdande läge i landskapet.
- Kyrkans exteriör representerar medeltidens enkla salkyrkor av gråsten.
- Medeltida murverk är ett omistligt historiskt dokument.
- Interiörens huvudsakliga prägel av Torben Gruts restaurering.
- Bevarad inredning från Gruts restaurering.
- Läktarbröst med målningar från 1752.
- Huvudbaner i barock.
- Kyrkogårdens stenmurar, grusade ytor, stiglucka, trädrad, klockstapel och 1800-talsgravar.
Inventeringsår (1999)
Se ovan: Historik - hämtad från Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria / Riksantikvarieämbetets byggnadsregister
Inventeringsår (2005)
Den medeltida salkyrkan ligger med koret åt öster mitt på en rektangulär kyrkogård som utvidgats åt väster och öster 1923. Dess olika delar är klart urskiljbara. Den äldsta delen omges i sin helhet av en kallmur av gråsten, vilken i sydväst bildar stödmur och innefattar en stiglucka. Delar av muren är något utfallna. Kyrkogårdens nyare delar sammanlänkas med den äldre via tre genombrytningar i dess kallmur. I norr och söder finns rester av rader med äldre lövträd. Den västra utvidgningen kantas i söder och väster av en kallmurad stödmur med i sydväst en äldre, smidd pargrind och två fyrkantiga grindstolpar av granit med fasade krön samt tre trappsteg av granit. Den västra muren har uppskjutande granitpostament som tidigare burit en järnkätting. I nordväst löper ett sentida, obehandlat trästaket och i norr en lövhäck. Utom i öster omsluts partiet av samtida rader med lövträd. Den östra utvidgningen kantas i norr av en vällagd kallmur av gråsten. Denna har i väster en öppning med samtida, smidd pargrind och grindstolpar av järn. Längs muren växer en rad av samtida björkar. Kyrkogården knyts samman av raka grusgångar. I det äldre partiets sydvästra del står en klockstapel och i den östra utvidgningens bortre ände ett uthus. Gravbeståndet domineras i den äldre och den västra delen av gravar med stenram och grusad yta. I den äldre delen ligger gravarna utspridda och i övriga i nord-sydliga rader. Gravarna i öster kantas av lövhäckar. Vid korgaveln finns två familjegravar för släkten Bauer på Lagmansholm med kors och staket av gjutjärn från 1800-talets mitt. Runt om kyrkans murar löper en grussträng. I vinkeln mellan vapenhus och långhus står tre brottstycken av gravkors från omkring 1700 lutade.
STIGLUCKA - Stigluckan är uppförd av tuktad granit och hänger samman med kyrkogårdsmuren. Murverket är oputsat och kröns av ett smalt sadeltak med täckning av äldre enkupigt lertegel. De vita vindskivorna är från renoveringen 2000. Ovanför stigluckans raka öppning utgörs röstet av lockpanel med röd, tät färg. I öppningen sitter en sentida, omålad trägrind med smidda gångjärnsband. Sannolikt härrör stigluckan från 1600- eller 1700-talet.
Inventeringsår 2004
FÖRSAMLING 1995 - FULLESTAD
BEFOLKNINGSTAL - 1805: 250, 1900: 329, 1995: 330
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.
LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger ensam i odlingsbygden vid kyrkbyns gamla tomt. Den moderna tätorten är belägen vid järnvägen ca 2,5 km söderut. Fullestads kyrka lämnades öde 1837, när ny kyrka gemensam för Lena, Bergstena och Fullestads församlingar uppfördes i Lena. Den avlysta kyrkobyggnaden kom därefter att nyttjas som spannmålsmagasin. Efter en genomgripande restaurering 1909-13 fungerar byggnaden åter som gudstjänstlokal. Fullestads socken ligger väster om Vårgårda.
RASERAD KYRKA / RUIN -
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av rektangulärt långhus med rakslutet korparti samt vapenhus av trä i söder. Salkyrkan förefaller ha uppförts i ett sammanhang, sannolikt under medeltidens senare del. Vapenhus av okänd ålder.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Både exteriören, men framförallt interiören fick sin nuvarande utformning vid restaureringen 1909-13 efter ritningar av arkitekt Torben Grut. Stenkyrkans fasader blottar ett oregelbundet gråstensmurverk under ett brant sadeltak. Stickbågiga fönsteröppningar, uppbrutna efter medeltiden. Kyrkorummet täcks av ett tredingstak. Av äldre inredning återstår läktarbarriären med målningar från 1700-talet. Övrigt inredning härrör i huvudsak från restaureringen 1909-13 och tillverkades av Rantens snickerifabrik, Falköping, efter Gruts ritningar. Altaruppsatsen utgörs av en arkitektorniskt uppbyggd skärm, i vilken delar från en äldre altaruppsats innefattats. Öppen bänkinredning med raka gavlar.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Skara stift i ord och bild. 1949.
Kyrkoblad för Lena pastorat 1973:3.
.
Fullestads kyrka, häfte, 1996
Inventarium över svenska orglar, 1989: I Skara stift
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin