Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Lena kyrka ligger på en ny kyrkplats på en åsrygg mellan Älgaråsen och Lenadalen. Kyrkbyn är utskiftad. Invid kyrkogården finns postmodernt församlingshem och personalbyggnad samt kyrkstall och likvagnsbod från tidigt 1900-tal.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården omges i söder och öster av kallmurar med jordvall samt trädrad på insidan, i väster av granhäck och i norr av stödmur. I söder finns en smidesgrind med granitstolpar. Raka grusgångar med askalléer speglar det tidiga 1900-talets ideal. Gravarna ligger i nord-sydliga rader, de flesta har stenram med grusad yta. Vidare finns en familjegrav från sent 1800-tal med staket och vård av gjutjärn. I det nordöstra hörnet står en transformatorkiosk från 1950.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Den tidstypiska vitputsade salkyrkan är uppförd 1835 i empirestil som gemensam för socknarna Lena, Bergstena och Fullestad. Karaktäristiskt är dess stora rundbågsfönster och lanternin med flackt tak. På långhusgaveln sitter två gravhällar, varav en porträttgravsten. Interiören präglas av nyklassicismens ljus och enkelhet med en harmonisk färgsättning i främst vitt och grått tillkommen vid restaurering 1957. Det breda kyrkorummet täcks av ett flackt tunnvalv och har i korväggen en exedra med mantelkors, vilket är karaktäristiskt för epoken men sällan har bevarats. Av ursprunglig inredning återstår i övrigt en sluten altarring, läktare och rund predikstol. Arkitekt Torben Gruts renovering 1909 har satt avtryck i form av öppen bänkinredning, ljudtak, portar och nummertavlor. Orgeln och dess stramt hållna fasad från 1957 smälter väl in.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkans framträdande läge i landskapet med intilliggande kyrkstall och likvagnsbod. - Kyrkans föga förändrade exteriör utgör en god representant för empiretidens stilrena kyrkotyp. - Gravhällar från 1600-talet.
- Interiörens huvudsakliga prägel av byggnadstidens ideal.
- Bevarad inredning från byggnadstiden och 1909 års renovering.
- Orgel och enhetlig färgsättning från 1957.
- Kyrkogårdens stenmur, grusgångar, smidesgrindar, trädrader och stenramsgravar samt gjutjärnsvårdar.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Rakt, Sakristia, Torn - Väster, Torn - Västtorn
Inventeringsår (2005)
LENA KYRKA - Den nyklassicistiska salkyrkan är uppförd i sin helhet 1835 och består av långhus med fullbrett, rakt kor och smalare rak sakristia i öster samt torn i väster med lanternin.
FASAD - Kyrkan vilar på en slätputsad sockel med tät, grå färg. Fasaden är spritputsad och vitkalkad. Alla genombrytningar har slätputsade omfattningar. Tornvåningarna och läktaren är förankrade med kraftiga ankarslutar, de förras från 1858. Ovan västporten är en inmurad rektangulär platta av röd kalksten med svart inskription som omnämner byggnadsår och regent. I varje sida av klockvåningen är en rundbågig ljudglugg med rundbågiga, ursprungliga parluckor, klädda med kopparplåt. På ömse sidor om tornet sitter gravhällar från 1600-talet fastsatta med järnklamrar på långhusgaveln. Den södra är en porträttgravhäll som i stiliserad relief skildrar överste Wilhelm Salzburg (död 1648) och hans maka Karin Lilliehöök (död 1648). I hörnen är änglaflykter och ovan paret deras vapensköldar. Den norra har nednött inskription och rundlar med starkt stiliserade änglaflykter samt vanitassymboler. Alldeles ovan västporten sitter en sentida armatur med råglas.
FÖNSTER - Alla fönster härrör från 1909 och har öppningsbara lufter med karmar, bågar och spröjs av grått trä samt till större delen handblåsta glas. Smygarna följer fönstrens form och har sluttande solbänkar, klädda med grå plåt. De stora rundbågsfönstren på långhus, kor, sakristia och tornets bottenvåning har korspost och sex lufter. Varje luft har tolv rutor var med undantag av de två övre som har åtta. Ovan väst- och mittport är rundfönster med korspost och fyra, ej öppningsbara lufter, vilka har åtta rutor var. Tornets tredje våning har åt väster ett rundbågsfönster med korspost och fyra lufter med sex rutor var. Den fjärde våningen har i norr och söder ett rektangulärt fönster med enkel luft och tolv rutor.
PORT - Västporten är en ursprunglig pardörr med stickbågigt krön och klädsel av mörkbrun, profilerad fiskbenspanel. Dess smideshandtag är ursprungligt. Smygen följer portens form. Framför porten är en sentida trappa av kalksten med lågerhuggna kanter. Mittporten är en pardörr från 1909 med stickbågigt krön, klädd med stående mörkbruna bräder och försedd med liljeformiga, svarta gångjärnsband. Handtag och lås är sentida. Smygen följer portens form. Framför porten är en sentida trappa av kalksten med lågerhuggna kanter. Sakristians port vetter åt öster och härrör från 1909. Den har stickbågigt krön, mörkbrun, profilerad fiskbenspanel, svarta, liljeformiga gångjärnsband samt sentida handtag och lås. Smygen följer portens form. Framför porten är en sentida trappa av kalksten med lågerhuggna kanter.
TAK - Långhus och kor bär ett gemensamt sadeltak med täckning av enkupigt lertegel av tämligen sent datum. Sakristian bär ett halvt tälttak med samma täckning. Båda har ursprungliga takfötter av grått trä med karnisprofil. Långhusets vindskivor är klädda med kopparplåt. Tornet bär ett flackt, fyrkantigt takfall med likaså fyrkantig öppen lanternin. Öppningarna är rundbågiga med gesimser mellan bågarna och sentida räcken av omålat, galvaniserat järn. Lanterninen bär ett flackt fyrkantigt tak med krönande kors på kula, klätt med koppar. Alla tornets takfall, samt lanterninen, är klädda med kopparplåt från 1970. Tornets profilerade takfot är av mörkbrunt trä. Alla byggnadskroppar har hängrännor och stuprör av kopparplåt från 1970.
LENA KYRKA - Salkyrkan från 1835 består av ett långhus med fullbrett, rakt kor och sakristia i öster samt vapenhus i väster. Den ljusa interiören präglas av nyklassicistisk enkelhet med enhetlig färgsättning från 1957, främst i vitt och grått. De stora fönstren står för ett stort ljusinsläpp.
LÅNGHUS - Det breda, rektangulära långhuset har ingång i väster via vapenhus och i söder via mittport. Båda är försedda med vindfång från 1909, varav sistnämndas är något utkragande. Rummet har fyra fönsteraxlar, varav mittporten ingår i den ena. I väster finns en orgelläktare med två symmetriska trappor från 1957. Dess trappsteg är klädda med linoleum. De ursprungliga - något utflyttade - trappskärmarna har grå fyllningar i vitt ramverk och avslutas med grå, runda poster som har svarvade knoppar (samma som predikstolstrappan). I väggen sitter sentida ledstänger av fernissad björk. Under trapporna finns skrubbar från 1957. I skrubbarna kan de ursprungliga gråmarmorerade läktarpelarna med fasade hörn beskådas. Under läktaren är en öppen yta med två föga anpassade grå kapphängare av stål från 1980, en manöverpulpet i grått träfodral samt bokbord av ljust trä i norr. Bänkkvarteren inramas av mitt-, tvär- och sidogångar. Över mittgången hänger tre ljuskronor av mässing och över läktaren två smärre. I tvärgångens norra hälft står en ljusbärare i smide och i den södra sidogångens östra hälft ett äldre golvur. I nordost står predikstolen.
GOLV - Golvet utgörs av smala, fernissade furubräder från 1909.
VÄGG - De jämna murytorna är slätputsade och vitkalkade. Under fönstren sitter kondenssamlare av vit plåt och vita radiatorer. Mellan fönstren sitter ljusarmar av mässing. På ömse sidor om västporten sitter psalmbokshyllor. På trappskärmarna hänger vita tavlor från 1957 med Series pastorum och minnestext över restaureringen nämnda år.
PORT - Väst- och mittport utgörs av raka, parställda balansdörrar från 1909 med stickbågig, glasad genombrytning i dörrhalvornas övre hälft. Nedtill har de en utanpåliggande, gråmarmorerad fyllning. Ramverket bär ljust grågrön lasyr. Västporten har samtida, brett, grått foder med fasade kanter. Mittporten sitter i ett grått vindfång inom en rundbågig smyg med överljus.
INNERDÖRRAR - Trappskrubbarnas raka dörrar från 1957 är vita och släta med utanpåliggande lås. Fodren är vita och oprofilerade.
FÖNSTER - De rundbågiga fönstren har korspost och fem fastskruvade innanlufter från 1909. Lufterna har tolv rutor var med undantag för lunetten som har 16. Karmar, bågar och spröjs är av grått trä. De rundbågiga smygarna har svagt sluttande, grå fönsterbänkar med kondensränna. Mittportens överljus utgörs av ett rundfönster med korspost och fyra fastskruvade innanlufter från samma år. Varje luft har åtta rutor och materialet är samma som ovan. Smygen är rundbågig och innefattar ett vindfång.
TAK - Det flacka tunnvalvet är klätt med ursprungliga blågrå bräder av något varierande bredd. Kronfästena har dekorativa lövsågerier. Taklisten är utformad som ett tandsnitt ovanför ett hålkäl, allt i grått. Ovanför läktaren sitter två vita strålkastare samt hänger en vit högtalare och framför koret hänger ytterligare två vita högtalare. Taket under läktaren utgörs av ursprungliga bräder med tät, grå färg. Fyra glasarmaturer är fastgjorda.
KOR - Det raka koret har en fönsteraxel och två symmetriska dörrar till sakristian på ömse sidor om altaret. I norr är predikstolstrappa, dopfunt och grå ambo, i söder kororgel, piano och båtformad ljusbärare i smide. På båda sidor står en korbänk. Över koret hänger en förgylld, smärre kristallkrona.
GOLV - Golvet ligger ett trappsteg högre än långhuset och är klätt med en brun heltäckningsmatta från 1980. Inom altarringen ligger golvet ytterligare ett trappsteg högre och utgörs av smala, fernissade furubräder från 1909.
VÄGG - Väggen är en fortsättning på långhusväggen. Den östra väggen har en ursprunglig arkitektonisk utformning. Altaret står framför en rundad nisch som flankeras av två räfflade pilastrar av trä i grått och guld. Från långsidorna fortsätter taklisten vertikalt över gaveln fram till pilastrarna så att en stickbågig fronton bildas. Från pilastrarna reser sig inom denna en rundbåge med murad omfattning i form av ett tandsnitt. Frontonen är grå och nischen gråbrun. Vid sidan av sakristidörrarna hänger två nummertavlor.
INNERDÖRRAR - De båda raka sakristidörrarna är ursprungliga med halvfranska, brunmarmorerade fyllningar och ramverk i gråbrun lasyr. Handtag och lås är från 1909. De profilerade, grå fodren är ursprungliga.
FÖNSTER - Som långhus. På fönsterbänkarna står barockljusstakar av koppar. TAK - Taket är en fortsättning på långhustaket.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret kragar ut från nischens bänk och är liksom denna klädd med ljusgrå masonit. På bänken ligger Karl XII:s och Gustav V:s biblar.
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen utgörs av ett ursprungligt, förgyllt kors med vit mantel. ALTARRING - Den ursprungliga altarringen löper ända in till väggen och har två grindar med samtida smidesreglar. Ringen utgörs av en balustrad med svarvade dockor i grå marmorering och förgyllning. Knäfall och armstöd är stoppade samt klädda med guldtyg.
BÄNKINREDNING - Den öppna bänkinredningen från 1909 består av 16 rader i norr och söder samt två korbänkar, vilka ursprungligen tycks ha stått i tvärgången. Bänkarna har lutande ryggar i brun lasyr med liggande halvfranska fyllningar. På baksidan sitter bokstöd och krokar samt vid golvet fotstöd. Sitsarna är stoppade och klädda med brunt tyg. Under dem sitter radiatorer. Gavlarna är raka och grå med utskurna, beiga hjulkors. Sitsarna har karnisprofilerade stöd.
PREDIKSTOL - Den ursprungliga runda predikstolen står på en kort kolonn från 1909 och har en karnisprofilerad bas med kraftigt profilerad gesims. Korg och trappskärm har halvfranska fyllningar och är på insidan klädda med pärlspont från 1909. På korgen står ett samtida bokstöd och ett timglas från den gamla kyrkan. Trappskärmen avslutas med en rund post med svarvad knopp. Fyllningarna bär sirligt målad bladdekor i guld från 1909 på strukturmålad botten. Ramverket är grått och listerna förgyllda. Det åttkantiga, kupolformade ljudtaket härrör från 1909 och har överensstämmande målning. Från hörnen hänger skurna druvklasar. Runt takets nedre del är ett kraftigt profilerat entablement med liggande fyllningar. Taket avslutas upptill med en förgylld knopp.
ORGEL - Orgelverket har två manualer, pedal och 19 stämmor (fem från föregående verk). Det byggdes 1957 av Olof Hammarberg, Göteborg. Spelbordet är inbyggt i den samtida fasaden. Denna är symmetriskt uppbyggd av åtta pipfält. Två höga ytterfält inramar sex mindre fält i två våningar med kartusch emellan som bär den förgyllda texten "CANTATE DEI GLORIA ANNO DOM MDCDLVII". Det enkla ramverket till fasaden är målat med rödbrun och grågrön lasyr.
KORORGEL - Orgeln har en manual, pedal och nio stämmor. Den byggdes 1978 av Robert Gustavsson för donationsmedel. Fasaden har form av ett grått barockskåp med brutet krön. Listerna är förgyllda.
LÄKTARE - Den ursprungliga läktaren bärs av fyra bjälkar från 1909 med profilerade ändar, vilka i sin tur bärs av sex gråmarmorerade kolonner från samma år, varav två par längs mittgången. Två ursprungliga pelare finns i trappskrubbarna. Bröstet bär rektangulära, gråmarmorerade fyllningar med förgyllda lister i grått ramverk. Läktaren har tre gradänger med smala, fernissade bräder från 1909. Kring trappuppgångarna är grå spjälräcken från 1900-talet med fastgjorda grå kapphängare av trä.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Den runda, grå dopfunten av trä från 1953 är kalkformad med smalt skaft. Cuppan har utskurna stiliserade fiskar runt livet och nedtill mot skaftet en vulst. Foten har skråkant.
NUMMERTAVLA - De vita nummertavlorna från 1909 har rikt profilerade ramar i rött och guld med rundbågiga krön och ljusarmar i jugend.
VAPENHUS - Det kvadratiska vapenhuset har ytterport i väster, långhusport i öster och en fönsteraxel. I norr är en sannolikt ursprunglig grå trätrappa med samtida, profilerade ledstänger och fyrkantiga poster med knoppar. Under trappan står en äldre träkista. I söder står en bänk från Fullestads kyrka. Från taket hänger en armatur av bly med blått antikglas.
GOLV - Golvet utgörs av ursprungliga, kvadratiska plattor av röd och grå kalksten. VÄGG - Väggarna bär en vitkalkad, borstad puts.
PORT - Ytterporten är en ursprunglig, stickbågig pardörr av gråbruna bräder med samtida skjutregel och hasp av smide samt utanpåliggande lås från 1909. Smygen är djup och stickbågig. Långhusporten är en rak pardörr från 1957 med helfranska fyllningar och grå samt beige lasyr och sentida lås, handtag och gångjärn.
FÖNSTER - Se exteriör. Smygarna är rundbågiga med sluttande, grå fönsterbänkar. TAK - Det plana taket är klätt med grå pärlspont från 1909 och har hålkäl som taklist. SAKRISTIA - Den närmast kvadratiska sakristian upptages till sin västra del av altarnischens rundning, på ömse sidor om vilken sitter kordörrar med vinklade smygar. Rummet har ingång i öster och en fönsteraxel. Från taket hänger en ljuskrona av mässing. I väster står ett grått skrudskåp från omkring 1950 med släta dörrar, i norr ett bönealtare, i nordost ett mörkbrunt tvåvåningsskåp från 1800-talet och i sydost ett skrivbord av ljust trä. Under golvet finns en murad vinkällare.
GOLV - Som långhus.
VÄGG - Som långhus. I sydost är 1909 års bröstning med jugendschabloner framtagen. PORT - Den stickbågiga ytterporten har tre dörrar. Den mellersta är från 1909 och klädd med grönlaserad masonit. Den inre och ursprungliga brädporten är utåt klädd med brun, profilerad fiskbenspanel. Lås, reglar och handtag i smide är ursprungliga. Smygen är stickbågig och djup.
INNERDÖRRAR - Kordörrarna som behandlas ovan sitter i djupa, stickbågiga smygar. FÖNSTER - Som långhus.
TAK - Det plana taket är klätt med ursprungliga bräder med tät, grå färg.
TORN - Allt är ursprungligt och av obehandlat trä om inget annat anges.
VÅNING 1 - Bottenvåningen utgörs av vapenhuset.
VÅNING 2 - I nordost är en trappuppgång med omslutande grått träräcke, i senare tid inbyggd bakom en öppen träpanel med dörr i samma utförande, allt inklätt i byggplast. I nordväst är en trappa med ledstång och post som vapenhustrappan. I väster är ett rundfönster och i öster dubbla dörrar till läktaren, varav den inre är en sentida, grå branddörr av plåt och den mot läktaren från omkring 1950, grå och slät. Båda har en rak form och sitter i en stickbågig smyg. I söder och i taket löper dragjärn. Väggarna bär kvastad och vitkalkad puts. I taket är synliga, bilade bjälkar.
VÅNING 3 - Kring trappuppgången i norr är ett räcke av samma slag som ovan, fast obehandlat. I väster är ett rundbågsfönster och en trappa av samma slag som ovan, i en öster en järnlucka till långhusvinden samt i väster dragjärn. Golvet är sentida, väggarna vitkalkade. I taket är synliga bilade bjälkar, vilka i söder stöttas av stolpar. I rummet står en äldre kista med skrivelser samt lanterninens föregående kors.
VÅNING 4 - Kring trappuppgången i väster är ett sentida räcke. I norr och söder är fönster, i öster en trappa av samma slag som ovan. Golvet består av smala, sentida bräder. Väggarna är som ovan, liksom taket som stöttas av sju sentida stolpar. I rummet står ett äldre trampverk till klockringningen.
VÅNING 5 - Våning fem utgörs av klockvåningen. I den ursprungliga klockstolen hänger en lillklocka, gjuten av Nils Billsten i Skara 1748, en mellanklocka, gjuten av K G Bergholtz i Stockholm 1902 och en storklocka, gjuten av C A Norling i Jönköping 1871. Kring dess övre del är latinsk inskription med gotisk skrift, härrörande från den klocka som då ersattes (gjuten 1450 av mäster Johannes). Alla tre har elektrisk ringning. Golvet består av breda bräder. Väggarna är vitkalkade. Dess ljudluckor har automatiserad öppning. I norr är en sentida trappa upp till huven och lanterninen. Taket är klätt med smala, sentida bräder. Lanterninens golv och väggar är klädda med kopparplåt från 1970, dess tak med en öppen, mörkbrun träpanel, sannolikt från samma tillfälle.
Fasadkulör (2005): Vit
Antal våningar (2005): 01, 05
Byggnadsdel (2005): Kor - Fullbrett, Kors - På kula, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår 2001
1835 sammanbyggdes kyrkorna i Bergstena, Fullestad och Lena socknar på en ny kyrkplats norr om Lena gamla kyrka. Ritningarna i empirestil hade upprättats av arkitekt Joh. Abraham Widelius på Överintendentsämbetet och dessa följdes noggrant. En tolvstämmig orgel, byggd 1851 av Johan Niklas Söderling, skänktes av kapten J J Bauer på Lagmansholm. Instabiliteter i tornkonstruktionen föranledde redan 1858 flera förstärkningar av denna med ankarslutar och järnband. 1885 installerades kaminer för uppvärmning. 1900 igensattes lanterninen för att förhindra läckage.
1907 färdigställdes ett nytt orgelverk av A P Loocrantz, Alingsås, om 12 stämmor. 1909 undergick interiören en genomgripande renovering. De ursprungliga ritningarna hade upprättats av L E Petersson, Mösseberg. De omarbetades dock kraftigt av arkitekt Torben Grut vid Kungliga byggnadsstyrelsen. Grut svarade för ny öppen bänkinredning, ny bas och ljudtak till predikstolen, ett vindfång framför mittporten samt mellan vapenhus och långhus och nya läktarpelare. Vidare lades nytt trägolv in, sex fönster i norr utbyttes (sannolikt även de södra), nya pardörrar mellan vapenhus och långhus samt i söder insattes, nya nummertavlor tillverkades och sakristian reparerades samt fick ny port. Arbetena leddes av byggmästare Persson, Herrljunga. 1910 målades interiören, för vilket målarmästare Karl Reimer svarade. Väggarna försågs med oljefärgsmålad bröstning och taket indelades i fält. Korets fondvägg målades med grågrönt "tapetmönster" nedtill och upptill med fält inom vilka var hjulkors. I exedran målades bakom mantelkorset en grön drapering. I svicklarna mellan valv och rundbåge placerades "modernt och stiliseradt målade änglahufvuden insatta i naturalistiska moln. /.../ Dekoreringen af kyrkan är tilltalande om ock större harmoni mellan zvicklarnas bemålning och kyrkans öfriga hade varit önskvärd." Omdömet härrör från arkitekt Anders Rolands inspektion 1917. Målningsdekoren hade ej blivit framlagd för godkännande av Byggnadsstyrelsen, varför församlingen nu fick be om tillåtelse för att få behålla densamma.
1931 skall kaminen ha försetts med en riktig skorsten, ritad av arkitekt Hugo Crona vid Allmänna brandförsäkringsverket. 1950 drogs elektricitet in för uppvärmning och belysning. 1953 införskaffades en ny dopfunt, ritad av arkitekt Adolf Niklasson. 1957 ommålades interiören under ledning av konservator Thorbjörn Engblad. Kyrkorummets schablonmåleri och dylikt avlägsnades genom stålborstning och tvättning. Oljefärgsmålade partier knackades ned. Väggarnas puts lagades och de kalkades i en svagt grågul ton. Exedran målades gråbrun. Lister förgylldes. Bänkarna målades grå och taket blågrått. Övrig inredning ommålades så att den skulle harmoniera med interiörens övriga färger. Fyllningar och läktarkolonner marmorerades. Sakristia och vapenhus målades i svagt grå toner. Ett nytt 19-stämmigt orgelverk färdigställdes av Olof Hammarberg med bibehållande av fem stämmor från det gamla verket. En ny modernistisk fasad byggdes, ritad av Nils Hammarberg. Riksantikvarieämbetet hade velat behålla den gamla fasaden men Hammarberg menade att det nya verket skulle "förlora i effektivitet och ton" om det skulle nödgas byggas bakom den gamla fasaden, vilken även var angripen av strimmig trägnagare. Den nya fasaden gavs en med interiören väl samstämd färgsättning. Den strimmiga trägnagaren föranledde även ett utbyte av läktartrapporna och porten mot vapenhuset.
1961-62 reparerades och avfärgades exteriören under ledning av Herman Eberdal. Befintlig sockelputs ersattes av ny med cement, vilken drogs ned under mark och avfärgades med plastfärg. Lös puts på kyrkans västfasad och tornet togs bort och ilagades med Gullexbaserad puts. Därefter stålborstades fasadpartierna och avfärgades med plastfärg av märket "Drywall". Övriga fasader vitkalkades. Trasiga solbänkar lagades med cement och avfärgades med plastfärg. Tornets plåttäckning lagades. Alla exteriöra snickerier och plåtarbeten avfärgades. 1966 omlades södra takfallet med nytt enkupigt lertegel, likt befintligt.
1970-71 genomgick exteriören en stor renovering under ledning av ingenjör Raimund Saariste och byggmästare Albin Högvall. Arbetena föranleddes av putsspjälkning på de fasader som 1961 målats med plastfärg. Fasaderna omputsades och vitkalkades. Grunden förstärktes. Omfattande skador orsakade av röta och mögel påträffades i lanternin och torntak, vilket förklarades med dålig ventilation. Lanterninen öppnades åter upp. Stora delar av trästomme samt takkonstruktion fick bytas ut. Tak och lanternin fick ny täckning av kopparplåt och nytt kopparkors. För att förbättra vattenavledningen (vars brister likaså sågs som en orsak till fasadskadorna) uppsattes hängrännor och stuprör av kopparplåt på torn och kor samt långhusets norra sida. 1978 donerades en kororgel, byggd av Robert Gustavsson, ett tillskott i kyrkorummet för vilket tillstånd aldrig söktes hos Riksantikvarieämbetet.
År 1748 Specifika inventarier - kyrkklocka
Klockgjutare: Nils Billsten, Skara
År 1835 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, sakristia, torn.
Arkitekt: Joh. Abraham Widelius
Byggmästare: Johannes Persson, Sandhult
År 1851 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: Johan Niklas Söderling
År 1858 Underhåll - stomme
Lagning av spricka i torn med dragjärn.
År 1871 Specifika inventarier - kyrkklocka
Omgjutning av senmedeltida storklocka.
Klockgjutare: C. A. Norling, Jönköping
År 1885 Teknisk installation - värme
Kamin
År 1907 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgelbyggare: A. P. Loocrantz
År 1909 Fast inredning - bänkinredning
Ny, öppen bänkinredning.
Byggmästare: L E Pettersson, Mösseberg
Arkitekt: Torben Grut
År 1909 Fast inredning - predikstol, ljudtak
Byggmästare: L E Pettersson, Mösseberg
Arkitekt: Torben Grut
År 1910 Underhåll - målningsarbete, interiör
Total inre ommålning. Väggar förses med fält och bårder.
Hantverkare - Målare: Carl Reimer
År 1950 Teknisk installation - el
Elektrisk uppvärmning och belysning.
År 1953 Specifika inventarier - dopfunt
Arkitekt: Adolf Niklasson
År 1957 Underhåll - målningsarbete, interiör
Ny inre färgsättning. Oljefärgsmålad dekor på väggar tags bort. Väggar kalkas. Interiör och inredning hålls i harmoniska grå och bruna toner med inslag av marmoreringar.
Konservator: Thorbjörn Engblad
År 1957 Fast inredning - orgel
Nytt verk med ny fasad.
Orgelbyggare: Nils Hammarberg
Orgelbyggare: Olof Hammarberg
År 1961-1962 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Fasadputs lagas och avfärgas med plastfärg respektive kalkfärg. Ny cementputs på sockel. Snickerier och plåtarbeten avfärgas.
Hantverkare - Målare: Herman Eberdal
År 1966 Underhåll - takomläggning
Nytt tegel på södra takfallet.
År 1970-1971 Underhåll - omputsning
Omputsning och vitkalkning av fasader.
Byggmästare: Albin Högvall
Arkitekt: Raimund Saariste, Skövde
År 1970-1971 Underhåll - takomläggning
Kopparplåt på torntak och lanternin. Hängrännor och stuprör sätts upp på torn och kor.
Byggmästare: Albin Högvall
Arkitekt: Raimund Saariste, Skövde
År 1970-1971 Underhåll - grundförstärkning
Byggmästare: Albin Högvall
Arkitekt: Raimund Saariste, Skövde
År 1978 Fast inredning - orgel
Kororgel
År 2023 Underhåll - exteriör
Målning av fönster, portar och ljudluckor samt sockel mot söder och väster och smidet på dörrar.
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Inventarium över svenska orglar, 1989: I Skara stift
Lena, Bergstena och Fullestads gemensamma kyrka, stencil, 1994
Skara stift i ord och bild, 1949
Wennerblad, Ernst, Skara stifts kyrkor under de sista årtiondena av 1800-talet, 1902
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin