Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Tengene kyrka och kyrkogård ligger vid ett gammalt vad över Nossans forsar. Platsen har sedan medeltid utnyttjats för kvarndrift och här finns en välbevarad miljö med mejeri, affär, kvarn och såg från sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. I söder finns prästgård och i öster skola.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården med rötter i medeltid har utvidgats åt öster och omges av trädrad och stenmurar med grindstolpar av varierad form, samt smidesgrindar. På kyrkogården står en inklädd klockstapel från 1807 med en tidigmedeltida klocka.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Den ursprungligen medeltida kyrkan fick sin nuvarande form med rundat kor och sakristia i norr 1798. I norra långsidan finns medeltida partier. Västpartiet härrör från 1708. Tornet och korportens vindfång tillkom 1915 och går tillbaks på äldre byggnadstraditioner. På fasaden sitter gravhällar från 1600- och 1700-talen. Interiören med sitt tunnvälvda tak är nyklassicistisk. Taket dekorerades av C F Kunckell 1822. Bland inredningen märks främst Skara domkyrkas gamla predikstol från 1600-talets mitt och den rikt skurna altaruppsatsen från 1742, liksom orgelfasaden från 1763. Läktare, korbänkar och altarring härrör sannolikt från 1798. Den öppna bänkinredningen tillkom 1915. På den delvis medeltida norra långsidan är fragmentariskt kalkmåleri framtaget. Från medeltid härrör dopfunt och tre snidade skulpturer. Nuvarande färgsättning tillkom 1997 och försöker återknyta till det tidiga 1800-talets.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkan ligger i en väl sammanhållen kvarn- och bymiljö som speglar platsens långa och betydelsefulla historia. - Kyrkans exteriör representerar de små medeltida sockenkyrkor som under 1700-talet byggdes om till salkyrkor. - Medeltida murverk är ett omistligt historiskt dokument.
- Gravhällar från 1600- och 1700-talen.
- Interiörens huvudsakligen nyklassicistiska prägel.
- Bevarad inredning från 1600- och 1700-tal.
- Dekormåleri från 1822.
- Medeltida dopfunt, kyrkklocka och träskulptur.
- Kyrkogård med kallmur, trädrad, smidesgrindar, grindstolpar och klockstapel.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Rundat, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Vidbyggnad
Inventeringsår (2004)
TENGENE KYRKA - Salkyrkan består av ett långhus som i sitt nuvarande skick härrör från 1798. I öster har den ett rundat kor med sakristia i norr, från samma tid. Sakristian har ett 1974 vidbyggt vindfång med toalett i väster. I söder är ett vindfång från 1915 framför korporten. Tornet i väster uppfördes likaså under detta år.
FASAD - Sockeln består av block och skolsten av granit och gnejs och har en ojämn yta. Gråstensmurarna är spritputsade och målade med en gräddvit färg. Enbart västportalen har en slätputsad omfattning. Denna flankeras av två inmurade kvadratiska kalkstensplattor med inskriptioner som minner om tornets byggnadsår 1915 och den restaurering som kyrkan då genomgick. I varje sida av tornet är en korgbågad ljudglugg med en rak ursprunglig parlucka med grå fjällpanel. På den södra långsidan är en gravhäll från 1681 fastgjord med järnklamrar. Den är huggen i kalksten med en rik reliefdekor. Även i sakristians östvägg är en gravhäll av kalksten fastgjord på samma vis. Denna är dock svårt nedsliten.
FÖNSTER - Alla foder, bågar och spröjs är av trä och gråmålade. Alla öppningar har solbänkar av slipad kalksten från 1974. Långhus, kor och tornets bottenvåning har höga fönster med tresidiga krön. Dessa har korspost och fyra lufter, med åtta rutor var. Smygarna är korgbågade. Fönstren i långhus och kor är öppningsbara och härrör från 1915. Sakristian har ett rektangulärt fönster med mittpost och två öppningsbara lufter med sex rutor var. Sakristiportens överljus utgörs av ett liggande fönster från 1997 med två rutor. Över västportalen är ett rosettfönster med rätvinkliga spröjs och nio rutor. Tornets mellanvåning har i norr respektive söder ett rektangulärt ursprungligt fönster med enkel öppningsbar luft och åtta rutor. Över korportalen är ett litet ursprungligt rektangulärt fönster med enkel luft och två rutor.
PORT - Alla portar är gråmålade. Västporten utgörs av en korgbågad ursprunglig pardörr med rombisk panel. Det smidda handtaget är hamrat och har en tidstypisk ornering. Den korgbågade smygen vidgas utåt och har en slätputsad omfattning. Upp till porten för en granittrappa med två ursprungliga järnhällor för de två dörrhalvorna. I väggen sitter smidesräcken. Korporten har samma utformning som västporten. Sakristieporten är en rak dörr från 1997 med fiskbenspanel och överljus. Framför porten ligger en kalkstenshäll.
TAK - Långhus och vindfång täcks av sadeltak med enkupigt lertegel. Långhusets västra vindskivor är av gråmålat trä med ornerade ändar. Vindfångets vindskivor är klädda med kopparplåt. Kortaket är valmat över väggens rundning och täcks av skiffer. Långhus och kor har synliga gråmålade hammarband. Sakristian täcks av ett valmat tak med flacktegel. Torntaket består av en fyrsidig huv som går över i en åttasidig spira. I toppen är ett smideskors på förgylld kula, med likaså förgyllda kulor i ändarna av armarna. Taket täcks av kopparplåt med förskjutna hakfals. Hängrännor och stuprör är av kopparplåt.
TENGENE KYRKA - Salkyrkan består av ett långhus som i öster övergår i ett rundat kor av samma bredd. Norr om detta är en sakristia och i söder ett vindfång. I väster är ett vapenhus i tornets bottenvåning. Interiören är ljus med en nyklassicistisk form och en övervägande varm färgsättning i bruna nyanser.
LÅNGHUS - Det breda rektangulära långhuset har ingång i väster via vapenhuset. Rummet har två fönsteraxlar och i väster en läktare. Under denna är en trappa i norr längs västväggen. Denna är från 1974 av trä med mörk fernissa. Mot kyrkorummet är ett räcke med ledstång av fernissat trä och vitmålade spjälor. I väggen sitter en ledstång av samma slag. Under trappan är två skåp från 1997, varav det norra rymmer elcentralen. Dessa består av stående vitmålad träpanel, liksom dess dörrar. I söder är längs västväggen ett skrudskåp och en städskrubb. Båda har raka pardörrar med stående vitmålad träpanel, liksom dess väggar. Framför dessa står två kapphängare i betsat trä. Långhuset delas av en mittgång, över vilken hänger två stora mässingskronor från 1813 och 1915. I norr står predikstolen, delvis omgiven av bänkrader.
GOLV - Golvet är belagt med rektangulära slipade kalkstensplattor. I bänkkvarteren är golvnivån något högre och utgörs av obehandlade bräder. Dessa härrör från 1915.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och följer murens ojämnheter, vilka är särskilt påtagliga på nordsidan där murverket till stor del är medeltida. Ytorna är vitkalkade, med undantag av några mindre fält på nämnda sida där fragmentariska medeltida muralmålningar framtagits. På sydsidan hänger mellan fönstren ett krucifix. Mellan fönstren finns mässingslampetter och i de östra fönstersmygarna sitter vita högtalare. Under fönstren är radiatorer. Längs golvet löper en sockel av obehandlat trä för elledningar. Västväggen är inklädd i en stående vitmålad träpanel med diverse enkla skåpsluckor i samma utförande.
PORT - Till vapenhuset är en rak självstängande pardörr från 1915. Denna har stående halvfranska fyllningar och genombrutet överstycke. Varje dörrhalva har ett kvadratiskt fönster med nio antikglas. Handtagen av mässing är sentida. Porten har en brun lasyr med mörkare lister. Det breda fodret är oprofilerat och gråmålat.
FÖNSTER - Innanfönstren med sina tresidiga krön härrör sannolikt från 1937. De har korspost och fyra öppningsbara lufter med två glas var i träspröjs. Bågar, foder och spröjs är gråmålade. Smygarna är korgbågade och har grönmålade sluttande fönsterbänkar med kondensrännor.
TAK - Det tunnvälvda taket har en närmast korgbågad form. Det är klätt med ursprungliga brädor av skiftande storlekar. Det bemålades 1822 av C. F. Kunckell med en grön kulör. Kring ljuskronornas fästen är målade stiliserade solar i en stil som är typisk för Kunckell. Den rikt profilerade taklisten har en brun marmorering och härrör från 1974. Under läktaren är ett ursprungligt gråmålat brädtak, dock av senare datum över mittgången.
KOR - Det rundade koret har ingång i söder via ett vindfång och i norr dörr till sakristian, samt trappa med dörr till predikstolen. Altaret flankeras av två fönster och korbänkar. I söder står dopfunten, en cirkulär ljusbärare i smide och en ambo som är laserad i överrensstämmelse med inredningen. Vidare står i koret två barockstolar med klädsel av gyllenläder. Över koret hänger en kristallkrona från 1822.
GOLV - Golvet ligger två trappsteg högre än långhusgolvet och är belagt med ursprungliga, fint nötta kalkstenshällar från Kinnekulle. Bland dem finns en mindre gravhäll från 1600- eller 1700-tal.
VÄGG - Som långhus. På nordväggen finns några fragmentariska muralmålningar. Rundningen har en tydligt markerad övergång. Vid denna är på nordsidan en piscina i kalksten. Altaret flankeras av två nummertavlor samt tre träskulpturer. På nord- och sydväggen sitter skenor med vita strålkastare.
PORT - Till vindfånget är en rak port som består av tre stående ekplank. Bultlåset har en stor konstfullt smidd nyckel med en låsplatta. Mot vindfånget är även en stor smidd dörring med djurhuvuden som biter mot fästet. Hela porten är svartmålad. Den djupa smygen är korgbågad.
INNERDÖRR - Till sakristian är en rak pardörr från 1915 av stående plank med fiskbenspanel och handsmidda spik. Smideshandtaget är sentida, men dörringen med sina kulor sannolikt härrör från föregångaren. Dörren sitter i en grund rak smyg som övergår till en djup korgbågad.
FÖNSTER - Innanfönstren är utformade som långhusets och av samma ålder, men har en tät blyspröjsning med svagt färgade antikglas.
TAK - Som långhus. Taket är valmat över rundeln där en sky är målad med ett bibelord. FAST INREDNING
ALTARE - Det väggfasta altaret är murat och försett med kvastad puts som vitkalkats. Altaruppsatsen står i en särskild avfasning. Fronten är klädd med stående slätspontad panel som har en gräddvit bemålning med ett förgyllt Kristusmonogram utfört av Kunckell år 1822. Altarskivan är likaså av trä med profilerad kant och grå bemålning.
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen är ett rikt skulpterat barockarbete med en kraftig arkitektonisk utformning. Det rundbågade mittfältet inramar en livfull skildring av Nattvarden i halvskulptur mot en bakgrund av en målad drapering. Två flankerande kolonner med korintiska kapitäl bär upp en mäktig arkitrav med en starkt utkragande gesims. På dennas sidor står allegoriska skulpturer som medelst ett brinnande hjärta och ett kors symboliserar kärleken och tron. Det rundbågade krönet infattar en kalvariegrupp i halvskulptur mot en stjärnbeströdd bakgrund. Överst står Kristus med segerfana, omgiven av basunänglar med palmblad i händerna. På predellan är en textkartusch med ett bibelord och årtalet 1742. Från dennas sidor skjuter band- och akantusprydda voluter ut, vilka uppbär postament med skulpturer av Moses och Aron. Bemålningen domineras av en brun marmorering i olika nyanser och förgyllda ornament. För färgkaskaderna står de skulpterade partierna.
ALTARRING - Den femsidiga altarringen är sannolikt från 1798 och står ett stycke från väggen. Den utgörs av kontursågade balusterdockor med grön marmorering. Knäfall och armstöd är stoppade och klädda med brunt läder. Ringen är avkortad och grindarna ligger på vinden.
BÄNKINREDNING - Den öppna bänkinredningen från 1915 består av 14 bänkrader som löper ända in till väggen. Mot koret är skärmar med stående helfranska fyllningar. Ryggarna är lutande och har enkla fyllningar. På baksidorna är bokbrädor och fotpallar. Sitsarna har lösa dynor och folievärme på undersidorna. Gavlarna mot mittgång och vägg är enkla och rektangulära med stående fyllningar. Bänkar och skärmar har en ljusbrun lasyr, med svarta marmoreringar på brun botten i fyllningarna. De rundade korbänkarna är av samma ålder, fast har en grå bemålning med blå marmorering på gräddvit botten i fyllningarna. Dessas lister är förgyllda. Den bakre norra bänken har en inbyggd manöverpulpet med brunlaserat fodral.
PREDIKSTOL - Predikstolen är ett påkostat bildhuggeriarbete i renässans. Ursprungligen stod den i Skara domkyrka. Den något oregelbundna korgen består av en rektangulär kropp med ett i mitten utskjutande tresidigt parti mot långhuset. Till koret är en trappa med skärm och dörr. Över korgen svävar en försilvrad duva under en förgylld strålsol. På korgens sidor är rektangulära fyllningar med rikt skurna rundbågar som bärs upp av pilastrar med kannelyrer. I dessa fält står halvskulpturer av evangelisterna, Paulus och Kristus i det mittersta och främsta. Kring bågarna är målad blomsterdekor. Hörnen markeras med kopplade pilastrar med joniska kapitäl och kannelyrer. Under varje fält är en textkartusch med figurens namn. Nedtill avslutas korgen med en genombruten akantusdekor som inramar snäckor. Korgens kraftigt profilerade krön bär över Kristusfiguren upp en bokbräda som stöds av ett bevingat kerubansikte. I det södra hörnet står en kerub med ett timglas från tidigt 1700-tal och en dödskalle. I korgens västra ände är en genombruten blomsterdekor. Korgens grova åttasidiga bas är av obehandlad ek. Dess överdel har en skuren bladdekor. Den raka dörren har två stående helfranska fyllningar och enkla smidesgångjärn. På dörrens insida är i fyllningarna målade inskriptioner som minner om kyrkans målning 1822, signerat C. F. Kunckell, samt konserveringen av altare och predikstol 1916, signerat C. Wilh. Pettersson. Omfattningen har ett brutet krön med en blindering i form av ett hjärta. På sidan mot söder är en skuren fruktranka. Skärmen har enkla halvfranska fyllningar och kröns av en genombruten akantusdekor som fyller vinkeln mot dörren. Predikstolens bemålning domineras av en brun marmorering i olika nyanser och sparsmakat förgylld dekor.
ORGEL - Orgeln har två manualer, pedal och 16 stämmor. Den är byggd av Nordfors & Co. i Lidköping år 1960. Spelbordet är inbyggt i en fasad från 1763 års orgel, byggd för Svarttorps kyrka i Småland av föregångsmannen Johan Wistenius. Denna utgörs av tre piptureller, varav det mittersta är högre och flankeras av två små fält. Turellerna bärs upp av snäckformade konsoler och kröns av urnor. I vinklarna är genombruten akantusdekor. Övriga ytor har en dekorativ målning med band- och bladdekor. Bemålningen går i blått och grått med förgylld dekor. Ryggpositivet utgörs av ett lågt mittfält som flankeras av två rektangulära högre fält. Bemålningen är i överrensstämmelse med läktarbröstet.
LÄKTARE - Läktaren från 1798 (?) bärs upp av fyra pelarpar längs mittgången. Dessa har avfasade hörn och blå mormering på gräddvit botten. Läktarbröstet gör en vinkelrät utkragning på mitten. I denna sitter ett ryggpositiv. Bröstets fyllningar är rektangulära med avfasade hörn. Dessa har en blå marmorering på gräddvit botten. Ramstyckena är gråmålade. Överst på krönlisten sitter ett gråmålat smidesräcke. Läktaren har två gradänger och golvet är klätt med linoleum. Kring trappan är ett räcke av trä med vitmålade spjälor.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Sandstensdopfunten är tvådelad. Den vittrade runda cuppan har en skrånande undersida. Dess dekor utgörs av två lejon vända mot varann, dessa skiljs medelst två livsträd från en drake. Basen är likaså rund och har en attisk form. Uttömningshålet och dekoren talar för en datering till 1100-talets andra hälft. Funten kan räknas till en grupp som tillskrivs den s.k. "Livsträdsmästaren", vilken hade kontakter med Othelrics skola.
NUMMERTAVLOR - De rektangulära vita nummertavlorna har rikt skurna förgyllda 1700-talsramar med lyrkrön, basuner och lagerblad.
TRÄSKULPTURER - Korets senmedeltida halvskulpturer i numera omålat trä skildrar Johannes i stort format, Maria, samt en okänd gestalt i fragmentariskt skick.
KRUCIFIX - Ett expressivt och väl skuret krucifix i obehandlad björk med kors av ek. Det är gjort av den i socknen födde Lennart Carlsson år 1953.
VAPENHUS - Det kvadratiska vapenhuset har port till långhuset i öster och ytterport med vindfång i väster. I norr och söder är fönster.
GOLV - Det ursprungliga golvet består av kvadratiska kalkstensplattor.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitkalkade. Över långhusporten är en inmurad granithäll med följande inskription: "S D G 1708. C XII R."
PORT - Alla portar är ursprungliga och har en ljusbrun lasyr med mörkbrunt täckmålade lister. Långhusporten behandlas ovan. Denna sitter i en djup rak smyg, vars tak vidgas mot vapenhuset. Till vindfånget är en rak självstängande pardörr med glasad överdel. De kvadratiska rutorna är tio per dörrhalva. Handtagen av mässing är sentida. Över det enkla grå fodret är ett överljus. Ytterporten är en rundbågad pardörr med två par stora halvfranska fyllningar. Det ursprungliga hamrade smideshandtaget har tidstypisk ornering. Smygen är rundbågad.
INNERDÖRRAR - På ömse sidor om vindfånget är två raka vitmålade dörrar från 1997 med tre halvfranska fyllningar och mässingshandtag. Bakom dessa förvaras brandredskapen.
FÖNSTER - Alla fönster är ursprungliga. Det norra och södra fönstret löper ända upp till nästa tornvåning. De har tresidigt krön och fyra lufter med åtta rutor var i träspröjs. Smygarna är rundbågade och har sluttande fönsterbänkar med ljust grönmålade träinsatser. Även foder, bågar och spröjs har denna färg. Vindfångets överljus utgörs av ett korgbågat fönster med enkel öppningsbar luft och sex rutor i träspröjs. Foder, bågar och spröjs är vitmålade.
TAK - Det plana brädtaket har en grön lasyr. Från dess mitt hänger en stor lykta med råglas. VINDFÅNG - Det rektangulära vindfånget har port till kor i norr och ytterport i söder. I väster är ett skåp i ljust trä från 1997.
GOLV - Det sannolikt ursprungliga golvet är belagt med kvadratiska kalkstensplattor. VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitkalkade. Över korporten är en inmurad rektangulär kalksten med förgylld inskription som minner om kyrkans utvidgning 1798.
PORT - Korporten behandlas ovan. Den sitter i en rundbågad smyg. Ytterporten från 1915 är en korgbågad pardörr med tre par halvfranska fyllningar. Det hamrade smideshandtaget är tidstypiskt ornerat. Den grunda smygen är korgbågad.
FÖNSTER - Över ytterporten är ett ursprungligt litet rektangulärt fönster med enkel luft. TAK - Det tunnvälvda taket är klätt med grönmålade brädor och har en armatur från 1915 med frostat glas. SAKRISTIA - Den rektangulära sakristian har ingång i väster via ett vindfång och i söder dörr till koret. I norr är ett fönster med ett äldre skrivbord framför, samt två munkastolar. Vid östväggen står ett piano. Vindfånget har i norr en dörr till toalett och port i väster. I söder står där ett skåp av plywood.
GOLV - Golvet är belagt med slipade kvadratiska kalkstenshällar från 1974. VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitkalkade. I västväggen är norr om vindfånget en smyg med rundbågad öppning och en slipad kalkstenshäll som tjänar som bönealtare. Över detta hänger ett skuret krucifix med den segrande Kristus, av sent datum. Innan vindfånget är en smyg med skåp från 1997 i sidorna. Dessa har gröna luckor av trä, med panelimitation och mässingsknoppar. I östväggen är en inmurad kalkstenshäll med inskription som minner om kyrkans utvidgning 1798. I vindfånget är slammade tegelväggar.
PORT - Den raka porten från 1997 är klädd med obehandlad plywood. Över densamma är ett liggande fönster med två rutor.
INNERDÖRRAR - Kordörren behandlas ovan. Denna sitter i en djup rundbågad smyg. Till vindfånget är en rak pardörr som är klädd med stående grönbetsade plywoodskivor. Toalettdörren har samma utformning.
FÖNSTER - Det rektangulära fönstret från 1974 har mittpost och två öppningsbara ospröjsade lufter. Foder och bågar är målade i en ljusgrön kulör. Fönsterbänken är av slipad kalksten.
TAK - Det plana brädtaket har en grön lasyr. I vindfånget är en lockpanel med samma bemålning och moderna armaturer.
TORN -
VÅNING 1 - Bottenvåningen utgörs av vapenhuset.
VÅNING 2 - Den nedre mellanvåningen har i öster en ursprunglig rak pardörr till läktaren. Denna har stående halvfranska stående fyllningar. Handtag och rund låsplatta är i mässing. Den djupa smygen är rak. Dörren har en brun lasyr, liksom vapenhusets portar. I väster är ett rosettfönster. Längs nordväggen står skåp i trä från 1974. Dessa har vitbetsade pardörrar med halvfranska fyllningar. I söder är en ursprunglig gråmålad trätrappa med enkelt ornerad post och spjälor. Golvet består av fernissade brädor. Väggarna är slätputsade och vitkalkade. Taket är klätt med en grönlaserad lockpanel. I rummet står en ljus soffgrupp i jugend och en sen 1800-talskopia i olja av Rubens "Korsnedtagelsen".
VÅNING 3 - Den övre mellanvåningen har fönster i norr och söder, samt en lucka till vinden i öster. I söder är ett ursprungligt räcke av obehandlat trä kring trappuppgången. Detta har diagonalt korsande spjälor och förhöjts 1998. I väster är en sentida trappa av obehandlat trä. Golvet består av obehandlade brädor av sent datum. Väggarna är försedda med cementputs. I taket är bilade bjälkar. I rummet förvaras en straffstock, två numrerade dörrar till en äldre sluten bänkinredning (dessas bemålning har tagits upp i korbänkar och läktare) från 1798, samt en grind från altarringen och hyllor med Svensk författningssamling. På vinden förvaras den andra altarringsgrinden, bänkskärmar från nämnda bänkinredning, en enkel nummertavla från 1742, ett enkelt träkors med svart tygklädsel från 1800-talets senare del, liksom en nyromansk dopfunt i trä från samma tid. Den sistnämnda är åttasidig och uppbärs av kolonnetter med rundbågar. Bemålningen är gräddvit med förgyllda lister.
VÅNING 4 - Klockkammaren har två klockor. En lillklocka som är gjuten i Skara 1756 av Nils Billsten och en storklocka gjuten i Stockholm 1946 av K. G. Bergholtz & Co. Väggarna är som ovan. I norr är en sentida trappa av obehandlat trä.
Fasadkulör (2004): Vit
Antal våningar (2004): 01, 04
Byggnadsdel (2004): Kor - Rundat, Kors - På kula, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår 2002
Den medeltida kyrkan bestod av ett långhus med smalare rakt kor. Innerväggarna var dekorerade med kalkmålningar. 1704 talades det om utvidgning "emedan den är så trång att knappt fjerdedelen af Befolkningen i samma rymmes vid visitationer och andre Högtidelige Tilfällen". Detta kom till stånd 1708 då långhuset utvidgades åt väster. 1744 lades spåntaket om. År 1798 utvidgades kyrkan åter. Långhuset breddades åt söder och fick ett fullbrett rundat kor i öster, samt sakristia och vapenhus. 1721 köpte man in Skara domkyrkas gamla predikstol för 30 daler silvermynt. 1822 målades kyrkan av C F Kunckell som även utförde en dekor i taket. 1877 inköptes en 1700-talsorgel från Svarttorps kyrka. 1893 fick kyrkan sin första kamin och ett trägolv inlades. Men kyrkan upplevdes ännu som "förfallen och ruskig". Planer på en ny kyrka utarbetades, vilken även skulle tillfredställa behoven hos den nya tätorten Grästorp. Men ritningen godkändes ej av Överintendentsämbetet, varför istället en renovering av Tengene förordades och ett nybygge i Grästorp.
År 1915 genomfördes renoveringen av bröderna A och C W Gustafsson från Borås, vilka även stod för ritningarna. Ett torn restes i väster istället för vapenhuset och framför korporten ett vindfång. Ny öppen bänkinredning tillverkades, nytt golv inlades, nya fönster och dörrar insattes, väggarna putsades och interiören ommålades i sin helhet. Ett nytt orgelverk byggdes av Nordfors & Co i Lidköping. 1933 drogs elektricitet in för belysning och 1937 centralvärme. 1956 fick långhustaket nytt tegel. Fyra år senare byggdes orgeln om av Smedmans i Lidköping. Ett ryggpositiv ritat av Adolf Niklasson tillfogades. 1964 konserveras predikstol, orgelfasad, altaruppsats och de medeltida skulpturerna. 1970 fick tornet ny kopparplåt.
År 1974 genomfördes den senaste renoveringen, efter ritningar av arkitekt Edgar Haasum. Sakristian tillbyggdes med vindfång och toalett i väster samt fick nytt golv. Stentrappor och solbänkar nygjordes. Sockeln putsades med cement. Fasaderna målades. I samband med korgolvets utvidgning så gjordes en mindre utgrävning varvid en murad gravkammare påträffades. Golvet isolerades och lades om. Altarringen miste sina grindar. Bänkarna byggdes om något för att bli mer bekväma. Det trånga vapenhuset befriades från läktartrappan, varför en ny gjordes inne i kyrkan. Under läktaren insattes även ett par skåp och skärmväggar för kapprum, i detta syfte borttogs de nedre bänkraderna. Hela interiören ommålades (väggarna med organisk färg) och elinstallationerna förnyades.
På grund av mögel borthöggs 1993 sockelns putsning. 1997 genomfördes en invändig renovering. Väggarnas organiska färg hade spjälkat varför de renskrapades och kalkades. Även taket ommålades. Folievärme installerades i bänkarna. Altaruppsatsen konserverades. Sakristian fick nytt skåp och port.
År 1150-1199 Specifika inventarier - dopfunt
År 1650-1675 Fast inredning - predikstol
Skara domkyrkas predikstol, inköps 1721.
År 1742 Fast inredning - altaruppsats
År 1744 Underhåll - takomläggning
Spåning av tak.
År 1756 Specifika inventarier - kyrkklocka
Klockgjutare: Nils Billsten, Skara
År 1763 Fast inredning - orgel
Inköps 1877 från Svarttorps kyrka.
Orgelbyggare: Jonas Wistenius
År 1798 Fast inredning - läktare
År 1798 Fast inredning - altarring
År 1822 Underhåll - målningsarbete, interiör
Enkel takdekor utfördes.
Hantverkare - Målare: C F Kunckell
År 1870 Konservatorsarbeten
Altaruppsats
År 1893 Teknisk installation - värme
Kamin
År 1915 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgelbyggare: Herman Nordfors & Co
År 1915 Fast inredning - bänkinredning
Arkitekt: Albin Gustafsson
Arkitekt: Carl-Wilhelm Gustafsson
År 1915 Underhåll - omputsning
Arkitekt: Albin Gustafsson
Arkitekt: Carl-Wilhelm Gustafsson
År 1915 Underhåll - målningsarbete
Hantverkare - Målare: E S Svensson, Grästorp
År 1916 Konservatorsarbeten
Predikstol, orgelfasad och altaruppsats.
Konservator: Carl Wilhelm Pettersson
År 1933 Teknisk installation - el
Elektrisk belysning.
Konstruktör: Sigurd Lidén
År 1937 Teknisk installation - värme
Centralvärme.
Arkitekt: Adolf Niklasson
År 1946 Specifika inventarier - kyrkklocka
År 1956 Underhåll - takomläggning
Långhuset fick tegel.
År 1960 Fast inredning - orgel, orgelverk
Verket försågs även med ryggpositiv.
Arkitekt: Adolf Niklasson
År 1964 Konservatorsarbeten
Altaruppsats, predikstol, orgelfasad och medeltida skulptur.
Konservator: Olle Hellström
År 1970 Underhåll - takomläggning
Ny plåt på torntak.
År 1974 Arkeologisk undersökning
Undersökning under korgolv.
År 1974 Underhåll - målningsarbete
Hantverkare - Målare: Allan Steiner
År 1974 Teknisk installation - VA
Toalett i nybyggt vindfång.
Byggmästare: Anton Sundvall
Arkitekt: Edgar Haasum
År 1993 Underhåll - exteriör
Borthuggning av sockelputs.
År 1997 Teknisk installation - värme
Folievärme
Byggmästare: Tage Brolin
År 1997 Underhåll - målningsarbete, interiör
Borttagning av organisk färg.
Byggmästare: Tage Brolin
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Jönsson, Folke, Tengene och Grästorp, 1951, Trollhättan..
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin