Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Lagmansereds kyrka är solitärt belägen i jordbrukslandskapet vid en bergsklack. Placeringen är ett resultat av önskan att få en centralt placerad sockenkyrka. I närheten ligger Kobergs slott vars ägare, såsom traktens stormän, alltid stått i nära förbund med kyrkan. Invånarna på Koberg lät uppföra den gamla kyrkan och upplät även marken där nuvarande kyrka uppfördes. Uppfarten till kyrkogården har en lindallé och vid nordöstra sidan står en ekonomibyggnad samtida med kyrkan, tillbyggd på 1990-talet .
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården är samtida med kyrkan och utmärks främst av sina höga och tidstypiska pyramidekar samt H-formade låga häckar vilka utgör kvarterssindelningen. Smidesgrinden är ursprunglig och såväl kallmurar som tresidig trädkrans av lind finns.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING -
Lagmansereds kyrka från 1935 ritades av Axel Forssén och ersatte på ny plats socknens nedbrunna gamla kyrka. Forssén ritade vid samma tid även Malma kapell i Västergötland och bådas exteriörer fick klart funktionalistiska drag, vilket i landskapet är mycket ovanligt och därför ger ett arkitekturhistoriskt värde. Endast Hedebergs kapell uppvisar därutöver sådana stildrag. Lagmansereds modernistiska element består främst i odekorerade fasader, tornets robusta byggnadskropp med kvadratiska torngluggar och indraget torntak på en plan yta. Forssén dominerade som renoveringsarkitekt i Västsverige decennierna 1920-1960 med omkring hundra projekterade kyrkorestaureringar, vilket ger kyrkan ett personhistoriskt värde. Interiören är helt intakt, även färgsättningen, vilket ger högt autenticitetsvärde, och det har Forsséns signum av sobert traditionellt, enkelt och harmoniskt kyrkorum med arkitektoniska värden. En egenhet för kyrkan är korbänken för Kobergs invånare som visar på godsets ställning och starka anknytning till kyrkan även i modern tid, ett socialhistoriskt värde. Orgelläktaren är mycket särpräglad med placering av orgeln i tornet och en helt liten läktare. Den medeltida dopfunten och väggplåten minner om kyrkans två föregångare.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Lindallén till kyrkans parkering.
- Kyrkogårdens pyramidekar, häckar, trädkrans, stenmur och smidesgrind.
- Kyrkan som representant för en mycket liten grupp kyrkor med
funktionalistiska drag i exteriören.
- Interiören har mycket höga kulturhistoriska värden och är representativ för arkitekten.
- Varje förändring av detaljer i interiören påverkar helheten.
- Korbänken.
- Dörrhandtagen är viktiga tidsbärande element från 1930-talet.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Torn - Västtorn
Inventeringsår (2003)
Lagmansereds kyrka har ett rektangulärt långhus med sakristia vidbyggd i nordost och ett lågt torn i väster med ingång. Östväggen är rak, fönsterlös och utan någon markering av koret. Exteriören uppvisar modernistiska drag med sina kvadratiska torngluggar, odekorerade fasader och indragna torntak på en plan yta med grunda taksprång. Tornet är något smalare än långhuset och dess bastanta form kontrasteras av långhusets många smala fönster.
FASAD - Vitfärgad fasad med slätputsad och kvastad kalkcementputs, eventuellt målad med tunn kalkfärg. Sockeln är av gråfärgad betong. På östfasaden och sakristians norra gavel finns en slät våningsskiljande gesims. Tornet har två kvadratiska, djupa ljudgluggar på var sida med brunfärgade luckor delade i fyra kvadrater med prismatisk dekor. Räcken är monterade på västfasaden vid porten.
FÖNSTER - Alla fönster har brunmålade snickerier. Var långsida har fem höga smala fönster med avskurna hörn upptill, nästan i liv med fasaden. Ytterbågen med maskinglas delas av två horisontala träspröjsar. Tornet har på var sida mindre kvadratiska enluftsfönster på andra våning utom åt öster, samt på bottenvåningen ett åt norr respektive söder. Sakristian har ett kvadratiskt enluftsfönster med blyspröjs åt öster och två små kvadratiska enluftsfönster åt väster, alla med kopparbleck och grunda smygar.
PORT - Tornporten har en metallramp från norr med spensligt svart smidesräcke med krysslagd dekor. Den tresidiga trappan har fyra plan inklusive vilplan av krysshamrad granit. Pardörren av brunmålat trä är ursprunglig och sitter i en djup vidgad smyg. Öppningen omges av en mycket grund, helt slätputsad, plåtavtäckt omfattning. Dörrbladen har fyra kvadratiska utanpåliggande rutor och ett enkelt metallvred. Sakristians dörr är åt väster, en enkel trädörr med fem liggande parbräder likt fyllningar.
TAK - Takfallen täcks av skiffer, utom tornets nedre takfall som belagts med kopparplåt. Långhus och sakristia har sadeltak med brunlaserade vindskivor och det kraftiga torntaket är indraget ett stycke på en plan yta som kragar ut flackt och grunt över fasaden med en brunfärgad enkel gesims av trä. Torntaket kröns av ett högt förgyllt smideskors. Den plana ytan har på varje hörn små spetsiga torntak av koppar, likt moderna fialer, krönta med gyllene solar på kulor. Långhustaket har ett taksprång åt öster med brunlaserade bräder undertill. Hängrännor och stuprör är av brun plåt.
Lagmansereds kyrka är en salkyrka med ingång genom tornets vapenhus i väster och kor i öster med dörr till sakristian i norr. Koret är fullbrett och rakt avslutat samt något förhöjt framför bänkskärmarna. Korväggen har en stickbågad hög nisch för altaruppsatsen. Uppställningen är traditionell men tegelgolvet och bjälkarna visar på kyrkans unga ålder. Interiören är mycket välbevarad med, om inget annat anges, ursprunglig inredning och inventarier av fur eller kryssfaner. Färgsättningen är också intakt och mycket samstämd i sandbrunt och duvblått. Inredningen målades i tunna genomlysande färger med enkel ytornering och sparsam förgyllning.
LÅNGHUS - Långhuset är proportionerligt och de fem takbjälkarna mellan långsidorna och deras remstycken samspelar med sin mahognyliknande färg med bänkarnas innandöme och golvet. Mitt på västväggen finns en liten läktare som inte når långsidorna framför ett lika brett valv till ett tornrum med orgeln. Läktaren står på fyra pelare som är engagerade i de bakersta bänkarna. Bänkarna når på traditionellt vis ända ut till sidoväggarna och nådde från början västväggen, men där har två rader avlägsnats, i söder för bord och stolar, i norr för ett litet manöverbord. Detta specialtillverkades av Ian Garret, Sollebrunn, till kyrkan i björk, väl integrerat med övrig inredning, med hyllor för psalmböcker på framsidan.
GOLV - Oljat tegelgolv där stenarna ligger vända åt olika håll i mittgången. Bänkkvarteren har upphöjt lackat trägolv.
VÄGG - Slätputsade väggar som ändå har viss struktur; de är inte bara hanterade med rätskiva utan har viss kvastning och avfärgade med varmbeige kalkfärg. Västväggen har ett stickbågat valv i bredd med läktaren som når lika högt som korets nisch. I anfangshöjd är också en likadan markering, se nedan. Fönstersmygarna har fältindelningar på sidorna med Forsséns typiska rektanglar som bryts av en cirkel i mitten och i valvhjässan är rundlar med olika religiösa symboler, likadana på motsvarande sida. Fälten är blå med lätt marmorering och vita linjer. Mellan varje fönster sitter stilrena ljusplåtar enligt uppgift från 1998, vars form väl harmonierar med fönstrens och kyrkans formspråk i övrigt.
PORT - Porten till vapenhuset är en pardörr med tre utanpåliggande fyllningar, en liggande rektangulär smal i mitten och stående lika stora över och under. De är marmorerade i blått och brunt i ton med det laserade ramverket. Vredet bär tydlig 1930-talsprägel med sin släta raka design. Fodret är kraftigt profilerat med raka språng.
FÖNSTER - Långhuset har fyra fönster på var sida, där det östra paret delas med koret. De är ovanligt smala och höga med snedställda hörn upptill. Nischerna är djupa och kraftigt vidgade för ökat ljusinsläpp och försedda med nästan heltäckande dekormålningar. Fönsterbänken är mycket smal eftersom de urbilats för elementen. Sentida trähyllor har monterats där. Det är fasta enluftsfönster med två glas i en båge med två liggande poster som delar in fönstret i tre lika stora rutor, blyspröjsade till 20 färgade antikglasrutor var i gulgröna och blålila toner.
TAK - Ett flackt hästskovälvt trätak (tunnvälvd mitt med smala, plana sidotak) med slätspånt i öst-västlig riktning. Längs väggarna är ett remstycke varifrån fem tvärbjälkar sträcker sig över rummet. Under remstyckena är en slät smal taklist. Taket är målat i blåbeige temperafärg med mörkgrå rand och en mörkt sandfärgad linje utmed denna dels längs vinkeln mellan de plana och välvda takfallen, dels utmed bjälkarnas möte med de plana delarna. Bjälkar och remstycken är mahognyfärgade med en gles, diskret ådringsmålning i en mörkare brunröd nyans och svart. Ljuskronor hänger över bänkkvarteren.
KOR - Korets altarområde är utformat som ett podium med tre nivåer med altarringen på den nedersta etagen och altaret överst på östväggens mitt i en nisch. Predikstolen sitter på väggen i norr med ett piano nedanför. En ny ambo står vid bänkskärmen i norr och en dopfunt på motsvarande ställe på södra sidan. Längs hela sydväggen sträcker sig den bänk som byggdes för gårdsfolket på Koberg. På södra sidan om altaret hänger en nummertavla på väggen och på den norra en ljusplåt. Under ljusplåten står en medeltida dopfunt av sten. I en nisch lik fönstrens sitter dörren till sakristian och mitt emot den ett fönster på södra sidan.
GOLV - Oljat tegel där stenarna lagts två och två till kvadrater. Altarområdets tre etager täcks av en ljusblå matta. Eventuellt är den övre etagen av finhyvlad kalksten.
VÄGG - Östväggen har en grund stickbågig nisch på mitten som följer takformen. Remstyckena löper ut längs de plana takfallen men övergår i en slät betonggesims som överkragar nischens språng i anfangshöjd. Hela väggen är färgad likt övriga väggar. Fönster- och dörrnischerna är dekormålade likt övriga fönster och fasadpartiet över dörren är färgat ljusblått.
PORT - Saknas
INNERDÖRR - Dörren till sakristian har tre utanpåliggande fyllningar likt vapenhusdörren. FÖNSTER - Likadant som övriga.
TAK - Som långhus
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret är av röd marmor/kalksten med ett hugget litet liksidigt kors mitt på fronten. Disken skjuter ut och är profilerad. Bönpallen är bred med träben och klädd i samma tyg som knäfallet.
ALTARUPPSATS - Gunnar Erik Ström, Göteborg, målade denna triptyk med en kalvariegrupp i mitten och Josef respektive Maria på flankerna. Mittpartiet är kvadratiskt och något litet högre än flyglarna. Det kröns av ett kors som är förgyllt liksom den släta ramen. Uppsatsen står med ett brunfärgat enkelt postament på altaret. Uttrycket är tidstypiskt funktionellt i sin avsaknad av dekor.
ALTARRING - En fyrsidig altarring som når väggen och är öppen mitt fram för trappstegen upp till altaret. Barriären har glesa, kraftiga spjälor i grågrönt med smala förgyllningar och knäfallen är klädda med beigebrun sammet på gråmålad träsockel.
BÄNKINREDNING - Bänkarna är öppna och står i två kvarter längs väggarna, där en bröstning av stående panel med enkel list möter. Runda hål har tagits i denna för luftning av murarna troligen. Gavlarna är brunlaserade med en utanpåliggande, stående blåmarmorerad rektangulär fyllning. Sitsarna är stoppade och tygklädda sedan 1990-talet och har bänkvärmare. Fotbräda och krokar samt bokbräda finns. Innandömet och tyget är i mahognyton, de enkelt profilerade listerna olivbruna liksom det förhöjda golvets utsida. Bänkskärmarna har stående rektangulära dekorer av kryssfaner med en beige platta med en blåmarmorerad skiva på där hörnen kragar ut (enkelt men raffinerat). Ramverket är laserat likt gavlarna. Korbänken har också detta utseende.
PREDIKSTOL - Brungrått laserad femsidig korg och åttakantigt ljudtak med rak trappa längs norrväggen. Stilen är stram i klassisk form med ett gyllene bibelord i blå cirkel på var sida och därunder en förgylld festong som enda dekor. Överstycket kragar ut plant. Ljudtaket har en välvd huv med ett stort kors på klot och på brämets hörn sitter förgyllda palmetter. I den oktogonala släta kransen undertill är en mörkblå slät himlarundel. Trappbarriären är helt slät i en ram med rundning nedtill, marmorerad i något olivgrönare ton än övrig inredning och trappan är målad i mörkare olivgrönt.
ORGEL - Orgeln är indragen i den bortre västväggen, alltså i tornet, och därför ovanligt diskret uttryckt i kyrkorummet. Orgelfasaden består av en rektangulär öppning försedd med höga, smala svarvade täckmålade spjälor på postament och en midja på en tredjedels höjd nedifrån. Spelbordet är fristående, vänt mot öster, och däröver är fasaden utkragande med ett smalt, mörkare målat parti och förgyllda spjälmidjor. Bakom finns träjalusier men några pipor syns inte. Mycket ovanligt.
LÄKTARE - Mitt på västväggen skjuter en mycket liten rektangulär läktare ut framför en stickbågig öppning till tornrummet med orgeln. Läktaren når en tredjedels längd in på respektive bänkkvarter. Fyra tunna, fyrkantiga, brunröda pelare stöttar läktarens framkant och är engagerade i bänkarna. De har platta kapitäl. Läktarbarriären är rak med dekor likt fönstersmygarna med en rektangel bruten av en blå cirkel med bibelord, vilket återkommer på predikstolen. Fyllningarna är sandbeige marmorerade med brunröda kanter, samma färg som på de enkla över- och underlisterna. Undertaket är av ljusbeige målade bräder med en mörkare rand runt om.
Läktartrappan nås från vapenhuset och går längs norra väggen mellan en vägg av stående plank och yttermuren. En rund björkledstång följer trapploppet som är av lackat trä med plan- och sättsteg. I norrväggen finns ett enluftsfönster med två blyspröjsade antikglas i en båge. I vilplanet utanför läktaren finns åt väster ett fönster med ett högt smalt öppningsbart enluftsfönster i vitmålade snickerier med klarglas. En träpedal till orgelhuset finns nedanför fönstret.
Läktaren har två sådana fönster invid västväggen, ett åt söder respektive norr i vidgade nischer. Västväggen utgörs av stående sandfärgade bräder med dörr norr om orgeln. Längs väggarna är fyra korta bänkar på gradänger av träbräder. Gavlarna har brunmarmorerade fyllningar men är likadana för övrigt. Väggen täcks där av paneler i färg med bänkarna. Nedanför detta, på själva läktaren, är tre mattklädda gradänger med lösa stolar för kören med krokar på barriären och överkanten utformad till bokstöd.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Se ovan
DOPFUNT - Två dopfuntar finns. En medeltida av sten från de gamla kyrkorna med en rund, enkelt ornerad cuppa med distinkt form, flack skråning undertill och en kort anslutningsdel mot en fyrsidig fot (mycket lik den i Erska kyrka). Cuppan har en svag vulst upptill med sågtandad dekor och uttömningshål. Foten har en rund kraftig vulst upptill med plan översida och mjuk övergång till den fyrkantiga basen, som har enkla ristningar på de raka sidorna. De ser inte helt ut att passa samman. Troligen från 1200-talet. Tennfatet från 1929 skänktes av lärarinnan Gunhild Brandström, Boryd. Den andra dopfunten är en brun gjutjärnsdopfunt med sparsamma förgyllningar i nygotisk stil med genomgående oktogonal form. Liten cuppa, skaft och mindre fot med trepassformer på ovansidan. Cuppan har grönmålad översida och gotisk ornamentik i relief på sidorna och undertill. Skaftet har rektangulära fält och en förkroppning på mitten. Den är sannolikt från 1800-talets senare del.
NUMMERTAVLA - En rektangulär tavla med slät ram i samma färg som altarringen, en rektangulär dekor upptill samt en kraftigt stiliserad lyra upptill.
VAPENHUS - Ett stort, knappt rektangulärt rum med ytterdörr i väster, dörr till långhuset i öster i rak nisch, samt på norra väggen till torn och läktare i öster och trappskrubb i väster. Fönster finns åt söder, likt läktarfönstren, se ovan. I sydväst finns en rundad nisch, sannolikt efter en kamin. En ursprunglig kollektbössa finns vid entrén samt tavlor med information om den gamla kyrkan, varifrån rummets två klockor kommer; en jugendklocka och en funkisklocka. Ett broschyrbord, smidda klädhängare samt en spegel finns, men i övrigt är rummet tomt. Ytterdörren sitter i innerliv.
GOLV - Tegelgolv som innan med hög golvlist vid plankväggen i norr och tegel i övrigt. VÄGG - Slätputsade med rätskiva som innan, delvis kvastade, vitmålade. Norra väggen är av stående plank. PORT - Pardörr av ek med fyra enfärgade utanpåliggande fyllningar och funkisformat rakt vred. Foder omger dörren. INNERDÖRR - Pardörr i öster med tre utanpåliggande fyllningar per blad med brun marmorering. Övriga två dörrar är enkla, brunlaserade med en enda stor fyllning utan inramning.
FÖNSTER - Kraftigt vidgad nisch med träbänk, likadant fönster som åt norr i trapphuset. TAK - Plant tak med beigeblålaserade bräder på bredden med mörkblå plan taklist mot takytan med en smal röd list mot väggen.
SAKRISTIA - Ett nätt rektangulärt rum med fönster åt öster, utgång åt väster med vindfång och entré till kyrkorummet i söder. Inredningen är ursprunglig. Vindfånget har ytor som rummet i övrigt men en lägre golvnivå och åt söder vetter därifrån en dörr till källartrappan. På västsidans södra del är ett så kallat toilettrum med tvättfat och skåp. Framför fönstret står ett skrivbord och på sydväggen sitter en vägghylla med krucifix. Norra sidan består av inbyggda garderober.
GOLV - Oljat tegel som innan.
VÄGG - Som innan
PORT - Ytterdörren är av fernissad ek med fem utanpåliggande fyllningar av samma material. Innerdörren är enkel med en enda stor marmorerad fyllning i ramverket, laserad i sandbeige.
INNERDÖRR - Alla dörrarna har liknande utförande som portens inre dörr, utom till kyrkorummet där dörren har tre utanpåliggande fyllningar likt vapenhusdörren. Alla foder är lätt profilerade och har samma lasering.
FÖNSTER - Ett enluftsfönster som öppnas utåt i överkant, två glas i en båge, blyspröjsat till 16 rutor med antikglas och öglehakar.
TAK - Plant tak med beigeblålaserade bräder och mörkblå plan taklist mot takytan med en smal röd list mot väggen (som i vapenhuset).
TORN -
TORNVÅNINGAR -
VÅNING 1 - Vapenhus
VÅNING 2 - Läktare
VÅNING 3 - Klockvåning med två klockor från 1934. Vitkalkade väggar (kalkputs med lite cement) där tegelstommen slår igenom och obehandlat brädgolv. Två inåtgående luckor åt varje håll med ursprungliga skjutreglar. Öppet upp i huven.
Fasadkulör (2003): Vit
Antal våningar (2003): 01, 03
Byggnadsdel (2003): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kors, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår 2001
Efter den gamla kyrkans ödeläggande 1929 skedde en omröstning om var en ny kyrka skulle förläggas: på den gamla platsen eller mer centralt. Sedan 1890-talet hade en kamp pågått för en mer centralt belägen kyrka. Var tredje gudstjänst var därför förlagd till skolan i mitten av socknen och den användes även efter branden. Efter omröstningen blev det först majoritet för en ny kyrka på samma plats, men eftersom fel ansågs ha begåtts vid röstningen upphävdes 1930 Kyrkostämmans beslut. Kyrkan skulle alltså slutligen byggas på en mer central plats i socknen. Efter sex år stod den nya kyrkan med sittplatser till 235 personer klar för invigning 28 juli 1935, uppförd på mark såld från Kobergs slott. Arkitekt var Axel Forssén, men hans ritningar från 1933 mötte viss kritik från Kungliga byggnadsstyrelsen och som omarbetade ritningen. Orgelplaceringen ändrades, koranordningen ansågs komplicerad och det tänkta tredelade takvalvet av medeltidstyp menade man stämma dåligt med resten, så valvslagning anbefalldes istället. Byggmästare var Gustaf Sääf från Asklanda. Dopfunten från den gamla kyrkan överfördes till den nya kyrkan liksom en ljuskrona och två klockor. Nya kyrkklockor göts 1934. Interiören målades av kyrkomålaren Johansson från Skövde. Orgeln byggdes av Hammarberg i Göteborg. Takskiffret kom från Grythyttans skifferverk i Närke. Vid korets södra sida byggdes, som i den gamla kyrkan, en bänk för invånarna på Koberg. 1941 brann Vänersnäs kyrka i Vänersborg och arkitekt Forssén fick uppdraget att rita en ny inredning till kyrkan. Man kan tydligt se ett släktskap med interiören i Lagmansereds kyrka. Det är ett par av fåtal exempel där Axel Forssén fick gestalta större enheter från grunden. Han gjorde sig mest känd som en mycket flitigt anlitat kyrkorenoveringsarkitekt.
1950 anlades den nya kyrkogården runt kyrkan av trädgårdskonsult R. Gustafsson. 1958 ersattes lågtryckspannan för koks av eluppvärmning med bänkvärme av Kommunernas Konsultbyrå LBF, Vänersborg. Två bänkar togs bort i nordväst på 1980-talet och 2001 togs även två par bänkar i sydväst bort men förvaras. Bänkarna fick klädsel på 1990-talet. 1998 specialtillverkades vägglampetter av mässing till kyrkan. Man ville ha större ytor för social samvaro i kyrkan eftersom församlingshem saknas. Då installerades även ny högtalaranläggning med ett manöverbord tillverkat speciellt för kyrkan i björk av Ian Garett från Sollebrunn. På framsidan är hyllor för psalmböcker. Troligen var det även då en handikappramp fogades till västporten. Kyrkan är i övrigt oförändrad sedan uppförandet.
År 1934 Specifika inventarier - kyrkklocka
År 1935 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, sakristia, torn.
Arkitekt: Axel Forssén
Byggmästare: Gustaf Sääf
Hantverkare - Målare: K J R Johansson
År 1935 Specifika inventarier - altartavla
Konstnär: Gunnar Erik Ström
År 1935 Fast inredning - orgel
Pneumatiskt verk med sju stämmor.
Orgelbyggare: Olof Hammarberg
År 1958 Teknisk installation - värme
Lågtryckspannan byts mot elvärme.
År 2001 Teknisk installation - högtalaranläggning
Manöverpulpet tillkommer.
Hantverkare - Snickare: Ian Garett
År 2001-2003 Ändring - tillgänglighetsanpassning
Ramp vid västport.
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Inventarium över svenska orglar, 1989: I Skara stift.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin