Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Ås kyrka ligger på en kulle ovanför den slingrande Lannaån i en fullåkerbygd med Vänern som gräns i norr.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkan och kyrkogården ligger på en storhög från järnålder och omges av trädrader och delvis av en stenmur som i söder har putsade grindstolpar med smidesgrind. Den lilla kyrkogården har en ålderdomlig karaktär med ett tätt bestånd av äldre gravvårdar från 1600- till 1900-tal. Invid kyrkan står en inklädd klockstapel. I denna hänger två medeltida klockor varav storklockan räknas som en av landets största. Utanför kyrkogården ligger några gravhällar i kalksten från 1600- och 1700-tal staplade, bl.a. en porträttgravhäll.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Den medeltida gråstenskyrkan är 1745 utvidgad åt söder och öster varvid det tidstypiskt polygonala koret tillkom. Interiören präglas till stor del av barock. Mest påfallande är Lars Hasselboms målade dekor i Läcköskolans efterföljd. Även predikstol och altaruppsats är fina barockarbeten. Bänkinredning, altare och altarring härrör från 1881. Sakristian i norr uppfördes i samband med Anders Rolands varsamma restaurering år 1916.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkans dominerande läge på höjdrygg i slättbygden.
- Kyrkan representerar de medeltida sockenkyrkor som under 1700-talet byggdes till för att rymma en växande församling.
- Medeltida murverk är ett omistligt historiskt dokument.
- Kyrkans välbevarade 1700-talsexteriör med inmurad runsten.
- Skiffertak är ett regionalt särdrag.
- Interiören präglas av barock och det sena 1800-talets ideal.
- Målningar i tak och på läktarbröst av Lars Hasselbom från 1745.
- Bevarad inredning i barock och från 1881.
- Medeltida stor- och lillklocka samt dopfunt.
- Kyrkogården har kontinuitet sen järnålder och har en ålderdomlig prägel med stenmurar, murade grindstolpar, klockstapel och ett rikt äldre gravbestånd.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Vapenhus - Väster
Inventeringsår (2004)
ÅS KYRKA - Salkyrkan består av ett medeltida långhus uppfört i skalmursteknik av gråsten. Detta har breddats åt söder 1745, samtidigt som höjden ökades och ett fullbrett kor med tresidig avslutning tillkom i öster. Vid samma tillfälle uppfördes vapenhuset i väster. Sakristian i norr tillkom 1916.
FASAD - Sockeln består av stora avlånga gråstensblock i varierande storlekar. Höjden skiftar starkt och flera block skjuter ut avsevärt. Med jämna mellanrum är gallerförsedda katthål. Sakristians sockel är mer regelbunden. Denna och delvis vapenhussockeln vilar på en betongplatta. De ojämna murytorna har en kvastad puts som vitkalkats. Långhusets västra gavelröste är av liggtimmer med utvändig beklädnad av kluvna och tjärade spån. I vapenhusets nordvägg har tydligen en upphuggning gjorts för fönstret, emedan väggpartiet kring detta är helt jämnt och har en skarp kant mot den fortsatta väggen i väster. I korets nordöstra sida är en runsten från 1000-talets förra hälft inmurad under fönstret. Denna är långsmal och av granit. Dess form påminner starkt om flera av sockelstenarna, varför man kan förmoda att flera monument kan finnas bland dessa.
FÖNSTER - Alla foder, bågar och spröjs är av trä med brun bemålning. Långhusets och korets rundbågade fönster är från 1984. De har T-post och tre öppningsbara lufter. Lunetten har tolv rutor medan de övriga lufterna har åtta. De rundbågade smygarna har sentida sluttande solbänkar av slipad kalksten. I gavelröstets södra del är ett fönster med två rutor i blyspröjs. Vapenhuset har ett rektangulärt fönster med mittpost. De två lufterna har blåsta glas. Sannolikt härrör fönstret från 1881. Smygen är rektangulär. I vapenhusets västra takfall är ett fönster med två rutor och blyspröjs. Sakristian har ett ursprungligt rektangulärt fönster med mittpost och två öppningsbara lufter. Dessa har åtta glas var. Bågarna är försedda med beslag i hörnen. Fönsterblecket är av plåt.
PORT - Vapenhusporten och korporten består av raka pardörrar från 1984 med fiskbenspanel i fernissad ek. Handtagen är rokokoinspirerade. Framför vapenhusporten ligger en kalkstenshäll. Korporten sitter i en stickbågad smyg med ett vitmålat överstycke av trä. Här finns en kalkstenstrappa. Sakristian har en ursprunglig rak dörr med mörkbrunt målad rombisk panel. En kalkstenstrappa leder upp till porten.
TAK - Över långhuset reser sig ett brant sadeltak som är valmat över koravslutningen. Även vapenhuset har ett påfallande brant valmat sadeltak. Sakristians valmade sadeltak är flackare. Alla takfall är täckta med skiffer, en takbeklädnad, som med undantag för sakristian, tillkom år 1801. Hammarbanden är synliga och vitmålade. Vindskivor, hängrännor och stuprör är av kopparplåt.
ÅS KYRKA - Salkyrkan består av långhus med ett kor i öster. Detta har en tresidig avslutning och en sakristia i norr. I väster är ett vapenhus. Kyrkorummet präglas till stora delar av en färgglad barockinredning med omväxlande varma och kalla kulörer som ger ett livaktigt rum. En del inredningsdetaljer härrör från 1881 års klassicerande renovering, men smälter väl samman med de övriga.
LÅNGHUS - Det breda rektangulära långhuset har ingång i väst via vapenhuset. Rummet hr två fönsteraxlar och delas av en mittgång. Över denna hänger två mässingskronor, en från 1915 och en mindre från 1988. I väst är en läktare. I norr är predikstolen placerad, till hälften omgiven av bänkrader.
GOLV - Golvet består av obehandlade brädor som har en fin patina. Det härrör sannolikt från 1881. VÄGG - Väggarna är slätputsade och målade med en vit plastfärg. Upp till fönsterbänkarnas höjd är en gråmålad bröstning. På nordväggen respektive sydväggen är ett inmurat epitafium. Bredvid dessa sitter var sin mässingslampett.
PORT - Vapenhusporten består av en rak pardörr från 1881 eller 1916 med helfranska fyllningar och handtag samt rund låsplatta i mässing. Insidan har rödbrunt marmorerade fyllningar och gröna ramstycken i likhet med bänkinredningens färgsättning. Utsidan är gråmålad. Smygen är rak och har ett vitt profilerat foder.
FÖNSTER - De rundbågade fönstren har T-post och tre öppningsbara lufter från 1984. Dessa är ospöjsade mot interiören. Foder och bågar är av trä och vitmålade. De djupa smygarna är rundbågade och har sluttande fönsterbänkar med grå bemålning.
TAK - Det plana brädtaket har längs väggarna ett stort hålkäl och är helt dekorerat år 1745, vilket en textmedaljong förtäljer. Sannolikt är mästaren Lars Hasselbom, som var en lärjunge till den yngre Läcköskolan. Taket är bemålat med tre kvadratiska plafonder med avfasade hörn. Dessa omges av lagerband. Mellan dem är två textmedaljonger. De övriga ytorna är utfyllda av fint målade akantusslingor i grisaille mot blå botten. Den västra plafonden skyms till stor del av orgelhuset och föreställer Helvetet. Den mittersta skildrar Jakobs kamp med ängeln. Plafonden över koret återger himmelska skyar med änglar som håller textband med bibelord. I mitten är en Jahvesol. Plafonden över läktaren skildrar Helvetet. Denna skyms till stor del av orgeln och är dessutom bitvis svårt skadad. Hålkälen är dekorerad med runda lagerkransade medaljonger. Dessa skildrar själens förhållande till Gud och har sina förebilder i vid tiden vitt spridda pietistiska illustrerade böcker. En tidig motsvarighet finns redan i Läckö slottskapell. Själen återges som ett hjärta, vilket hamnar i diverse situationer som illustrerar textbandens bibelord. Utrymmet mellan medaljongerna fylls av akantusslingor i grisaille mot rödbrun botten och rosenbuketter. Nedtill avslutas hålkälen med en rundstavslist. Under läktaren är ett plant tak av pärlspontad panel från 1916 eller senare. Detta är gråmålat.
KOR - Koret har ingång i söder och dörr till sakristia i norr. Altaret flankeras av två fönster. I norr är även trappan till predikstolen, liksom ett mörkt piano. I söder står dopfunten, en cirkulär ljusbärare i smide, en ambo av standardtyp i ljust trä, samt en stol i bondrokoko. Över koret hänger en sentida kristallkrona, samt en träkrona med sol från 1700-talet över dopfunten.
GOLV - Det fernissade brädgolvet ligger ett trappsteg högre än långhusgolvet. Inom altarringen är en heltäckningsmatta.
VÄGG - Väggen är en fortsättning på långhusväggen. Söder om altaret är en smyg för förvaring av nattvardssakerna. På ömse sidor om altaruppsatsen sitter rundbågade svarta nummertavlor från 1745. Under fönstren är radiatorer. Längs taklisten sitter i norr och söder skenor med vita strålkastare.
PORT - Porten till koringången utgörs av en rak pardörr från 1916 i samma utförande som porten till vapenhuset, fast med en grå bemålning och grått profilerat foder.
INNERDÖRRAR - Till sakristian är en rak dörr från 1916 med stående helfranska fyllningar och grå bemålning. Handtag och rund låsplatta är av mässing. Dörren sitter i en rak smyg.
FÖNSTER - Som långhus.
TAK - Som långhus.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret från 1881 står ett trappsteg högre än korgolvet, in till väggen. Det är av trä med halvfranska stående fyllningar i blå marmorering på beige botten. Ramstyckena är blågröna.
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen är ett barockarbete av bildhuggaren Georg Baselaque från 1688. Denne var tidigare verksam hos greve Magnus Gabriel De la Gardie på Läckö. Altaruppsatsen är något utdraget på höjden sedan det ombyggdes 1745 för att passa i det nya koret. Det rundbågade mittstycket skildrar Korsfästelsen med Kristus i helskulptur och de två Mariorna i halvskulptur. På bakgrunden är målat en mörk stadsvy. Sidorna utgörs av två par pilastrar med kompositakapitäl. Mellan dessa står Moses och Aron i helskulptur med budtavlor respektive rökelsekar. Över dem är snäckor från 1745. På ytterkanterna är kraftigt skulpterade voluter. Predellan och arkitraven smyckas med fruktklasar och förstnämnda även med en textkartusch. I vinklarna mellan rundbåge och gesims är bevingade kerubansikten. Det brutna krönet skildrar Gud i en rund lagerkrans omgiven av basunänglar. Altaruppsatsens dominerande färg är blå, med rött som kontrastfärg. Dekoren är förgylld.
ALTARRING - Den halvrunda altarringen från 1881 är något nedkortad i ändarna och står därför ett stycke från väggen. Ringen pryds av kvadratiska halvfranska fyllningar med pilastrar emellan. Bemålningen är samma som på altaret. Knäfall och armstöd är stoppade och klädda med ett grått tyg.
BÄNKINREDNING - Den öppna bänkinredningen härrör från 1881 och har ej rubbats. På vardera sida är 14 rader som löper ända in till väggen. Mot koret är skärmar med fyllningar. Bänkarna har svagt lutande ryggar av liggande pärlspontade brädor. Dessa är försedda med bokbrädor och sentida järnkrokar. Fotstöden är ett senare tillskott i fernissad furu. Sitsarna har lösa dynor och radiatorer på undersidan. Gavlarna är smala och har rundade krön. Överst är en rund fyllning som under sig har en långsmal fyllning. Dessa har en rödbrun marmorering. I övrigt är de målade i en grön kulör. Invändigt har bänkarna en grön ådermålning på framsidan och en grå bemålning på baksidan. Längs väggarna löper enkla gråmålade träräcken med regelbundet återkommande hål.
PREDIKSTOL - Den fyrsidiga predikstolen med skärmförsedd trappa och ljudtak är ett sent och väl skuret barockarbete från 1700-talets mitt. Korgens sidor har rundbågade fyllningar med halvskulpturer av evangelisterna med sina attribut. På hörnen sitter kolonetter med kompositakapitäl, vilka uppbär krönet. Dess hörn pryds av bevingade kerubansikten. Mot söder är en trearmad ljusarm i trä med svarvade detaljer. Postamentet har blomprydda hörn och evangelisternas namn. Den åttasidiga basen är karnisformad och övergår i en rak fot. Skärmen för trappan har två fyllningar som skiljs åt av en bladgirland. Den bastanta fyrkantiga posten avslutas av en åttasidig knopp. Från det åttasidiga ljudtaket svävar, nedanför en målad sol, en vit snidad duva från 2004. Ljudtakets nederkant avslutas med girlander som bär fruktklasar. På hörnen sitter bevingade kerubansikten. På krönets sidor ä ovala kartuscher som omges av genombrutna akantusslingor. Kartuscherna mot långhuset pryds av Fredrik I:s och drottning Ulrika Eleonoras monogram. På hörnen står keruber med Jesu pinoredskap. Predikstolens bemålning är färgglad med övervägande bruna nyanser och kontrasterande blått som knyter an till altaruppsatsen. Fyllningarna har en röd bottenfärg med svarta streck. Stora delar av dekoren är förgylld.
ORGEL - Orgeln består av en manual, pedal och sju stämmor. Den är tillverkad i Tostared år 1992. Fasaden är sammanbyggd med läktarbröstet och består av ett liggande fält omgivet av två kvadratiska. Sidorna har förgyllda lyrkrön och mittstycket förgyllda slingor. Fasaden är marmorerad som bröstet. Spelbordet är inbyggt i orgelns södra sida. Fasaden är från 1930 och ritades av arkitekt Bernhard Schill.
LÄKTARE - Läktaren bärs upp av fyra pelarrader med tre stycken i varje. Dessa har långsmala fyllningar och odekorerade kapitäl. De har en rödbrun marmorering i överensstämmelse med bänkgavlarnas fyllningar. De härrör sannolikt från 1916, liksom bjälkarna med profilsågade ändar. Bröstet har rektangulära fyllningar med målningar utförda 1745 av samma mästare som smyckade taket. Fyllningarna återger apostlarna med deras olika attribut. Ramstyckena är försedda med en blågrön marmorering. Överst löper ett målat smidesräcke. Läktaren har på nordsidan tre gradänger från 1916 med fyra bänkrader. Golvet är här av obehandlat trä, med fin patina. Bakom orgeln är golvet nytt och obehandlat.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Den tvådelade sandstensdopfunten har en rund cuppa med skrånande undersida. Basen är fyrkantig och avsmalnande uppåt. Saknaden av uttömningshål talar för en datering till 1200-talets andra hälft.
EPITAFIUM - På nordväggen är en målad kalkstenshäll med förgylld inskription till åminnelse av två bröder von Kruus som drunknade vid skridskoåkning på Dätterns is år 1783. Volutkrönet har familjens vapensköld i relief.
EPITAFIUM - På sydväggen är en svartmålad kalkstenshäll med förgylld inskription till åminnelse av "Danemannen uti Forshall Anders Asmundsson" som avled 1676. Texten omnämner att hällen uppsattes 1761 av hans ättlingar.
VAPENHUS - Det rektangulära vapenhuset har ingång i söder och port till långhus i öster. I norr är ett fönster, framför vilket en sockenkista står. I väster är en trappa av obehandlat trä, vilken vrider sig kring en grovt bilad åttasidig post med vit bemålning. Sannolikt härrör trappan från 1881. Under trappan är en senare städskrubb.
GOLV - Golvet är belagt med fint nötta kalkstenshällar av varierande storlek. VÄGG - Väggarna följer den mycket ojämna murytan och är slätputsade. Dess bemålning är vit plastfärg. Kring fönstret är väggen jämnad. I trappan är stående pärlspontad panel från 1881. På denna sitter gråmålade ledstänger av trä från 1970-talet. Till skrubben är en senare stående träpanel. Båda är vitmålade.
PORT - Långhusporten behandlas ovan. Den sitter i en djup smyg med en kalkstenshäll. Ytterporten är en rak pardörr som består av stående fernissade brädor. Den sitter i en djup rak smyg som vidgas mot rummet.
INNERDÖRRAR - Till skrubben är en rak dörr av stående vitmålad träpanel.
FÖNSTER - Det rektangulära fönstret har mittpost och två lufter. Varje luft har tre blåsta glas i träspröjs. Foder, bågar och spröjs är vitmålade. Sannolikt är fönstret från 1881. Den djupa smygen är rektangulär.
TAK - Det plana taket består av gråmålad pärlspontad panel.
HALL ÖVER VAPENHUS - Den rektangulära hallen har i öster en dörr till läktaren och i väster ett fönster. Framför detta är trappuppgången som kantas av vitmålade träräcken från 1881 med korsande diagonala spjälor.
GOLV - Golvet består av obehandlade brädor från 1881.
VÄGG - Väggarna är utom i öster klädda med en stående ohyvlad träpanel, som vitmålats. I dessa är ett antal skåpsluckor. Väggens överdel är vinklad och följer yttertaket. I öster är den slätputsade ojämna muren med vit kalkning.
INNERDÖRR - Till läktaren är en rak pardörr från 1881 med halvfranska fyllningar och mässingshandtag och rund låsplatta. Mot hallen är dörren fernissad, medan den mot läktaren är gråmålad. Dörren sitter i en djup rak smyg.
FÖNSTER - I en djup smyg sitter ett rektangulärt blyinfattat fönster med två rutor. TAK - Taket är klätt med en ohyvlad vitmålad träpanel och har lucka till vinden. SAKRISTIA - Den rektangulära sakristian har ingång i öster och dörr till koret i söder. I norr är ett fönster med ett enkelt skrivbord i trä. Vid västväggen är ett trärent bönealtare som i norr har ett fernissat skrudskåp från 1910-tal.
GOLV - Golvet är belagt med en heltäckningsmatta.
VÄGG - Väggen är slätputsad och målad med en vit plastfärg. I det sydvästra hörnet är ett väggfast skåp av trä med slät gråmålad dörr. Vid detta sitter klädhängare från 1916.
PORT - Porten har samma utförande som dörren till koret, vilken behandlas ovan. Båda dörrarna sitter i stickbågade smygar, varav portens är grundare.
FÖNSTER - Det ursprungliga fönstret är rektangulärt med mittpost och två lufter. Dessa har åtta blåsta rutor vardera i träspröjs. Foder, bågar och spröjs är gråmålade. Den grunda smygen är stickbågad.
TAK - Det ursprungliga plana brädtaket har en bred taklist. Båda är gråmålade. Från taket hänger en enkel armatur i glas och bly.
VIND - På vinden förvaras 1881 års altaruppsats med klöverbladskors av trä i vitt och guld.
Fasadkulör (2004): Vit
Antal våningar (2004): 01
Byggnadsdel (2004): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Vapenhus - Väster
Inventeringsår 2001
Kyrkan uppfördes sannolikt under 1100-talets förra hälft av gråsten, vilket en dendrokronologisk datering indikerat. Den restes på en storhög från järnålder. Vid Johan Hadorphs besök omkring 1670 hade den ett smalare rakt kor som var välvt. Framför sydporten fanns ett timrat vapenhus och norr om koret en sakristia. År 1745 genomfördes en omfattande ombyggnad, varvid ett fullbrett femsidigt kor tillkom. Murarna höjdes något och yttertaket fick en högre resning. En ny ingång upptogs i väster där ett vapenhus murades. Sydporten sattes igen och det byggdes även ett vapenhus framför korporten. Det nya innertaket och läktarbröstet dekorerades av målarmästaren Lars Hasselbom från Lidköping. 1801 ersattes yttertakets spån med skiffer och 1808 revs vapenhuset framför korporten. På grund av de dåliga ljusförhållandena tog man 1853 upp två nya fönster och byggde om de befintliga.
År 1881 undergick kyrkan en större renovering under ledning av byggmästare P Thorsén från Värsås. En sakristia saknades och därför balkades koret av med en skärmvägg för att rymma detta. Altaruppsatsen från 1688 plockades ned. Läktaren byggdes om helt och hållet, varvid Hasselboms apostlabilder hamnade på vinden. Ny öppen bänkinredning infördes, liksom nytt altare och altarring. Två nya fönster togs upp i koret. Men bara 30 år senare höjdes röster på att återställa kyrkan i dess forna skick. Detta arbete kom att utföras i tre etapper efter ritningar av arkitekt Anders Roland. 1914 konserverade artisten C. Wilh. Pettersson på ett förtjänstfullt sätt de nedsotade takmålningarna. 1916 togs skärmväggen bort och den gamla altaruppsatsen återuppsattes. Först hade dock denna och predikstolen konserverats. I norr uppfördes en ny sakristia. Sista arbetena utfördes 1930 då läktarbröstet konserverades och monterades. En orgel tillverkad av John Grönvall i Lilla Edet uppsattes även. Fasaden var ritad av Bernhard Schill. 1938 byggdes ett pannrum för centralvärme. Denna bestod av lågtrycksånga och byttes 1954 mot elvärme. 1966 målades interiören med plastfärg. 1974 genomfördes en ny konservering av takmålningarna.
År 1984 utfördes en omfattande reparation av exteriören. Till följd av målning med silikatfärg och cementlagningar så var fasaden i dåligt skick. Denna fick helt omputsas och vitkalkas. De spruckna solbänkarna i söder byttes mot nya. Nya ytterportar till vapenhus och kor tillverkades, liksom nya fönster. Året dessförinnan hade en arkeologisk undersökning av storhögen företagits, vilken visade på en datering till yngre järnålder. 1988 konserverades predikstol, altaruppsats, nummertavlor och läktarbröst. 1990 uppsattes strålkastare. 1992 byggdes ett nytt orgelverk.
År 1250-1299 Specifika inventarier - dopfunt
År 1688 Fast inredning - altaruppsats
Konstnär - Bildhuggare: George Baselaque
År 1720 Fast inredning - predikstol
År 1745 Fast inredning - läktare
År 1745 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Målningar på tak och läktarbröst.
Konstnär: Lars Hasselbom
År 1801 Underhåll - takomläggning
Spån byts mot skiffer.
År 1881 Fast inredning - altaruppsats
Byggmästare: Per Thorsén
År 1881 Fast inredning - altare
Byggmästare: Per Thorsén
År 1881 Fast inredning - skrank
Byggmästare: Per Thorsén
År 1881 Fast inredning - altarring
Byggmästare: Per Thorsén
År 1881 Fast inredning - bänkinredning
Byggmästare: Per Thorsén
År 1914-1916 Konservatorsarbeten
Takmålningar, altaruppsats och predikstol.
Konservator: Carl Wilhelm Pettersson
År 1930 Fast inredning - orgel
Arkitekt: Bernhard Schill
Orgelbyggare: John Grönvall, Lilla Edet
År 1930 Konservatorsarbeten
Gamla läktarbröstet återbördades.
Konservator: Carl Wilhelm Pettersson
År 1938 Teknisk installation - värme
Lågtrycksånga
År 1954 Teknisk installation - värme
Elvärme
År 1954 Teknisk installation - el
År 1966 Underhåll - målningsarbete, interiör
Hantverkare - Målare: Allan Steiner
Konservator: Olle Hellström
År 1975 Konservatorsarbeten
Takmålningar
Konservator: Uno Kullander
År 1984 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Byggmästare: Tage Brolin
År 1984 Underhåll - omputsning
Exteriör ompustning.
Byggmästare: Tage Brolin
År 1988 Konservatorsarbeten
Altaruppsats, predikstol, nummertavlor och läktarbröst.
Konservator: Uno Kullander
År 1992 Fast inredning - orgel, orgelverk
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin