Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Flakebergs kyrka ligger på en kulle söder om stationssamhället med angränsande åkrar i söder och öster.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården som brukats sedan medeltid omges av en stenmur med stiglucka i söder samt en trädrad. På kyrkogården finns ett antal gravkors från 1600- 1700-tal och ett romanskt gavelkors till en kista. Vid kyrkan är en jättegryta, en liljesten och delar av en spetsbågad tvåfönstergrupp från den gamla kyrkan.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING -
Den utpräglat nygotiska kyrkan uppfördes på ny grund 1899 efter ritningar av Gustaf Pettersson. Det polygonala koret är vänt åt söder. Exteriören med sina vimperger, gråa puts- och smidesdekorationer är föga förändrad. Anmärkningsvärd är den ursprungliga nygotiska skorstenshuven. Östfasaden har flera fastgjorda gravhällar från 1700-tal. Sakristian härrör från Axel Forsséns renovering 1952 då interiören fick sin nuvarande utformning. Den nygotiska karaktären kvarstår dock till stor del i form av öppen takstol, orgelfasad, predikstol, altare och altarring. Altaruppsats och predikstolsfigurer i barock härrör från den gamla kyrkan. Från denna kommer även den reliefprydda medeltida dopfunten, två liljestenar och sydportalen som nu sitter i tornmuren. Läktaren har en till stor del bibehållen bänkinredning. Inre och yttre nymålning skedde 1985 respektive 1991.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkans höjdläge ovanför byn.
- Kyrkan är uppförd på en kyrkplats med kontinuitet från medeltid.
- Kyrkans föga förändrade exteriör är en god representant för det sena 1800- talets nygotiska sockenkyrkor. - Interiören bär huvudsakligen prägel av byggnadstidens ideal.
- Bevarad ursprunglig inredning.
- Altaruppsats i barock från gamla kyrkan.
- Medeltida sydportal, dopfunt och kyrkklocka.
- Kyrkogård med kallmurar, stiglucka, trädrad och gravstenar från medeltid och 1600- samt 1700-talet.
Inventeringsår (1992)
Byggnadsdel (1992): Kor - Polygonalt, Kor - Smalare, Kor - Söder, Sakristia - Öster, Torn - Norr
Inventeringsår (2004)
FLAKEBERGS KYRKA - Den nygotiska salkyrkan består av ett långhus med något smalare och lägre femsidigt kor i söder. I den östra vinkeln mellan dem båda är en sakristia från 1952. Mitt på den östra långsidan är ett vindfång. I norr är ett torn med spetsiga gavelrösten på varje sida.
FASAD - Väggarna är spritputsade och har en gråbrun kalkning. Alla öppningar och hörn är slätputsade och vitkalkade, utom på den senare sakristian. Den skråkantade sockeln är av granit och har kantställda kvadratiska kattgluggar. Sakristians sockel är av betong. Korets solbänkar löper längs hela byggnadskroppen. Vindfångets sidor kragar ut något nedtill och har på dessa små avsatser sluttande kalkstenshällar. Kring nordportalen är en vimperg, vars tak är kopparklätt och kröns av en knopp, likaså i koppar. På tornets östsida är en rektangulär nisch som infattar en kalksten med byggåret 1898 i förgyllning. Ljudgluggarna är spetsbågade och sitter i par på varje sida av tornet. Deras solbänkar är av kalksten. De ursprungliga luckorna sitter i par och är raka med röd fjällpanel, vilken även täcker överstyckena. På tornröstena är dekorativa ankarslut. I tornets västvägg är den föregående kyrkans romanska sandstensportal inmurad. Denna har finhuggna kvadrar och skråkantade anfangstenar till rundbågen. På den östra långsidan är två stycken gravhällar i kalksten från 1700-tal. De är nyligen fastgjorda med små plåtramper. Det samma gäller de två 1600-talshällarna på sakristian.
FÖNSTER - Alla fönster är ursprungliga och har med undantag av sakristian brunmålade gjutjärnsbågar och sluttande solbänkar av lågerhuggen kalksten. Långhusets och korets fönster är spetsbågade med sex lufter samt krönande rosetter. Smygarna är rundbågade med rundstavar. Över mittportalen är ett trepassformat fönster med en Davidsstjärna. Tornets bottenvåning har ett fönster av samma typ som långhuset. I mellanvåningen är ett likadant fönster, fast med enbart fyra lufter samt rosett. Över portalens vimperg är ett rosettfönster med solbänk av kopparplåt. I tornröstena är små rosettfönster med solbänkar av kopparplåt. Sakristian har i sydväggen ett kvadratiskt fönster i en likadan smyg. Detta har mittpost och två lufter. Över sakristians port är ett litet kvadratiskt fönster med enkel luft. I båda fallen är bågarna av brunt trä.
PORT - Alla portar är ursprungliga. Nordporten utgörs av en rak pardörr med stående pärlspontad panel och växtformade smidda gångjärnsband. Handtaget är av mässing. Porten sitter i en spetsbågad smyg i två språng med halvkolonner krönta av bladkapitäl som bär upp en rundstav. Tympanon utfylls av en stående pärlspontad panel i likhet med portens. Denna panel är lackad. Upp till porten leder en kort kalkstenstrappa med sentida smidesräcken. Mittporten utgörs av en pardörr och smyg i samma utförande som nordportens. Denna är dock högre och har ett tympanon med överljus. Även här är en kalkstenstrappa. Sakristians port är en enkel rak dörr med stående svartmålad träpanel som i överdelen har ett kvadratiskt fönster. Upp till dörren leder en kalkstenstrappa med ett smidesräcke.
TAK - Alla takfall utom tornets är täckta av skiffer och har vindskivor, samt hängrännor och stuprör av kopparplåt. Alla takfötter - utom på sakristian - är hålkälade och slätputsade, samt vitkalkade. Långhuset täcks av ett sadeltak som på röstet har en dekorativ skorsten i form av en med spetsbågar genombruten fial av kopparplåt. Kortaket är valmat över alla sidor och kröns av en kopparkula. Sakristian täcks av ett pulpettak med fall åt öster. Vindfånget täcks av ett brant sadeltak som kröns av ett ringkors. Tornet har ett fyrsidigt torntak med antydan till korstak. Det uppdelas av två markerade bjälklag, varav det övre har fyra kupor med spetsbågar. I toppen är en tupp på grönskande kula. Taket täcks av falsad kopparplåt i storplåtsformat. I hörnen mellan röstena är vattenkastare. Röstena kröns av hjulkors, som är kopior från 1990 av de ursprungliga.
FLAKEBERGS KYRKA - Den nygotiska salkyrkan består av ett långhus med ett smalare femsidigt kor i söder. Öster om koret är en sakristia och norr om långhuset är ett vapenhus. Interiören är ljus med sina stora fönster och sina vita och gråa nyanser. Enbart bänkar och altaruppsats sticker ut med sina varma färger. Alla dörrar har ramstycken med grön lasyr i olika nyanser och fyllningar med olika nyanser av beige lasyr.
LÅNGHUS - Det rektangulära långhuset har ingång i norr via vapenhuset och i öster via mittportalens grunda vindfång. I vindfånget förvaras en dörr med nummertavla från det nedmonterade nygotiska korskranket. Långhuset har fem fönsteraxlar, varav mittporten ingår i en av dem. I norr är en orgelläktare med underbyggnad, vilken skymmer den nordligaste fönsteraxeln. Rummet uppdelas av en mittgång, från vilken en tvärgång löper till mittporten. Över mittgången hänger fyra mässingskronor från 1822, 1914 och 1950. I tvärgången står ett gammalt bord från den föregående kyrkan, en enkel rygglös bänk och en cirkulär smidd ljusbärare. Predikstolen står i det sydöstra hörnet, tillsammans med ett piano.
GOLV - Golvet består av brädor med en gammal nött fernissa.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och målade med tunn vit oljefärg. Upp till bänkhöjd är de klädda med en brunlaserad träpanel från 1937 som med jämna mellanrum har inmonterade radiatorer bakom spjälor. Längs fönstersmygarnas nederkant löper en hålkälad list. Ett stycke upp löper en liknande list som följer de spetsbågade smygarna. Under varje fönstersmyg är en ursprunglig liten plåtbehållare för kondens. Mellan fönstren sitter tre par mässingslampetter. In till koret är en spetsbågad triumfbåge i dess hela bredd och höjd. Kring bågen löper texten "Ära vare Gud i höjden&". Bågens insida är målad med gräddvita flammiga fält inramade av gråa lister. Till höger om bågen är en enkel rektangulär nummertavla från 1952 med krenelerat krön. Bakom orgeln är ännu en stor spetsbåge in till tornet. Läktarunderbyggnadens väggar är vitmålade gipsskivor.
PORT - Portarna är helt ursprungliga med handtag och låsplattor. Från vapenhuset är en rak pardörr med stående och liggande fyllningar. Mässingshandtaget är ornerat med meandermönster. Mittporten utgörs av en rak pardörr med fyra par kvadratiska fyllningar och mässingshandtag med samma ornering. Den runda låsplattan har skydd för nyckelhålet. Porten sitter i en spetsbågad blindering med överljus.
FÖNSTER - De spetsbågade innanfönstren från 1952 har åtta lufter med gråmålade träbågar. Varje luft har 25 antikglas i blyspröjs. Fönstren sitter i spetsbågade smygar med rundstavar. De sluttande fönsterbänkarna har kondensrännor. Mittportens överljus utgörs av ett trepassformat fönster med träspröjs i form av en Davidsstjärna. Dessa har färgade antikglas i blyspröjs.
TAK - Den öppna takstolen är ljust gråmålad och består av sparrar, hanbjälkar, bockben och tassar. De båda sistnämnda avslutas av svarvade knoppar, samt vilar på konsoler som går ned till väggens mitt. Alla konstruktionsdelar har avfasade hörn. Konsolerna har kapitäl med en utskuren bladornamentik som även finns på läktarpelarna. Mellan åsarna sitter rektangulära gråmålade träfiberplattor från 1952. Taklisten är hålkälad.
KOR - Det femsidiga koret har i öster dörr till sakristia och trappa till predikstol. Golvnivån är ett trappsteg högre än långhusets. Altaret flankeras av två fönster, samt ett i västväggen. I väster står dopfunt och en ambo av standardutförande i ljust trä, samt ett glasskåp med museala föremål.
GOLV - Som långhus. Inom altarringen är en heltäckningsmatta.
VÄGG - Som långhus. Fönstret bakom altaret igensattes 1952 med träfiberplattor. Längs golvet sitter radiatorer. Golvlisten är av trä och ljust gråmålad.
INNERDÖRRAR - Till sakristian är en rak dörr från 1952 med utanpåliggande rektangulära fyllningar. FÖNSTER - Som långhus fast med färgade antikglas.
TAK - Taket är välvt över alla sidor och täcks av gråmålade träfiberskivor från 1952. Två träkonsoler flankerar det igensatta mittfönstret.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret står ett stycke från väggen och är av trä med fyllningar som har en blågrön lasyr. Ramstyckena har en ljusgrön lasyr. Altaret är beläget två trappsteg högre än korgolvet.
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen är sent och högklassigt barockarbete. Sannolikt skars den av Magnus Gabriel De la Gardies gamle bildhuggare Georg Baselaque i Lidköping år 1692. Den synes ha fått en ny bemålning år 1726, utförd av Jon Elfvenberg. Altaruppsatsen är rikt skuren med en typisk arkitektonisk uppbyggnad. Ett bjälklagskrönt mittparti inramar en rundbåge med ett krucifix i friskulptur. Detta flankeras av Sankte Per och Johannes döparen i friskulptur med sina attribut. På bas och sidor är snäckornament och akantusprydda rocailler. Krönet utgörs av ett inramat fält med Kristi gravläggelse i halvskulptur. På sidorna står keruber och överst den uppståndne Kristus med segerfana. På predellan är ett textfält med "Så älskade Gud världen&". Bemålningen utgörs av gröna marmoreringar, blått, rött och brunt.
ALTARRING - Den femsidiga altarringen står ett stycke från väggen och har en spetsbågsarkad. Knäfall och armstöd är stoppade och klädda med guldtyg. Ringen är målad i två gröna nyanser.
BÄNKINREDNING - Den öppna bänkinredningen utgörs av tre kvarter. På västsidan är 14 ½ rad och på östsidan tolv rader. Mot kor och tvärgång är skärmar med blågrönt laserade fyllningar. Ryggarna av pärlspontade brädor är lutande och har bokbrädor samt järnkrokar. Under sitsarna är radiatorer. Gavlarna är liksom skärmarna från 1952. De är raka med utanpåliggande gråmarmorerade fyllningar. Gavlar och skärmar har en ljusgrön lasyr medan själva bänkarna har en rödbrun.
PREDIKSTOL - Den femsidiga predikstolen är nygotisk med en svängd trappa från koret. Korgen vilar på en åttasidig smal fot med kanisformad bas. Korgens sidor har spetsbågade fyllningar som rymmer evangelistskulpturer från föregående kyrkas predikstol i barock. Hörnen markeras av vridna halvkolonnetter med korintiska kapitäl. Längs korgens nederkant är en utskuren spetsbågsfris. Trappan har svarvade dockor. Predikstolen är täckmålad i grått med dekor i rött och guld. Skulpturerna har kvar sin ursprungliga polykromering. På predikstolen står ett timglas från den föregående kyrkan.
ORGEL - Den pneumatiska orgeln har två manualer, pedal och 15 stämmor. Den är byggd av Olof Hammarberg i Göteborg år 1953. Det fristående spelbordet är vänt mot koret och har en ljusgrön lasyr. Fasaden härrör från den föregående Hammarbergorgeln från 1909 och består av tre spetsbågade fält med pipor. Dessa kröns av vimperger med trepass, fialer och krabbor. Färgskalan består av grått, grönt och rödbrunt.
LÄKTARE - Läktaren vilar på två pelarrader med sammanlagt fyra par. Pelarna har avfasade hörn och bär kapitäl med skuren bladdekor. Dess övre hälft har grön lasyr och den nedre rödbrun. Mellan pelarna är väggar till läktarunderbyggnaden. Bröstningen från 1952 är enkel med utanpåliggande fyllningar med grå marmorering. Bemålningen är i övrigt gräddvitt och grått. Överst är ett rödbrunt träräcke. På läktaren är fyra ursprungliga gradänger med bänkar. I väster är sex rader och i öster tre där plats beretts för kör. Golvet består av brädor med gammal fernissa.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Den cirkulära kalkformade sandstensfunten består av två delar som i sen tid fogats samman på ett taffligt vis med cementbruk. Runt cuppan löper en rundbågsarkad med Sankt Mikael i strid med draken, två stridande kentaurer och två lejon vända mot varann, samt ett tredje djur. Cuppan har haft uttömningshål, men är nu invändigt bestruken med cementbruk. Även nederdelen är lagad med cement. Foten har formen av en attisk bas. Funten har satts i samband med gruppen kring stenmästaren Othelric som var verksam kring 1100-talets mitt. Funten låg nedgrävd i kyrkogården till 1899 och är starkt vittrad.
VAPENHUS - Det kvadratiska vapenhuset har port i norr och söder, samt fönster i öster. Detta fönster fortsätter upp till nästa våning i tornet. I väster är en inbyggd ursprunglig trappa från söder.
GOLV - Betonggolv.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitkalkade. Den ursprungliga väggen mot trappan är klädd med stående vitmålad pärlspont. I denna är en lucka till elskåp. I det nordöstra hörnet är ett senare skåp med vitmålade masonitväggar. I det sydöstra hörnet är två liljestenar och längs östväggen en rygglös träbänk.
PORT - De två portarna är ursprungliga. Den norra är en rak pardörr med tre kvadratiska fyllningar, mässingshandtag och rund låsplatta. Långhusporten sitter i en djup stickbågad smyg och behandlas ovan.
FÖNSTER - Det spetsbågade fönstret har vitmålade järnbågar som innefattar sex rutor samt i krönet bildar sex blad inom en cirkel. Den spetsbågade smygen har en rundstav.
TAK - Det plana taket är klätt med vitmålad pärlspont. Från dess mitt hänger en armatur med antikglas. SAKRISTIA - Den kvadratiska sakristian har dörr till kor i väster och dörr till ingångens vindfång i norr. I söder är ett fönster. Vid östväggen står ett sentida bord i ljust trä med stolar av samma slag. Allt härrör i övrigt från 1952.
GOLV - Golvet är belagt med rött lertegel.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitkalkade. Kring dörren till vindfånget är skåp med gråmålade trädörrar och enkla fyllningar.
INNERDÖRRAR - Dörren till koret avhandlas ovan och sitter i en rak smyg. Dörren till vindfånget har samma utformning.
FÖNSTER - Det kvadratiska fönstret har mittpost och två öppningsbara lufter. Varje luft har åtta antikglas i blyspröjs. Smygen är kvadratisk med en fönsterbänk av polerad kalksten.
TAK - Det plana brädtaket är gråmålat och har en armatur med gula antikglas. LÄKTARUNDERBYGGNAD - Läktarunderbyggnaden tillkom 1985 och består i väster av en skrudkammare och i öster av ett kapprum med toalett från 1987. Skrudkammaren har i söder ett lågt textilskåp från 1997 med vikdörrar med fyllningar. Detta har grön och grå lasyr. Vid nordväggen är ett enkelt ljust träbord.
GOLV - Golven är belagda med heltäckningsmattor.
VÄGG - Mellanväggarna är klädda med vitmålade masonitskivor. I kapprummet sitter en kapphängare. Övriga väggar är som långhuset.
INNERDÖRRAR - Dörrarna är raka med stående och liggande fyllningar och anknyter till vapenhusporten. Fodren är profilerade och vitmålade.
FÖNSTER - Som långhus.
TAK - Det plana taket består av vitbetsad slätspont från 1952 och har armaturer med gult antikglas. TORN - Alla fönster har ursprungliga vitmålade järnbågar.
VÅNING 1 - Bottenvåningen utgörs av vapenhuset.
VÅNING 2 - Den nedre mellanvåningen nås via en trappa i väster. Denna har en ursprunglig ledstång i trä samt ett vitmålat träräcke kring uppgången. Räcket har diagonala spjälor och kröns av ett senare järnräcke. I öster är en trappa med avsats. Denna är ursprunglig och har vitmålat träräcke samt en undersida klädd med vitmålad pärlspont. Väggarna är slätputsade och vitkalkade. I söder är två raka dörrar till läktaren. Dessa är från 1985 med stående och liggande fyllningar. Överdelen har två glasade stående fyllningar med trådglas. Fönstret i öster delas med vapenhuset och är spetsbågat med krönande rosett. I väster är ett likadant spetsbågat fönster fast med enbart fyra lufter och rosett. I norr är ett rosettfönster. Deras smygar har kondenssamlare. Taket är klätt med vitmålad pärlspont och brädgolvet är fernissat.
VÅNING 3 - Kring trappuppgången är ett enkelt träräcke och i norr är en ursprunglig trätrappa till klockkammaren med ett senare räcke. I söder är en slät sentida dörr in till vinden. I det sydvästra hörnet står ett äldre skåp med böcker och handlingar. Här finns även en nummertavla med årtalet 1741. Takets bjälkar är sågade. Väggarna är slätputsade.
VÅNING 4 - Våning 4 utgörs av klockkammaren. Här hänger en medeltida lillklocka med "Ave Maria" i bakvända majuskler och en likaså bakvänd runinskrift: "Sune". Den dateras till 1200-talets senare del. Mellanklockan är gjuten 1789 av Nils Billsten i Skara. Storklockan är gjuten 1937 av K. G. M. Bergholtz i Stockholm. I väster är en ursprunglig trästege. Väggarna är slätputsade och har åtta ljudgluggar. Ovanför klockkammaren är en avsats med tornets fyra slammade gavelrösten. Varje röste har ett rosettfönster.
Fasadkulör (2004): Ofärgad
Antal våningar (2004): 01, 04
Byggnadsdel (2004): Kor - Polygonalt, Kor - Söder, Sakristia - Öster, Torn - Norr
Inventeringsår 2001
Redan på 1870-talet upplevdes den gamla förfallna kyrkan som för trång för den under seklet markant ökade befolkningen. En reparation och utvidgning med torn tycktes kunna bli minst lika dyr som en nybyggnad, varför det sistnämnda valdes. 1893 fastställdes en ritning av Gustaf Pettersson på en rymlig nygotisk salkyrka. Bygget utfördes åren 1898-99 under ledning av Johannes Larsson från byggmästarsocknen Varola, vilken uppfört flera kyrkor i landskapet. Av inredningen från uppförandet återstår främst predikstol och altarring. 1909 införskaffades en orgel från Olof Hammarberg i Göteborg.
1937 grävdes ett pannrum för indragning av värme i kyrkan. Vid detta tillfälle påträffades en jättegryta som iordningställdes med inhägnad och trappa. 1942 framtogs de ursprungliga färgerna på altaruppsats och predikstol.
1952 företogs en genomgripande renovering av kyrkorummet efter ritningar av arkitekt Axel Forssén i Skara, vilken till stor del skapat många av de kyrkointeriörer landskapet idag har. Korets skrank och sakristian därbakom togs bort för att framhäva rummets rymd. Till följd av motljuset igensattes korets sydfönster med en träfiberplatta. En ny sakristia uppfördes vid korets östvägg. Innertaket isolerades i hela kyrkorummet. I långhuset lades träfiberplattor mellan åsarna, medan korets likaså synliga takstol helt kläddes in i dessa. Alla fönster försågs med innerbågar av trä med antikglas och blyspröjs. Det "oroliga" läktarbröstet ersattes med ett enklare och hela läktaren sänktes och tillbyggdes framåt. I öster togs några bänkrader bort för att ge plats för kör. Taket under läktaren fick en ny beklädnad med slätspont. Bänkarnas gavlar ansågs vara "av synnerligen orolig och banal form", varför de byttes, liksom skärmarna. Sitsarna justerades och fotbrädor insattes. Interiören fick en ny diskret färgsättning i grått, ljusblått och tegelrött. Väggarna kalkmålades, tak, fönster, dörrar och övrig inredning oljemålades. Det är i mycket detta kyrkorum som möter besökaren idag. Vid detta tillfälle drogs även elektricitet in i kyrkan och orgeln fick ett nytt verk.
På 1970-talet började församlingen uppleva kyrkan som för stor och en läktarunderbyggnad började diskuteras. 1985 byggdes förberedelserum och kapprum in under läktaren. Samtidigt togs vapenhusets plastfärg bort och vitkalkades istället. Nya dörrar sattes in till läktaren för bättre isolering. 1987 installerades en toalett i kapprummet. 1990-91 företogs omfattande exteriöra reparationer. Putsen lagades och kalkades. Tornets plåttak och brädfodring reparerades. Fönstrens gjutjärnsbågar och ljudluckorna målades. Tornets hjulkors reparerades, medan röstenas fick nytillverkas p.g.a. rost. 1997 anordnades en liggande textilförvaring för de värdefulla mässkläder som skänktes av Ulrika Eleonora 1731.
År 1100-1199 Specifika inventarier - dopfunt
År 1249-1299 Specifika inventarier - kyrkklocka
År 1692 Fast inredning - altaruppsats
År 1789 Specifika inventarier - kyrkklocka
Klockgjutare: Nils Billsten, Skara
År 1898-1899 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor och torn
Arkitekt: Gustaf Pettersson
Byggmästare: Johannes Larsson
År 1909 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: Olof Hammarberg
År 1937 Teknisk installation - värme
Arkitekt: Adolf Niklasson
Konstruktör: Sigurd Lidén
År 1942 Konservatorsarbeten
Predikstol och altaruppsats befrias från sentida övermålningar.
Konservator: Olle Hellström
År 1952 Underhåll - målningsarbete, interiör
Ändrad färgsättning.
Hantverkare - Målare: Allan Steiner
År 1952 Teknisk installation - el
Konstruktör: Sigurd Lidén
År 1953 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgelbyggare: Olof Hammarberg
År 1987 Teknisk installation - VA
Toalett
Arkitekt: Leif Ahlkvist
År 1990-1991 Underhåll - exteriör
Målning av fönster, luckor, tornutsmyckning, utbyte av rostskadade detaljer, kalkning av väggar.
År 1997 Specifika inventarier - textilskåp
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Johansson, E L: Särestadsbygden. En bok om socknarna Särestad, Bjärby, Håle, Täng och Flakeberg. 1966.
Johansson, E L: Flakebergs kyrka - en beskrivning. 1976..
Särestadsbygden.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin