Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Eggvena kyrka är omgiven av vägen och ån i forna Östra Eggvena by. Ett välbevarat uthus tillhörigt kyrkan, troligen från tidigt 1900-tal, ingår i den väl samlade, kyrkbylika, bebyggelsen öster om kyrkan med skola och förskola/daghem i en tidigare affärsbyggnad. Utöver det rena bruksvärdet har uthuset också ett miljöskapande värde och utgör en länk mellan kyrkan och nämnda bebyggelse som sammantaget utgör ett sockencentrum. Skolans äldre del och uthus bidrar till intrycket av en gammaldags bymiljö med upplevelsevärden.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Eggvena kyrka har dels en äldre kyrkogård med medeltida anor runt kyrkan, dels en utvidgad del i söder från 1972 mellan gamla bogårdsmuren och landsvägen. Den äldsta delen har kvar en viss ålderdomlig prägel med naturligt gångsystem mellan muröppningar och kyrkportar, träd endast i krans längs kallmuren och relativt spontan gravplacering utan kvarter. En gammal smidesgrind finns kvar i sentida stolpar. Den nya delen är tidstypisk med häckar och gång av konststen.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Eggvena kyrka har kvar betydande murverk från den äldsta stenkyrkans långhus, även västväggen, sannolikt från 1100-talets mitt eller 1200-talets början. Den samtida dopfunten är i bruk och minner om kyrkans kontinuitet. Kyrkan fick nuvarande form på 1700-talet med sedvanligt tresidigt avslutat kor och vapenhus, som 1776 försågs med ett litet klocktorn av trä vars ringa storlek är typisk för dessa trakter. Att vapenhuset har sin port åt söder är däremot inte vanligt, men beror förmodligen på att den därmed vetter åt landsvägen. Sakristian tillkom 1850. Invändigt har ansträngningar gjorts för att släta ut väggarnas ojämnheter, men fönsteröppningarnas alltjämt skeva utformning tillsammans med rummets ringa bredd ger ändå upplevelsevärden av ålder. Barockens tidsskikt representeras av takets spegelvalv, predikstolskorg och ljudtak samt altaruppsats. Artefakterna visar på detta stilideals olika ansikten. Intressant är att såväl predikstolens tak som korg har motsvarigheter i Fölene och Remmene kyrkor. 1950-talets renovering har dock satt en stark prägel genom då tillkomna bänkar och läktarbröstning.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkan och den väl samlade bebyggelsen i öster med kyrkans uthus utgör ett sockencentrum.
- Kyrkogårdens ålderdomliga karaktär med muren, trädkransen, naturligt och grusat gångsystem, sammanhållna ytor, samt äldre smidesgrind.
- Bevarade medeltida murverk utgör ett omistligt historiskt dokument.
- Exteriörens karaktär av om- och tillbyggd medeltidskyrka på 1700-talet.
- Det lilla klocktornet är ett särdrag för trakten.
- Tillämpningen av traditionell putsteknik som ger en förtjänstfullt levande yta. - Interiörens bevarade rumsliga 1700-talskaraktär där innertakets form är
central.
- Bevarade äldre inventarier.
Inventeringsår (1999)
Se ovan: Historik - hämtad från Sockenkyrkorna. Kulturarv och Bebyggelsehistoria / Riksantikvarieämbetets Byggnadsregister
Inventeringsår (2003)
Den äldre kyrkogårdsdelen runt kyrkan är rektangulär med en rundning i sydväst och hägnas av kallmurar av natursten samt en trädkrans av lönnar. Utanför muren är en utvidgning söderut från 1972 som når fram till landsvägen. Kyrkogården nås dels i öster via en modern klivstätta i muren, i höjd med uthuset, dels genom grindar åt söder i gamla och nya delen. Marken sluttar från söder upp mot kyrkan och den gamla bogårdsmuren utgör bitvis i öster och söder stödmur ned till omgivande lägre marknivåer. Från grindarna och klivstättan leder raka grusgångar mot kyrkan; den från klivstättan längs södra fasaden och från grinden i söder till de båda dörrarna i sydfasaden, en till vapenhuset i väster och en till koret i öster. Den gamla bogårdsmurens grind är en gammal smidesgrind (snarlik finns i Bråttensby) med raka spjälor och kraftigt svängda dekorer upptill. Den har stolpar av murade stenblock från 1952 (ersatte trästolpar) med fyrkantiga täckare. I trekanten som bildas mellan gångarna från grinden har rosor och andra blommor planterats. Klivstättan har cementsteg och ett rakt omålad träräcke. Gravstenarna står i otydliga rader, de flesta är låga, några har stora grusade stenramar och en är försedd med stramt smidesräcke. Många har klassiserande utformning. Ett fåtal lyktstolpar av äldre modell av svartfärgat stål och gult råglas står på kyrkogården. Den nyare kyrkogårdsdelen hägnas i väster av en stenmur, i övrigt av välklippta lövhäckar. Gräsmattan delas av en mittgång mynnande i en smidesgrind från 1970-talet vid landsvägen. I öster finns outnyttjade ytor med tre raka häckar och i väster står prydnadsbuskar och låga gravstenar i korta rader. I norr löper längs gamla kyrkmuren en gång av konststen.
Inventeringsår 2001
FÖRSAMLING 1995 - EGGVENA
BEFOLKNINGSTAL - 1805: 356, 1900: 450, 1995: 244
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.
LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan med närbeläget skolhus ligger i svagt kuperat odlingslandskap strax söder om Nossan och vägen mellan Herrljunga och Södra Härene. Eggvena socken ligger väster om Herrljunga.
RASERAD KYRKA / RUIN -
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av långhus med tresidigt avslutat korparti, sakristia i norr samt vapenhus med takryttare i väster. Kyrkans byggnadshistoria är oviss. Betydande delar av den medeltida stenkyrkan torde återstå i det befintliga långhusets västra delar. Vid en ombyggnad under 1700-talet erhöll korpartiet sin nuvarande utformning. Någon närmare datering av denna förändring är inte känd. Likaså är vapenhusets datering obekant (möjligen utgör vapenhuset återstoden av ett ofullbordat västtorn), men den lilla takryttaren av trä härrör från 1776. Sakristian tillfogades 1850.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans murar är vitputsade såväl ut- som invändigt och genombryts av rundbågiga fönsteröppningar. Korpartiet har något lägre takfall, valmat över den tresidiga östmuren; på vapenhusets takfall vilar en panelklädd takryttare från 1776, krönt av en kort spira. Ingång i väster via vapenhuset samt direkt till korpartiet i sydost. Kyrkorummet täcks av ett spegelvalv. Interiören präglas av inredningen från 1600- och 1700-talen, samt en genomgripande restaurering 1940-42 efter förslag av arkitekt Ragnar Jonsson. Predikstolen av ålderdomlig typ härrör troligen från 1600-talets förra del, medan ljudtaket härrör från 1700-talet. Altartavlan härrör likaså från 1700-talet (uppsattes 1936 och ersatte då närmast ett altarkors från 1800-talet). Vid restaureringen 1940-42 ombyggdes läktaren i väster, samt ny orgel och bänkinredning förvärvades.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.
Antikvarisk-topografiska arkivet.
Skara stift i ord och bild. 1949.
"Krucifix - klenod i Eggvena kyrka", i Helgedomar. Utg av J Tunerstedt. 1973..
"Västergötland: Landskapets kyrkor" Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet m.fl. Redaktör Markus Dahlberg. Stockholm, 2002..
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin