Motivering (skydd): LÅNGELANDA KYRKA uppfördes 1852 efter ritningar av A R Pettersson på samma plats som sin medeltida föregångare. Tornet av trä stammar från 1700-talet.
Kyrkan är uppförd i en tidstypisk enkel nyklassicism. Den har EXTERIÖRT behållit mycket av sin ursprungliga karaktär, med endast smärre förändringar. Delar av tornets träpanel har förhållandevis hög ålder, är möjligen från byggnadstiden. INTERIÖRENS karaktär är i stora drag bevarad från byggnadstiden, då även en del äldre (1600- och 1700-tal) detaljer användes och inkorporerades i inredningen. Senare arbeten i kyrkan har inte påverkat denna karaktär i någon större omfattning, med undantag för de färgade glasen i korfönstren, skivinklädnaden av taket samt den öppna bänkinredningen.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
- Kyrkans exteriör är välbevarad sedan 1850-talet.
- Bevarade delar av den ursprungliga inredningen.
Inventeringsår (2000)
Byggnadsdel (2000): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår (2003)
LÅNGELANDA KYRKA är byggd i sten, och består av långhus, fullbrett kor med tresidig koravslutning i öster, och ett torn av sten i väster. FASADERNA är spritputsade och avfärgade i vitt, med en spritputsad sockel, målad i grått. Kyrkans TAK är ett sadeltak, avvalmat över koret, täckt med rött tegel. Under takfoten en profilerad taklist av trä, gråmålad.
TORNET är av timmer, och äldre än själva kyrkobyggnaden. Det har fasaderna klädda med vitmålad bred locklistpanel. På norr- och östersidan är förmodligen panelen av äldre datum. Rektangulära ljudöppningar i alla väderstreck (mindre åt öster vid taknocken), med gråmålade plåtklädda luckor. Under torntaket en enkel konsollist målad i vitt. Ovanför ett kopparklätt takfall står en lanternin med rundbågiga grå blindöppningar. Lanterninens tak är något insvängt, kopparklätt, krönt av ett förgyllt kors.
HUVUDINGÅNGEN är i väster, genom vapenhuset i tornets bottenvåning. En rektangulär äldre stentrappa i tre steg leder till en dubbel rektangulär trädörr, panelklädd och gråmålad. Ytterligare en ingång finns mitt på norra långsidan, idag kanske mer frekvent använd, med en dubbel spegeldörr och med ett halvrunt fönster ovanför, i höjd med de övriga fönstren. Till denna ingång leder också en stensatt ramp. Ramp och ytterdörrar av yngre datum. FÖNSTREN är höga rundbågiga spröjsade träfönster, målade i grått. Kopparklädda solbänkar.
KYRKORUMMET är ljust, med inredningen hållen främst i ljusa grå kulörer. Koret har tresidig avslutning åt öster och ingen särskild markering mot långhuset, annat än att korgolvet är ett steg högre. Sakristian är byggd inne i kyrkorummet, mot korets östvägg, och med altare och altaruppsats placerad mot dess framsida.
GOLVET är ett lackat trägolv, av yngre datum. VÄGGARNA är slätputsade och vita. TAKET är välvt, avvalmat över koret, och sedan 1945 klätt med grålaserade plywoodskivor. I mötet mellan tak och vägg en profilerad taklist, marmorerad i grått.
INGÅNGAR finns i väster från vapenhuset, samt mitt på norra långsidan. Spegeldörrar med tre fyllningar, gråmålade. Av yngre datum. FÖNSTREN är höga rundbågiga spröjsade träfönster, målade i vitt. Kopplade fönster, troligen från 1940-talet. Fönstren i koret har färgade antikglas i bågarna.
SAKRISTIA - Byggd mot korets östvägg, bakom altaruppsatsen. Väggar av gråmålad pärlspont mot kyrkorummet. Enkel inredning.
VAPENHUS - I tornets bottenvåning, några trappsteg läge än kyrkorummet. Blandad inredning från 1900-talet. Väggar och tak klädda med brädpanel och pärlspont av olika ålder. Trappa till läktaren på norrsidan. RUMMET EN TRAPPA UPP är under senare tid inrett till ett samlingsrum. Dörren in till läktaren är en äldre spegeldörr, troligen från byggnadstiden, gråmålad och med handtag i form av en klinka. Undertaket på denna våning är också det gamla brädtaket, nu blåmålat.
ALTARE - Rektangulärt altare av trä, med släta sidor, marmorerade i grått med ett blåmarmorerat fält på framsidan, med ett förgyllt kors i mitten. På framsidans ytterkanter sitter två profilerade konsoler, vilka till synes bär upp altarskivan. Altaret från byggnadstiden, konsolerna från 1600-talet.
ALTARUPPSATS - Altaret är placerat mot en altarprydnad som har en något ovanlig form, men med nyklassicistiska grunddrag. Ovanför altaret ett lågt rektangulärt fält med en förgylld strålkrans med det allseende ögat i mitten. På sidorna om detta ytterligare förgyllda ornament i form av sädeskärvar. Ovanför detta finns i mitten ett lågt entablement med ett lågt rektangulärt textfält i mitten: "Se Guds lamm som borttager världens synd". Ovanpå detta ett förgyllt och törnekransbehängt kors, och på sidorna två skulpterade urnor. Allt med förgyllda ornament och röda och blå kulörer mot en gråmarmorerad botten. Altarprydnaden är tillverkad vid byggnadstiden, möjligen har äldre delar från gamla kyrkan använts.
ALTARRING - Altarringen är öppen och har ett rakt och ganska brett mittparti, med avfasade hörn. Den är indelad i små kvadratiska fält, gråmarmorerade inom ett gråmålat ramverk. Överliggare och knäfall klädda med blått tyg. Från byggnadstiden, senare ombyggd.
PREDIKSTOL - Placerad på norrsidan, och består av korg, ljudtak och trappa. På väggen bakom korgen en blå draperimålning. KORGEN är ett barockarbete, med skulpterade och förgyllda evangelister inom arkadbågar på sidorna. I hörnen refflade kolonner, vilka vilar på förkroppningar i nederdelen och bär upp skulpterade konsoler, placerade under den profilerade överkantslisten. I fälten under evangelisterna löper ett bibelcitat: IEG ER OPSTANDELSEN OG LIFVIT HVO SOM TROER PA MIG HAND SKAL LEFVE ALIGEVEL ATHA DØER. OG HVO SOM TROER PA MIG HAND SKAL ALDRIG DØE. IOH CP XI. ANNO 1638. Målad i ljusblått och rött med förgyllningar. LJUDTAKET har en skulpterad och förgylld drapering längs underkanten, förgyllda konsoler i hörnen av den profilerade kanten, och på ovansidan figursågade och svarvade dekorationer. TRAPPAN har ett enkelt räcke, med ett fält på sidan med två förgyllda lagtavlor målade. PREDIKSTOLENS korg är tillverkad 1638, möjligen med vissa kompletteringar 1852. Ljudtaket är från 1852, och trappan från 1945. Restaurerad 1945 av C O Svenson.
DOPFUNT - Placerad i korets norra del. Tillverkad i ek, grålaserad. Dopfunten är åttkantig och kalkformad. Cuppan har något svängda sidor, och har ett korskrönt profilerat lock. Skaftet är rakt och foten profilerad. Tillverkad 1930 av kyrkvärden Sander Johansson.
BÄNKINREDNING - Öppen bänkinredning, fristående från väggarna. Bänkskärmarna indelade i stora spegelfält, gråmarmorerade, och troligen från byggnadstiden. Gavlarna är rektangulära med utanpåliggande speglar, också gråmarmorerade. Insidan av bänkarna målade i rödbrun lasering. Bänkgavlar och innanmäte från 1945.
KORBÄNK - På korets sydsida, sluten men i övrigt av samma utformning och ålder som övriga bänkinredning. LÄKTARE - I väster, buren av fyra par fyrkantiga och gråmarmorerade pelare utmed mittgången, där de bildar en karaktäristisk pelargång. Läktarbarriären är indelad i stora spegelfält, ljusgråmarmorerade inom ett grått ramverk. Mittpartiet på läktaren är något framskjutet. Från byggnadstiden.
ORGEL - Nyklassicistisk orgelfasad med förhöjt mittparti, och rundbågiga pipöppningar. Målad i grå kulörer och med förgyllda krönornament i form av korsblommor. Byggd 1900. Orgelverket ombyggt 1924 och 1962. Nuvarande orgelverk från 1997, av Hammarbergs med återanvändning av en del av det äldre pipmaterialet.
NUMMERTAVLA - En, placerad på korets södra snedvägg. Rektangulär siffertavla, omgiven av en profilerad ram och med ett skulpterat gavelstycke över. Målad helt i svart, med förgyllda ornament. Från 1884, renoverad 1913.
KLOCKOR - I tornet hänger en klocka utan ornering eller inskrift.
Byggnadsdel (2003): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår 2001
Bohusläns museums historik vid inventering 2002-2005:
LÅNGELANDA har haft kyrka sedan medeltiden. Den äldre kyrkan fick 1782 ett trätorn tillbyggt invid sin västra gavel.
Frågan om ny kyrka hade diskuterats sedan 1832. 1848 beslutade man att bygga en ny kyrka med start 1851. Bygget kom dock inte igång förrän våren 1852. Kyrkan invigdes 20 september 1854. Arkitekten bakom ritningarna var A R Pettersson, och byggmästare var Anders Persson från Bollebygd, som också byggt grannkyrkan i Myckleby något år tidigare.
Trätornet från 1782 behölls och anslöts till den nya kyrkobyggnaden. Vissa ornament från den gamla kyrkans inredning användes också, när altare och altaruppsats skulle byggas, liksom att den gamla kyrkans predikstol användes, med vissa ändringar.
Möjligen dröjde det ända till 1900 innan kyrkan fick orgel, det nuvarande orgelhuset är daterat till denna tidpunkt.
Smärre ändringar har skett under åren vid olika reparationer och renoveringar, men få större ändringar har skett, vare sig inne i kyrkorummet eller i exteriören. Undantaget är de nya eller ombyggda bänkarna från renoveringen 1945, då också innertaket kläddes med skivor.
År 1852-1854 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus och kor. Tornet byggdes samtidigt om.
Byggmästare: Anders Persson, Erikstorp Bollebygd
År 1900 Fast inredning - orgel
Orgeln byggd.
Arkitekt: A Johansson
År 1909 Underhåll
"Kyrkan restaurerad", oklart vilken omfattning på arbetena.
År 1924 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgelverket ombyggt.
År 1930 Specifika inventarier - dopfunt
Ny dopfunt i kyrkan, tillverkad av kyrkvärden Sander Eriksson.
Obestämd yrkestillhörighet: Sander Eriksson
År 1936 Teknisk installation - värme
Centralvärme installerad.
År 1945 Konservatorsarbeten
Restaurering och konservering av predikstol.
Konservator: C O Svensson
År 1945 Teknisk installation - el
Elektrisk belysning.
Arkitekt: Axel Forssén
År 1962 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgelverket ombyggt.
År 1972 Underhåll - målningsarbete
In- och utvändig målning, putslagning.
År 1997 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgelverket ombyggt.
År 2004 Underhåll - takomläggning
Byggt av Elias Larsson i Huseby, till den medeltida kyrka som sedan revs 1852. Tornet behölls när nya kyrkan byggdes.
Kyrkor i Bohuslän, inventering 1979-83. Bohusläns museum stencil 1979-83.
Bohusläns museums arkiv
Antikvarisk Topografiska Arkivet.
Kyrkor i Bohuslän. Inventering 1980. Bohusläns museum (stencil)..
JACOBSSON, JOHN: Göteborgs och Bohusläns kyrkor sid 120 -121 Skara 1933.
CLAESSON, CLAES: Våra kyrkor Uddevalla 1958
MYCKLEBY KOMMUN, Folket och bygder genom tiderna. Utgiven av Myckleby hembygds- och fornminnesförening. sid. 188 - 192. Göteborg 1957
BOHUSLÄNS MUSEUM: Myckleby kyrkogård - en inventering av Myckleby, Långelanda och Torp kyrkogårdar. Av Annika Kaas. Rapport 1999:7. Stencil 1999.
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin