Motivering (skydd): LÅNGELANDA KYRKA uppfördes 1852 på samma plats som sin medeltida föregångare.
Kyrkan är omgiven av KYRKOGÅRDENS olika delar, vilka var och en har sin egen tidskaraktär, från sent 1800-tal till sent 1900-tal. Den äldsta delen närmast kyrkan har medeltida ursprung. Murar och grindar samt uppvuxna lövträd är viktiga för de olika delarnas karaktärer.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkomiljön:
- Karaktären hos de olika kyrkogårdsdelarna, med murar, grindar och träd/buskar.
Inventeringsår (1999)
Se Historik
Inventeringsår (2003)
LÅNGELANDA KYRKA ligger ungefär i mitten av kyrkogårdens äldre del, och på dess högsta punkt. Denna den äldsta delen ligger också högre än den omgivande terrängen, och kyrkogårdens murar fungerar därför som stödmurar mot de lägre liggande delarna. Kyrkogården har kontinuitet sedan medeltiden. Utanför dess sydsida meandrar sig en bäck genom landskapet, och längs dess norrsida går en mindre väg. Något glest mellan gravarna är det, men det finns gravar på alla sidor om kyrkan, många lite äldre och flera med höga eller halvhöga vårdar.
Kyrkogården har utvidgats i flera etapper. 1867 anlades en ny del nordväst om den gamla, på andra sidan landsvägen. 1923 utvidgades den äldsta delen åt öster, efter ritning av Nils A Blanck. 1939 utvidgades så den nya delen åt öster (efter ritningar av Axel Forssén), och i samband med detta fick bäcken norr om kyrkogården rätas. 1980 skedde ytterligare en utvidgning åt öster, 1994 ytterligare åt öster.
1867, 1939 och 1980 och 1994 års utvidgningar ligger alltså på norra sidan om vägen, och den äldsta delen samt 1923 års utvidgning söder om vägen.
Alla kyrkogårdsutvidgningarna har gråstensmurar mot vägen, och häckomgärdningar ut mot det omgivande landskapet. Stödmurar finns också på vissa parter. Ingångarna är markerade med kraftiga grindstolpar, dels av sten och dels putsade, och med smidesgrindar. Vid ingången till 1939 års del finns dessutom en halvrund indragning i muren invid grinden.
Innanför murarna står uppvuxna lövträd, utom på 1923 års del. Gravarna står i gräsbevuxna kvarter, med grusade gångar i enkla rutnätssystem, utom kring kyrkan, där gångarna går upp mot kyrkan samt runt denna.
En kombinerad EKONOMIBYGGNAD och BÅRHUS ligger öster om kyrkan, invid 1994 års utvidgning. De är byggda efter ritning av arkitekt Stig Kilenstam, Ljungskile 1961, och har en modernistisk utformning.
Inventeringsår 2001
FÖRSAMLING 1995: LÅNGELANDA
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1048, år 1900: 1762, år 1995: 2823
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.
LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan har ett fritt läge på en plan tomt, enskilt vid en bäck. Prästgården är belägen ca 350 m mot nordost och arrendatorsbostaden ytterligare 150 m i samma riktning. Kyrkan ligger på Orust Prästtorps ägor, vilka även bl a inbegriper fastigheten Prästhagen ca 900 m ostnordost om kyrkan. Marknamnet Klockaremyren, ca 300 m sydost om kyrkan, minner om klockarfunktionen i socknen. Långelanda socken består av odlingsmarker i dalgångarna, främst i anslutning till Halsefjorden ca 2 km söder om kyrkan samt norr om kyrkan mot Kollungeröd, i övrigt av kuperad skogsmark.
RASERAD KYRKA / RUIN - I: Medeltida stenkyrka. Den murade kyrkan bestod av långhus med tresidigt avslutat korparti. Kring 1700-talets mitt byggdes ett västtorn av trä. Riven, förutom trätornet, som delvis ingår i det befintliga tornet. Ny kyrka uppfördes på samma plats.
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande kyrkan uppfördes 1852-54 på samma plats, varvid vissa delar av det kvarstående västtornet bibehölls. Ritningar utfördes av Överintendentsämbetet. Som byggmästare anlitades Anders Persson från Sandhults socken, en i västra Sverige mycket känd yrkesman.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Till exteriören är Långelanda kyrka en typisk exponent för nyklassicistisk landskyrkoarkitektur. Kyrkan täcks av ett sadeltak, valmat över det tresidiga korpartiet. Västtornet har en lanternin. De partier av tornet som är av trä har klätts med panel. Fönsteröppningarna är höga och rundbågiga i tidens stil och har färgat glas. Ingång i väster via tornets bottenvåning, som fungerar som vapenhus. Ytterligare en ingång för menigheten återfinns i mittpartiet av norra långhusmuren. Kyrkorummet täcks av ett tunnvalv (klätt med plywood omkring 1945). Altaret är sammanbyggt med altaruppsatsen och avskiljer sakristian i kyrkans i östligaste parti. Altaret är från kyrkans byggnadstid men har målade och förgyllda pilastrar från 1600-talet, sannolikt från gamla kyrkan. Altaruppsatsen är av trä och har även denna målad och förgylld dekor i relief. I mitten står ett högt kors med törnekrans. En del av ornamenten härrör troligen från den rivna kyrkan liksom predikstolen i barock. Korgen bär årtalet 1638. Ljudtaket är dock från 1852. Den öppna, nuvarande bänkinredningen byggdes 1945 vid en restaurering ledd av Axel Forssén. Samtidigt byggdes den lilla korbänken. Orgelläktaren i väster är samtida med kyrkan.
Dopfunt av ek, snidad 1929 av kyrkvärden Sander Johansson. Orgelfasad, 1900. Orgelverket ombyggt 1924 av J. Magnusson, Göteborg, och 1962 av John Grönwall, Lilla Edet.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria
Kyrkor i Bohuslän, inventering 1979-83. Bohusläns museum stencil 1979-83.
Bohusläns museums arkiv
Antikvarisk Topografiska Arkivet.
Kyrkor i Bohuslän. Inventering 1980. Bohusläns museum (stencil)..
JACOBSSON, JOHN: Göteborgs och Bohusläns kyrkor sid 120 -121 Skara 1933.
CLAESSON, CLAES: Våra kyrkor Uddevalla 1958
MYCKLEBY KOMMUN, Folket och bygder genom tiderna. Utgiven av Myckleby hembygds- och fornminnesförening. sid. 188 - 192. Göteborg 1957
BOHUSLÄNS MUSEUM: Myckleby kyrkogård - en inventering av Myckleby, Långelanda och Torp kyrkogårdar. Av Annika Kaas. Rapport 1999:7. Stencil 1999.
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin