Motivering (skydd): BRO KYRKA har ett ursprung i 1100-talet, men fick sin nuvarande form vid en kraftig ombyggnad under åren 1692-96, kompletterad 1937-38 med ett nytt kyrktorn samt sakristia.
Kyrkan ligger i en samlad kulturhistoriskt värdefull miljö av riksintresse för kulturmiljövården, med prästgård, flera skolbyggnader samt andra byggnader som har koppling till platsens funktion som sockencentrum. En ruin eftern medeltida kastal finns ca 500 m nordöst om kyrkan. Kyrkomiljön är väl synlig i det omgivande landskapet.
Den äldre delen av KYRKOGÅRDEN har kontinuitet sedan medeltiden. Den uppvisar idag en mångfald av gravvårdar av olika ålder, flera äldre. Anmärkningsvärd är exempelvis gravvården från 1658. Till kyrkogårdens karaktär bidrar också de höga uppvuxna lövträden, liksom muren och stigluckan. Ovanliga i Bohuslän är de bevarade stenstolparna utanför muren med ringar för att binda hästarna i. Den yngre kyrkogården har en medveten och tidstypisk gestaltning.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkomiljön:
- Kyrkogårdarnas olika tidskaraktärer.
Inventeringsår (1999)
Se Historik
Inventeringsår (2003)
BRO KYRKA ligger på den äldre delen av kyrkogården, öster om landsvägen. Väster om landsvägen ligger den yngre delen, och här ligger också kyrkogårdens bårhus och ekonomibyggnad.
DEN ÄLDRE DELEN omges av en förhållandevis låg stenmur, vilken bitvis fungerar som stödmur för kyrkogården innanför när denna har blivit högre än omgivningen. Muren är omlagd i flera omgångar, vilket kan ses på de olika karaktärerna på stenen i muren. Innanför muren växer höga almar, av vilka någon har måst tas ner.
Utanför kyrkogårdsmuren står flera stenstolpar, försedda med ring för att binda hästarna, och med gårdarnas initialer och årtal på.
Huvudingången i väster har en stiglucka med rundbågig öppning. Putsad och vitkalkad, Försedd med koppartak med vindflöjel. Öppnas med rektangulära järngrindar. Härutöver finns en ingång i norr och två i söder. Den i söder med kort stentrappa och järngrindar, den i norr har senare vidgats bl a för att kunna komma in med fordon. En plattlagd gång leder härifrån till kyrktrappan, där marken höjts i nivå med översta trappsteget. I övrigt är gångarna grusbelagda, med oregelbundna gräsbevuxna gravkvarter. Enstaka buskar och lövträd inne på kyrkogården.
Gravarna ligger tätt och med stor blandning på vårdarnas ålder och utformning. Många gravplatser har ram, och här finns flera både höga och halvhöga vårdar. Något järnkors och järnstaket finns också. Helheten skvallrar om en kyrkogård med lång kontinuitet. Bland de mer anmärkningsvärda vårdarna kan nämnas den gravsten som står uppställd invid södra ånghusväggen. Den bär årtalet 1658 samt initialerna för siste danske "sogneprästen" i Bro, Simon Math(is)son. Stenen påträffades 1960 under grävning vid norra kyrkogårdsmuren. Vidare finns ett gravkor vid norra kyrkogårdsmuren. Det är nedsänkt i marken, och vad som syns ovan mark är det pyramidformiga taket av grönmålad plåt, krönt av ett träkors. Under taket döljer sig ett murat tegelvalv och en stentrappa, täckt av tre stenhällar. Koret är uppfört omkring 182O för prosten O A. Kamp och hans bägge hustrur.
Kyrkogården utjämnades på 1840-talet, varvid äldre gravstenar borttogs (bl a fjorton stycken av likkistlockstyp). Den utvidgades i öster och söder på 1860-talet.
DEN YNGRE DELEN ligger som nämnts på andra sidan vägen i förhållande till kyrkan och den äldre kyrkogården. Den är invigd 1916, och utvidgad ytterligare åt väster1936. Den är inhägnad med ståltrådsstaket, med häck innanför och höga lövträd (oxel och lind). Den vänder ena kortsidan mot vägen, och här finns också huvudingången genom svarta smidesgrindar mellan korskrönta stenstolpar. Ytterligare ingångar finns.
Gångarna är grusbelagda och arrangerade i ett rutnätsmönster på ömse sidor om en mittgång. På ömse sidor om mittgången står några alléträd. Kvarteren är gräsbevuxna. I nordvästra hörnet är kvarteren indelade med halvhöga häckar, och här finns också en springbrunn.
Förhållandevis tätt mellan gravarna i delen som vetter mot kyrkan, en del av dessa höga och halvhöga från 1900-talets början. I ett mellanparti är det förhållandevis glest mellan gravarna. I den västliga delen står vårdarna mer öppet i större kvarter.
I mellersta delen av begravningsplatsen ligger ett bårhus, byggt 1936. Det är av sten med vitputsade väggar och kopparkorskrönt tegeltak. Enkel dubbeldörr, målad i kromoxidgrönt, och med små rundbågiga fönster. Uppfört 1936. Utanför och längs med norra sidan ligger en smal avlång ekonomibyggnad. Fasader klädda med liggande träpanel, mörkbrun. Brutet pulpettak under tegel. Uppförd på platsen för gamla kyrkstallar och hållen i stil som dessa 1969.
Inventeringsår 2001
FÖRSAMLING 1995: BRO
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1480, år 1900: 2742, år 1995: 1019
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.
LÄGE OCH OMGIVNING - Enligt obekräftad tradition skall den äldsta kyrkplatsen ha varit belägen vid Hala, drygt 1 km nordost om den befintliga kyrkan. En undersökning 1957 kunde emellertid inte fastställa platsens kyrkliga funktion.
Den nuvarande kyrkan är belägen på Bro prästgårds ägor, centralt i Brodalen. Kyrkan ligger på ett impediment i odlingsmarken ca 100 m väster om Broälven som rinner vidare mot Brofjorden i söder. Pastorsexpeditionen ligger ca 150 m sydost om kyrkan. Norr om kyrkan samt i sydväst förekommer enstaka villabebyggelse. Bro har karaktär av gammal sockencentrummiljö med prästgård och pastorsexpedition samt andra centrumfunktioner som skola, affär och mejeri. I samhället som uppståt kring järnvägsstationen någon kilometer söder om kyrkan finner man storhögen Tingshögen. Bro bildar riksintresseområde. Bro ligger ca 25 km nordväst om Uddevalla.
RASERAD KYRKA / RUIN - I: Av den äldsta stenkyrkan, troligen uppförd under 1200-talet, återstår ännu murpartier i det befintliga långhusets nord- och västmurar. Ursprungligen hade kyrkan ett smalare, absidförsett kor (murar blottade 1937). Medeltidskyrkan har varit kryssvälvd. Troligen under medeltiden tillbyggdes ett vapenhus i söder. Enligt kyrkans räkenskaper fanns 1633 ett västligt klocktorn av trä. Riven, förutom delar av långhusets nord- och västmur, samt vapenhusets sydmur.
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den murade kyrkan består av rektangulärt långhus med femsidigt avslutat korparti, sakristia i norr samt västtorn. Kyrkans nuvarande planform härrör från en nybyggnad 1692-1696, delvis med återbruk av murar från föregångaren. Ett västtorn av trä uppfördes 1692. Tornet var förfallet och revs 1734 då man åter byggde ett nytt trätorn (omgestaltat 1870). År 1937 verkställdes en restaurering efter ritningar av arkitekterna Axel Forssén och Gustaf Ljungman. Det befintliga tornet revs och det nuvarande västtornet murades. Även sakristian härrör från detta tillfälle.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Det nuvarande tornet av sten är uppfört i äldre, traditionell stil. Lanterninen utformades efter mönster av den som trätornet erhållit på 1870-talet. De medeltida murade valven ersattes av ett trätunnvalv som vitkalkades. Över koret är taket valmat. Taken i kor och långhus dekorerades 1709 med polykroma målningar av Christian von Schönfeldt. Utmed långhusets västmur löper en läktare från 1738. Barriärens målningar utfördes av Eskil Broman och Mårten Schönfeldt fyra år senare. Interiören präglas huvudsakligen av takets och läktarens målningar och den magnifika altaruppsatsen från 1690-talet med ramverk av Markus Jäger och tavlor målade av Johan Hammer. Predellan är möjligen ett verk av samme Schönfeldt som utfört takmålningarna. Till intrycket av barock bidrar även den praktfulla predikstolen från 1722, snidad av Nicolaus Falk.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1996.
Kyrkor i Bohuslän, inventering 1979-83. Bohusläns museum stencil 1979-83.
Bohusläns museums arkiv
Antikvarisk Topografiska Arkivet.
Hallbäck, Sven Axel: Christian von Schönfelt - kyrkomålaren. Vänersborg 1956
Rydstrand, Sven: Bro kyrka - historik och beskrivning. Munkedal 1972..
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin