Motivering (skydd): KÄRINGÖNS KYRKA uppfördes 1796 på ny kyrkplats. Kyrkan representerar det sena 1700-talets skede av de kapell och kyrkor som uppförts i den bohuslänska kustbebyggelsen, på grund av de långa avstånden till den egentliga sockenkyrkan. Kyrkan och kyrkogården utgör en viktig beståndsdel i den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljön på Käringön, vilken utgör område av riksintresse för kulturmiljövården
KYRKOGÅRDEN har en speciell karaktär, genom smala kyrkogårdsmuren och de vindpinade träden i den karga miljön. Karaktären av kustnära kyrkogård förstärks av de många yrkestitlarna med marin anknytning, samt minnesmärket över omkomna till sjöss. Här märks också gravvården över pastor August Simson.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkomiljön:
- Kyrkogårdens äldre och karaktärsskapande gravvårdar.
- Smidesgrinden i väster.
Inventeringsår (1999)
Se Historik
Inventeringsår (2003)
KÄRINGÖNS KYRKA ligger på norra delen av kyrkogården, som är samtida med kyrkan. Kyrkogården är fyrkantig och omgärdad av en kallmurad gråstensmur. Innanför muren står låga vindpinade lövträd. Huvudingång i väster, samt en mindre på norrsidan. Huvudingången genom en svartmålad dekorativt smidd grind, med bladverk och rosenbukett, mellan grindstolpar av sten. Norra ingången är mindre, med en svartmålad smidesgrind mellan grindstolpar av sten. Mittgången fram till kyrkans västport belagd med sjöstensplattor, samt en cementbelagd gång längs kyrkans sydsida, i övrigt är kyrkogården gräsbevuxen. På flera ställen i närheten av kyrkan går berget i dagen.
Varierande ålder och utseende på gravarna, ett mindre antal med höga vårdar. Några äldre vårdar, från 1800-talet, står uppställda invid tornet. Söder om kyrkan finns en minnesvård från 1993 i form av ett ankare, över de Käringöbor som mist livet på havet. August Simsons grav från 1900 rakt söder om kyrkan är en av de höga vårdarna.
I kyrkogårdens nordöstra hörn ligger en mindre EKONOMIBYGGNAD i vinkel, med vitmålad panel och tegeltäckt pulpettak.
Inventeringsår 2001
FÖRSAMLING 1995: KÄRINGÖN
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 347, år 1900: 596, år 1995: 129
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Kapellförsamling utbruten ur Morlanda 1795 (1923 annexförsamling).
LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger centralt på ön, söder om och i utkant av bebyggelsen. Tomten är kuperad, med berg i dagen och relativt högt belägen. Socknen är belägen i ytterskärgården och har uppstått kring fisket på 1500-1600-talet. Landskapet är av den yttre Bohuskustens karaktär, med kalt urberg och låg vegetation. Bebyggelsen återfinns i lä lägen mellan skyddande klippor på öns nordvästsida. Käringön ligger utanför Orust, ca 30 km västnordväst om Stenungsund. Ön bildar riksintresse med sina verksamheter betingade av närheten till havet.
RASERAD KYRKA / RUIN -
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Kyrkan på Käringön stod färdig 1796. Arkitektens namn är okänt. Kyrkan är byggd i trä och består av ett enskeppigt långhus med ett rakslutet korparti. I väster reser sig ett torn. Sakristian inrymdes från början bakom en skärm i korpartiet. En ny sakristia tillbyggdes i öster 1952 efter ritningar av arkitekt Axel Forssén. Samtidigt igensattes en sydlig ingång vars vindfång revs.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Nyklassicistisk exteriör. Västtorn med åttkantig påbyggnad, liknande en lanternin, med blindfönster och spira. Ursprungligen var väggarna rödmålade och sadeltaket tegeltäckt. Numera är exteriören ljus och taket belagt med plåt. Ingång i väster via tornets bottenplan som fungerar som vapenhus. Interiören uppvisar en blandning av nyklassicism och barock. Kyrkorummet täcks av ett tunnvalv. Den praktfulla altaruppsatsen i barock utfördes som epitafium i Morlanda kyrka över prästen Nils Holgersson Arctander och hans familj. Det är arkitektoniskt uppbyggt i tre våningar med skulpturer och talrika snickerier. Altaruppsatsen komponerades och utfördes av bildhuggaren Hans Swant eller dennes verkstad kring 1600-talets mitt och målades enligt inskrift 1670 av Baltzar Wüchters. Predikstolen med sitt ljudtak härrör till viss del från 1600-talet. Bänkinredningen ombyggdes 1952. Utmed långhusets västra kortsida sträcker sig en läktare. Barriärens infällda oljemålningar övermålades på 1870-talet men framtogs 1905.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1996.
Kyrkor i Bohuslän, inventering 1979-83. Bohusläns museum stencil 1979-83.
Bohusläns museums arkiv
Antikvarisk Topografiska Arkivet.
Kyrkor i Bohuslän. Inventering 1980. Bohusläns museum (stencil)..
CLAESSON, CLAES: Våra kyrkor Uddevalla 1958
JACOBSSON, JOHNs Göteborgs och Bohusläns kyrkor sid. 108 I Skara 1933
GÖTEBORGS OCH BOHUSLÄNS FF:s tidskrift 1943
Karling. Sten: Hans Swant 1 ff.
Käringöns historieskrivare kyrkoherde Carl S. Lindblad
"Skärgårdsbilder".
HUSEN PÅ KÄRINGÖN?
Slagarp, Bill: Käringö kyrkas historia (postumt utgivet manus). Ellös 1995.
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin