Motivering (skydd): HÄLLEVIKSTRANDS KYRKA uppfördes 1904 på ny kyrkplats. Den representerar de kapell och kyrkor som uppförts i den bohuslänska kustbebyggelsen, på grund av de långa avstånden till den egentliga sockenkyrkan.
Kyrkplatsen ligger i samhällets utkant, väl synlig innanför en havsvik. Kyrkogård saknas. Kyrkotomten har en enkel men klassisk planering.
Inventeringsår (1999)
Se Historik
Inventeringsår (2003)
HÄLLEVIKSTRANDS KYRKA ligger på en kyrkotomt, omgiven av en stödmur av gråsten. Grusade ytor närmast kyrkan, i övrigt gräsmattor. Ursprungliga ingångar mellan grindstolpar av sten dels i nordöst och dels rakt söder om huvudingången, dessutom en körväg in från väster. Kyrkotomten ansluter i norr till en mindre bergshöjd, och här ligger också en EKONOMIBYGGNAD av trä, rödmålad med pulpettak, troligen samtida med kyrkan. Öster om kyrkan, delvis under mark och i anslutning till kyrkotomtens muromgärdning, ligger ett senare byggt pannrum, med svart plåttak och hög uppstickande skorsten.
Inventeringsår 2001
FÖRSAMLING 1995: MORLANDA
BEFOLKNINGSTAL - Se Morlanda
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Kapell inom Morlanda medeltida socken.
LÄGE OCH OMGIVNING - Hälleviksstrands kyrka i Morlanda socken ligger vid en bergvägg längst inne i en vik. Läget är fritt mot havsviken och åkermarken i öster och söder. Tomten är kuperad, med berg i dagen. Hälleviksstrand ligger på Orusts sydvästra kust och vetter mot Käringöfjorden.
RASERAD KYRKA / RUIN -
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Kyrkan byggdes som kapell 1903-04 efter ritningar av Adrian Crispin Peterson. Planen formar ett grekiskt kors med koret vänt mot öster. Sakristian är förlagd till ett polygonalt utrymme närmast öster om koret. I väster reser sig ett torn med spetsgavlar och åttkantig spira.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Den är en av sekelskiftets mest fantasifulla i sitt slag, uppförd av trä i stolpkonstruktion och i en fri stilblandning med inslag av både stavkyrkoornamentik, gotik, barock och jugend. Byggnaden är välbevarad både in- och utvändigt med undantag av takzonens drakhuvuden som avlägsnats vid okänd tidpunkt. Tornets bottenplan fungerar som vapenhus. Ytterligare ingångar för menigheten byggdes i mittpartiet av korsarmarnas gavlar. Den södra är sedermera igensatt. Fasaderna är klädda med liggpanel, gavelröstena med spån. Ytterväggarna var från början bruna, numera är de faluröda. Fönstren uppvisar varierande former och har smårutor av antikglas. Långhuset täcks av ett valmat skiffertak med mönster under nocken och med små takkupor. Torntaket är av zinkplåt liksom det gemensamma, kupolformade taket med lanternin och spira över koret. På takåsarna stod ursprungligen sexton snidade drakhuvuden och kambrädor som ytterligare betoningar av fornnordisk byggnadstradition. Med undantag av drakarna, kambrädorna och den nya färgsättningen är kyrkan välbevarad sedan byggnadstiden. Interiören är helt intakt förutom beträffande färgerna. Kyrkorummet täcks av vinklade kassettak. Väggarna är panelklädda. Inredningen är från kyrkans byggnadstid. Altaruppsats i vanlig mening saknas. På altaret står en förminskad kopia av Thorvaldsens Kristus. Skulpturen avtecknar sig mot en låg skärmvägg bakom altaret, snidad i nygotisk stil. Predikstolen har förgyllda och målade sniderier. Bänkinredningen är öppen med balustrar och höga, dekorativt utformade gavlar. Tre läktare finns, orgelläktaren i väster samt två över norra och södra korsarmarna. Alla har de genombrutna arkader och profilerat listverk. 1977 inreddes vissa utrymmen i vapenhuset.
Uppgifterna sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1996.
Kyrkor i Bohuslän, inventering 1979-83. Bohusläns museum stencil 1979-83.
Bohusläns museums arkiv
Antikvarisk Topografiska Arkivet.
Malmström, Krister: Centralkyrkor i Svenska kyrkan 1820-1920. Stockholm 1990.
Rehnberg, Bertil: Hälleviksstrands kyrka. Ellös 1994.
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin