Motivering (skydd): Ljungarums kyrka har en lång historia och har en ålderdomlig
karaktär. I sin interiör finns många tidsskikt representerade och
kyrkans långa kontinuitet på platsen är tydligt läsbar. Bland
inventarierna finns begravningsvapen som vittnar om den närhet
och betydelse som ägarna till de närliggande godsen haft
historiskt. Till sina delar har kyrkan en medeltida stomme vilken
utgör en källa till äldre byggnadsteknik och de förändringar som
skett under åren speglar församlingens skiftande behov och
ideal.
Kyrkan med den intilliggande skolan utgör en reminiscens från
den tid kyrkan utgjorde sockencentrum. Fram till mitten av
1900-talet låg kyrkan omgiven främst av jordbrukslandskap men
alltsedan dess har bostadsbebyggelsen vuxit upp kring kyrkan.
Exteriört präglas kyrkan av det uttryck den fick 1830-års
ombyggnad då vapenhuset i två våningar uppfördes. Invändigt
är flera tidsskikt representerade men interiören är sammanhållen,
färgskalan präglas av de senare tidernas restaureringar.
Av äldre inredning och inventarier finns flera exempel på
medeltida exempel samt mer sentida. Kyrkan har en medeltida
dopfunt och dörren mellan långhus och sakrista är även den
medeltida. I sakristian finns ett sakramentsskåp som dateras till
omkring 1400-tal. Orgelfasaden har inte förändrats mycket litet
sedan tillkomsten 1900. Färgskalan i kyrkan är tidstypiskt kulört
som ofta blev resultatet vid restaureringar under 1970 och 1980-
talen. Av 1800-talets restaureringar finns inte så mycket bevarat,
exempel på den öppna bänkinredningen från den tiden finns på
orgelläktaren.
Sammanfattning
- Kyrkan utgör vittnar om en närmare tusenårig kristen
kontinuitet på platsen.
- De många gåvor som gjorts under åren visar på offervilja från
menigheten. Äldre tider har högreståndspersoner haft betydande
inflytande på kyrkan och socken. Begravningsvapen m.m.
minner om de sociala förhållanden som tidigare rådde.
- Det medeltida ursprunget med senare tillägg visar på hur olika
tiders skiftande funktionella behov och estetiska ideal. I
kyrkorummet finns många tidsskikt läsbara i både inredning och
inventarier.
Inventeringsår (1992)
Byggnadsdel (1992): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Vapenhus - Väster
Kyrkan har en rektangulärt långhus och tresidigt kor. Långhuset
och sakristian är uppförd i sten där sakristian och långhusets
norra vägg är av medeltida ursprung och övriga delar utbyggda
år 1746. Det åt väster belägna vapenhuset uppfördes 1830 av trä
och i två våningar. Takytorna är belagda med enkupigt lertegel
och fasaderna är spritputsade med släta hörn och omfattningar.
Vapenhuset har en oljemålad locklistpanel. Kyrkans fönster har
en rektangulär form och är utvidgade vid flera tillfällen.
Invändigt har inredningen främst tillkommit från 1800- och
1900-talen men det finns även exempel på äldre detaljer som är
bevarade. Det nuvarande uttrycket är främst ett resultat av den
senaste restaureringen som genomfördes 1984 efter program av arkitekt Tomas Svensson på företaget ATRIO.
Fasadkulör: Vit
Inventeringsår 2016
De äldsta delarna i den nuvarande kyrkobyggnaden uppfördes sannolikt någon gång kring 1200-talets mitt men då området haft en betydande ställning redan innan dess är det inte omöjligt att denna föregåtts av en tidigare träkyrka. Den ursprungliga stenkyrkan hade en rektangulär planform och rektangulärt kor och på 1400-talet valvslogs kyrkan med två kryssvalv och under 1600-talet togs fönster upp i den norra fasaden. 1746 gjordes en stor utvidgning av kyrkan där långhuset förlängdes med omkring 3,5 meter och koret förlängdes samtidigt som det fick en tresidig form. Vid ombyggnaden återanvändes delar av takkonstruktionen.
Ett par år efter att kyrkan byggts om gjordes ytterligare en ombyggnad där ett vapenhus uppfördes mot söder, vapenhuset byggdes av trä och kläddes med spån. Invändigt tillkom omkring samma tid en ny altaruppsats, denna utfördes med figural med akantus- och fruktornamentik och bemålades. 1796 togs två nya fönsteröppningar i den västra fasaden och tegeltaket lades om, invändigt tillkom den västra läktaren. 1830 gjordes en ny omfattande ombyggnad som berörde både exteriöra och interiöra förändringar. Utvändigt flyttades huvudentrén till västgaveln och ett nytt vapenhus byggdes i två våningar även denna gång utfördes det av trä och kläddes med ljusmålad locklistpanel och belades med tegel. Det gamla vapenhuset revs och den ingången minskades till en fönsteröppning. Invändigt byggdes den västra läktaren om och den gamla predikstolen och altaret revs ut och ersattes med nya i en nyklassicistisk stil. Sex år senare installerades kyrkans första orgel vilken tillverkades av Söderling i Göteborg. 1880 ersattes den slutna bänkinredningen med en öppen dito av en modell som var vanligt förekommande i kyrkorummen kring denna tid. En ingång i södra korväggen murades igen och kyrkan fick ny uppvärmning genom att två kaminer installerades i sakristian och långhuset. I koret gjordes ett dekorativ måleri i form av en kolonnuppställning. Kyrkans orgel från 1836 ersattes 1900 med en ny orgel. Orgeln ritades av Fredrik Sundbärg och verket tillverkades av Åkerman & Lund. Samma år monterades pärlspåntpanel i kyrkans tak, panelen vitmålades sedan. Under de följande decennierna gjordes tekniska installationer som elektrisk belysning.
En ny omfattande invändig restaurering genomfördes 1938. Restaureringen utformades av Jönköpings stadsarkitekt Göran Pauli som var en flitig restaureringsarkitekt.
Bland de åtgärder som genomfördes var att kalkmålningar från
medeltiden och 1600-talet togs fram och konserverades, samtidigt
täcktes korets 1800-talsmålningar över med papper. Den öppna
bänkinredningen ersattes med en sluten inredning och
pärlspåntpanelen i taket plockades ner och den ursprungliga
träpanelen blottlades åter. Ett nytt värmesystem installerades
varvid golvet plockades upp och möjliggjorde en undersökning av
de resterna av de medeltida murarna. En total invändig
ommålning genomfördes och en del konservatorsarbeten gjordes
på inredning och inventarier. Syftet med restaureringen syftade
till att återskapa ett äldre utseende i kyrkan och de tillägg som
gjordes under det sena 1800-talet värderades vid tillfället mycket
lågt. Ett par år efter att arbetena färdigställts lånades Svarttorps
kyrkas gamla altaruppsats, uppsatsen tillverkades i början av
1700-talet och låg vid tillfället undanlagd i Svarttorp. Innan den
sattes upp i Ljungarums kyrka restaurerades och konserverades
uppsatsen av konservator Sven Wahlgren.
Fram till 1974 gjordes, med undantag från att orgelverket ersattes
med ett nytt tillverkat av orgelbyggare Troels Krohn, enbart
arbeten av underhållskaraktär. Sedan följde en exteriör restaurering efter program av Ingmar Holmström Restaureringsteknik. Vid restaureringen putslagades fasaderna och avfärgades med kalkfärg, sockeln målades med silikatfärg. De utvändiga snickerierna rengjordes och målades med oljefärg och takytorna lades om. Den utvändiga restaureringen följdes tio år senare av en invändig, denna utformades av arkitekt Tomas Svensson på ATRIO. Bland åtgärderna som genomfördes var installationen av ett nytt värmesystem samt gjordes en läktarinbyggnad där förvaringsutrymmen för textilier, förberedelserum m.m. anordnades. Den nyklassicistiska predikstolen ersattes med en nyritad dito som avsågs stämma bättre med den i barock formade altaruppsatsen, predikstolen ritades av Tomas Svensson och för utsmyckningen stod konstnären Zage Johansson. Den gamla altarringen byttes mot en ny delbar ring där den gamla altarringen fungerade som inspiration vid utformningen. Vidare gjordes en invändig ommålning av kyrkan och en del konservatorsarbeten på inredning, inventarier och den arkitekturbundna utsmyckningen.
Den senaste större restaureringen gjordes 1993 då fasaderna putslagades och solbänkar, vindskivor korrigerades varefter kyrkan ommålades. Invändigt åtgärdades den medeltida
dopfunten i slutet av 1990-talet då fot, skaft och cuppan sammanfogades med en genomgående järnstång.
År 1240-1259 Nybyggnad
Kyrkan uppfördes som en stenkyrka med rakslutet kor. Den nuvarande kyrkobyggnaden
föregicks möjligen av en tidigare kyrkobyggnad av trä.
År 1660-1669 Fast inredning - predikstol
En ny predikstol tillkom.
År 1700-1799 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Draperimålningen på norra långhusväggen tillkommer.
År 1750-1759 Fast inredning - altaruppsats
En ny altaruppsats tillkom. Utfördes i trä, figural med akantus- och fruktornamentik. Polykrom.
År 1770-1799 Fast inredning - läktare
En läktare tillkommer i väster.
År 1836 Fast inredning - orgel
Kyrkan får sin första orgel ritad av Söderling i Göteborg.
Orgelbyggare: Johan Nikolaus Söderling, Göteborg
År 1900 Fast inredning - orgel
Detta år installerades en ny orgel. Orgelfasaden ritades av Fredrik Sundbärg 1899 och
verket av Åkerman & Lund. I samband med detta uppsätts vit pärlspåntspanel i taket.
Arkitekt: Fredrik Sundbärg
År 1910 Teknisk installation - värme
En järnkamin sattes in vid södra långhusväggen.
År 1920 Teknisk installation
Kyrkan får elektrisk belysning.
År 1940 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsatsen härrör från 1700-talet och lånades detta år från Svarttorps kyrka. I samband
med detta utfördes konservatorsarbeten på uppsatsen.
År 1967 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgelverket från 1900 ersattes med ett nytt verk ritat av Troels Krohn, orgelfasaden bevarades.
Orgelbyggare: Troels Krohn
År 1984 Ändring - restaurering
Ändring - restaurering - En interiör restaurering genomfördes detta år efter program av arkitekt Tomas Svensson,
ATRIO.
Interiör:
- Ett nytt värmesystem installerades.
- En ny predikstol tillkom. Utsmyckningen till denna utformades av Zage Johansson.
- En ny delbar altarring tillverkades med den gamla som förlaga. Golvet innanför ringen
sänktes till nivå med golvnivån i övrigt.
- Nya utrymmen för textilier m.m. inordnades under läktaren.
- En invändig ommålning, murytorna kalkades och snickerierna oljemålades.
- Konservatorsarbeten utfördes på inredning och inventarier samt den arkitekturbundna utsmyckningen.
Konstnär: Zage Johansson
År 1998 Specifika inventarier - dopfunt
Kyrkans medeltida dopfunt åtgärdades genom att fot, skaft och cuppa sammanfogades.
Länsstyrelsen i Jönköpings arkiv, med kopior ur ATA.
Växjö stifts frågelista om kyrkogårdar 1949.
Jönköpings läns museums arkiv.
Jönköpings historia. Stencil u.å..
Rogberg, Samuel. (1770). Historisk beskrifning om Småland.
(1931). Sverige. Geografisk beskrivning. Del IV. ISBN: .
(1921). Jönköpings historia, fjärde delen.. ISBN: .
Johansson, Johansson, Erik O, G. (1940). Sveriges kyrkor, Småland: Jönköpings och Huskvarna kyrkor. ISBN: .
Jönköpings läns museum. (1989). Jönköpings kommun. Landsbygden. Kulturhistorisk utredning.. ISBN: .
Rüth, Gustaf. (1991). Draken på kyrktaket – ur Ljungarums kyrkas och sockens historia sedan Gustav Vasa.. ISBN: .
Jönköpings läns museum. (1989). A6 och Ryhov, Ljungarum, Rosenlund, Vättersnäs, Österängen samt Ekhagen i Jönköping Kulturhistorisk utredning och förslag till bevarandeprogram. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin