Motivering (skydd): Malmbäcks kyrka är uppförd 1827 efter ritningar av arkitekt P W
Palmroth vid Överintendentsämbetet. Kyrkan är en typisk representant
för empirestilens strama nyklassicism. Kännetecknande
är de odekorerade vita murarna som genombryts av symmetriskt
placerade, stora rundbågsfönster. Koret utgör en integrerad del
av långhusets breda byggnadskropp och har en rak avslutning. I
väster reser sig ett kraftigt torn med den för stilen karakteristiska
lanterninen. Av den föregående medeltida stenkyrkan ingår dennas
nordvägg och sakristia i nuvarande byggnad. Entréportarna är de
ursprungliga från 1827, vilka besitter ett autenticitetsvärde.
Interiören har genomgått några stora förändringar under 1900-talet.
Detta rör sig främst om att koret 1909 gjordes mindre genom
inbyggnader för sakristia och arkiv, mellan vilka ett valv slogs. Ny
öppen bänkinredning tillkom samtidigt och den gamla kyrkans
barockpredikstol ersatte den ursprungliga empirepjäsen, vilken
nu står i tornet. Senast gjordes en stor läktarunderbyggnad 1969.
Dessa ingrepp till trots kvarstår ändå en nyklassicistisk grundkaraktär
genom kyrkorummets rymd och sparsmakade dekor, främst
koncentrerad till altaret med svepekors och kolonnuppställning.
Sistnämnda utgör en välbevarad helhet från byggnadstiden. Från
denna tid kvarstår även de stilrena portomfattningarna och läktaren
med orgelfasad. Själva orgelverket nybyggdes i senromantisk anda
1909 av Johannes Magnusson, Göteborg. Verket har trots viss ombyggnad ett musikhistoriskt värde. Kyrkorummet har en dämpad
färgsättning i grå och vita nyanser, vilken svarar tämligen väl mot
det nyklassicistiska idealet.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan:
- Kyrkans föga förändrade exteriör representerar den nyklassicistiska
sockenkyrkotypen.
- Medeltida murverk utgör ett omistligt historiskt dokument.
- Interiören bär, trots vissa ändringar, fortfarande huvudsakligen
prägeln av byggnadstidens ideal.
- Bevarad inredning från byggnadstiden, i kyrkorummet och tagen
ur bruk i tornet.
- Magnussonorgeln från 1909.
Inventeringsår (1992)
Byggnadsdel (1992): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår (2007)
Interiören har trots 1900-talsförändringar kvar en nyklassicistisk
grundkaraktär, främst genom den stora rymden och sparsmakade
dekoren. Långhuset övergår i ett smalare och lägre, rakslutet kor
med sakristia vid norra sidan och förråd vid södra. I väster reser sig
en orgelläktare med underbyggnad från 1969. De fyra bänkkvarteren defi nieras av mitt-, tvär- och sidogångar. Ljuskronor av mässsing
hänger ovan mittgången. Predikstolen är placerad fristående i
nordost och på motsatt sida i söder fi nns en kororgel och dopplats
med en särpräglad mässingsarmatur från 1969.
Golvet av fernissade furubräder lades sannolikt in 1939 i samband
med införande av centralvärme. I koret och långhusets östra ände
ligger golvet ett trappsteg högre. I koret är det klätt med grå heltäckningsmatta. Väggarna är slätputsade och avfärgade med en bruten
vit emulsionsfärg. In mot koret är en stickbågig öppning i dess hela
vidd. Ovan denna är ett språkband målat 1909. De symmetriskt
placerade portarna har en stram nyklassicistisk utformning från
byggnadstiden med pardörrar som bär gråmålad rombisk panel.
Omfattningarna av gråmålat trä utgörs av pilastrar och överliggare,
på mittportarna med meanderbård och på västporten med triglyfer
och tandsnitt. Västporten är numera avskild från kyrkorummet
genom läktarunderbyggnaden. Till sakristia och förråd leder små
rundbågiga, gråmålade fyllningsdörrar från 1909. Fönstren har innerbågar
från 1939 av gråmålat trä. Korgavelns två fönster är till stor
del avskurna av sidoinbyggnaderna och utgörs av två rektangulära
lufter vardera. Genom sidoinbyggnaderna och läktarunderbyggnaden
har kyrkorummet idag endast två fönsteraxlar. Kyrkorummet
avslutas uppåt av ett fl ackt valv med panel från 1909 i form av smala
spont och tvärgående lister, fl ammigt avfärgad i ljusblått.
Det väggfasta altaret och altaruppsatsen bildar en sammanhållen
enhet från byggnadstiden. Altaret är av trä, avfärgat i pärlgrått med
förgyllda rosetter i relief på hörnlisenerna. Från detta reser sig två
kolonner målade som kolmårdsmarmor, vilka bär en pärlgrå överliggare
med tandsnitt och bibelord. Inom kolonnuppställningen står
ett förgyllt träkors med svepning och törnekrona mot en rundbågig
oljemålad fond, skildrande Jerusalem. Den genombrutna, raka
altarringen tillkom 1969 och är avfärgad i gråbruten vit färg med
förgyllda kanter. Predikstolen härrör från gamla kyrkan och syns
vara ett verk av bildhuggaren Sven Segervall, Växjö, tillkommen
under 1700-talets förra hälft. Korgen pryds av välsnidade fi gurer
av Kristus och evangelisterna samt de för Segervall karakteristiska
voluterna på hörnen. Korgens pelarburna bas och trappan med
skärmar i anslutande utförande tillkom 1909, då även den hårda
bemålningen i vitt, guld och ockra bör ha utförts. Nummertavlan
från detta år har givits ett likartat utseende. Den öppna bänkinredningen
tillverkades likaså 1909. Gavlarna har en svängd profi l.
Mot kor och tvärgång är skärmar med små kvadratiska fyllningar.
Allt är avfärgat i en blågrå ton. Den ursprungliga läktaren bärs av
sex doriska kolonner, varav fyra numera tyvärr är dolda inom läktarunderbyggnadens två rum. Den raka läktarbröstningen är ett
ramverk med halvfranska fyllningar. Allt är hållet i ljusgrå nyanser
med förgyllda lister. På läktarens södra sida kvarstår 1909 års bänkar.
Orgelverket är byggt 1909 av Johannes Magnusson, Göteborg,
(ombyggt 1944 av Frede Aagaard) och omfattar 13 stämmor fördelade
på två manualer och pedal. Orgelfasaden är bevarad från Johan
Niklas Söderlings verk, utförd 1829-30. Fasaden är ett fi nt exempel
på den tidiga empirens strama formspråk: litet rundbågigt mittfält
fl ankerat av piptureller med lyror och krönt av en stor tempelgavel
med strålsol. Allt är på tidstypiskt vis hållet i pärlgrått med förgyllning på dekor och listverk. Det fristående spelbordet är från 1909.
Kororgeln omfattar sju stämmor och har ett hus i gråbetsat trä med
lister i svart och guld. Dopfunten är huggen av granit 1948 och har en renässansinspirerad form. Den gamla sakristian är ordnad som gravkapell 1939. Nedanför
det gallerförsedda fönstret i öster står ett murat och vitputsat altare
med polerad kalkstensskiva. Golvet är belagt med kvadratiska
plattor av hyvlad kalksten. Väggarna är vitputsade och bär ett plant
tak från byggnadstiden med avlutade bräder. Nuvarande sakristia
har kapprum med toalett och skåpsinredning från 1969. I förrådet
på andra sidan koret står skåp från samma år, vilka bl.a. rymmer
skrudarna. Läktarunderbyggnaden från 1969 är indragen bakom
första kolonnparet och har en vägg tvärs över mittgången som avskiljer
ett kapprum. På ömse sidor om detta är två stora samlingsrum.
Väggarna är putsade och partiet i mittgången har ett vitmålat
gallerverk med råglasrutor. I dess mitt är en pardörr med samma
rutor. Vapenhuset är mycket rymligt. I norr är en trappa från 1969
med gråmålad skärm. Under trappan har en toalett inrymts bakom
en vitmålad brädvägg. Vapenhusets golv är belagt med kvadratiska
plattor av hyvlad kalksten från nämnda år. Väggarna är vitputsade
och det plana taket består av gråmålad pärlspont från 1909. Andra
våningen i tornet har en ursprunglig pardörr till läktaren och en
sentida mellanvägg mot torntrappan. På tredje våningen står två sannolikt ursprungliga bingar av bräder. Dessa bör ha tjänstgjort
som sädesförvaring eftersom kyrktornen inte sällan fungerade som
sockenmagasin. I rummet fi nns även den ursprungliga empirepredikstolen
med tillhörande ljudtak, liksom ett urverk med tavla av
samma typ som fi nns bevarad i Svenarums kyrka. De båda klockorna
på fj ärde våningen är gjutna 1827 av Eric Lundquist, Jönköping.
Ringningen är automatiserad liksom lucköppningen.
Fasadkulör (2007): Vit
Inventeringsår 2015
1817 nedbrann Malmbäcks kyrka som följd av ett blixtnedslag. Det
rörde sig om en medeltida stenkyrka, tillbyggd med en korsarm av
trä 1690. Följande år upprättades en nybyggnadsritning av arkitekt
Per Wilhelm Palmroth, Överintendentsämbetet. Denna kom med
smärre avvikelser att följas vid uppförandet 1827-28, vilket leddes av
länsbyggmästare P Österlöf, Varberg. Kyrkan uppfördes på samma
plats som föregångaren. Dennas norra långsida och sakristia kom
att stå kvar som en del av nya kyrkan. Vidare återanvändes en stor
del av stenmaterialet, till stor del sandsten. Predikstolen ritades
av arkitekt J W Gerss, Överintendentsämbetet, och donerades av
kapten Queckfeldt på Viresjö. Den placerades med uppgång från sakristian.
Altarets kors tillverkades av Peter Lundberg och bakgrundsmålningen
utfördes av C E Tellander. För kyrkorummets målning
och förgyllning svarade arkitekt C R Palmér, Jönköping. Ett tornur
förfärdigades av urmakargesällen Johannes Sandahl, Parken. Detta
syns ha haft samma konstruktion som uret i Svenarum med separat
urtavla i kyrkorummet. Nya kyrkans invigning förrättades 1828 av
biskop Esaias Tegnér. 1829 färdigställdes en 12-stämmig orgel av
Johan Niklas Söderling, Göteborg. 1876 skedde vissa reparationer.
Det då trasiga tornuret monterades ned. Kyrkorummets jordgolv
ersattes med trägolv. Det är oklart när man frångick yttertakens
ursprungliga spåntäckning.
1909 ägde en stor renovering rum, i enlighet med ett program som
modifi erats av arkitekt Ragnar Östberg, Överintendentsämbetet.
Utvändigt omputsades tornet och västgaveln. Fönstren fi ck nya
bågar med samma utförande som de gamla. Invändigt företogs
tämligen stora förändringar. Koret gjordes smalare genom inbyggnader
för ny sakristia och arkiv, mellan vilka slogs ett valv. Nytt
trägolv lades in, takvalvet kläddes med ny träpanel och bänkarna
byttes mot nya. Predikstolen avlägsnades och uppgången från sakristian
igenmurades. Istället tog man fram den barockpredikstol
som räddats undan gamla kyrkans brand. Denna försågs med nytt
underrede och trappa. Förgyllaren M B Wallström, Lödöse, anförtroddes
att ”återställa” pjäsen till ”ursprungligt” skick. De bibliska
emblemen från 1828 års predikstolskorg uppsattes på läktarbröstet,
men är nu borttagna. Interiören ommålades i sin helhet, varvid ett
språkband placerades ovanför den tillkomna triumfbågen. Uppvärmning
infördes genom två järnkaminer. Orgelverket ersattes av ett nytt omfattande 13 stämmor, byggt av Johannes Magnusson,
Göteborg. Den gamla fasaden bibehölls därvid. I vapenhuset
byggdes nya trappor.
1937-39 stod Jönköpings stadsarkitekt Göran Pauli för en restaurering.
Till att börja med omlades tegeltäckningen på yttertaken.
I söder och öster blev det en totalomläggning. Putsskador lagades
med cementhaltigt bruk. Fasaderna avfärgades på nytt med kalkfärg.
Interiören var nedrökt av kaminerna, vilka nu ersattes av en
värmeledning med pannrum under gamla sakristian, vilken omdanats
till bårhus. Fönstren försågs med innerbågar och i korfönstren
insattes tonat och patinerat antikglas. Dörrbladen till mittportens
vindfång kläddes med rombisk panel i likhet med utförandet på
gamla sakristians dörr. Vid den nya inre färgsättningen skall man
ha haft ambitionen att återgå till den ursprungliga färgskalan. Väggarna
avfärgades i en varmgul ton, taket i en blåaktig skiftning och
bänkarna i blågrått, vilket gick igen på taklisten. Korväggens språkband
övermålades och ersattes av ett nytt med stramare utformning.
Målaremästare var Sven Ström, Tenhult. 1943 försågs orgeln med enelektrisk fl äkt. 1944 omdisponerades orgeln av orgelbyggare Frede
Aagaard. 1948 införskaff ades en dopfunt, ritad av arkitekt Essén,
Byggnadsstyrelsen, och huggen av Bröderna Styrenius Stenhuggeri,
Västervik. 1961 omändrades värmeledningen till ett vattenburet
system med oljeeldad panna.
1968 renoverades exteriören efter ett program av ingenjör Erik Persson
vid Johannes Dahls arkitektfi rma, Tranås. Det södra takfallets
tegeltäckning omlades och torntaket omtäcktes med kopparplåt. Ett
nytt kors uppsattes. Eftersom fasadputsen var i mycket dåligt skick
och lagad fl era gånger så genomfördes en total omputsning med
kalkbruk, sedermera avfärgad med KEIM mineralfärg. Därvidlag
överputsades ankarslutarna. Året därpå tog man sig an interiören,
likaså under ledning av Persson. Största förändringen utgjorde
den läktarunderbyggnad som utfördes, vilken kom att få större
proportioner än ursprungligen avsett, bl.a. genom avskiljandet
av kapprummet. Bänkarna på läktarens norra del togs bort och
ersattes av körgradänger. Belysningen elektrifi erades och nyritade
armaturer uppsattes. Den befi ntliga altarringen utbyttes mot en ny
och öppen. Sakristian fi ck en egen entré samt kapprum och toalett.
Skåpsinredningen förnyades. Passagen mellan kor och sakristia
igenmurades. Takhöjden i sakristian sänktes. I vapenhuset revs den södra trappan och under den ombyggda norra inrymdes en toalett.
Golven i vapenhus och bisättningsrum belades med kalkstensplattor.
Framför västporten lades en ny trappa av kalksten. Kyrkorummets
golv slipades och fernissades. Taket avsågs att strykas med tempera
i svag gråblå ton. De emulsionsmålade väggarna tänkte man återge
en kalkavfärgning, om än med tillsats av silikat. Bänkarna målades i en varm blågrå ton. Läktarbröst och altarring målades i en lätt
bruten vit ton. Orgeln lämnades oförändrad. Predikstol och altaruppsats
ommålades. På korväggen togs det gamla språkbandet fram.
Byggmästare vid arbetena var Nils Steen, Eksjö.
Vid okänt tillfälle införskaffades en kororgel, sannolikt utan tillstånd.
1984 bättringsmålades fasaderna med KEIM-färg. 1998
omputsades fasaderna på nytt. Denna gång skedde avfärgningen
med kalkfärg. Tornlanterninen ommålades med linoljefärg, tornluckorna
tjärades och korset omförgylldes. Projekteringen utfördes
av arkitekt Bo Ahlqvist vid Construo AB. Invändigt togs den vitmålade
glasfiberväven bort från korväggarna och dessa omputsades
med kalkbruk. Långhusväggarna rengjordes och ommålades med
emulsionsfärg likt befintlig. De sedan 1969 glasfibervävsklädda och
vitmålade altarkolonnerna befriades från beklädnaden och marmorerades.
Altartavlan konserverades och rengjordes av konservator
Anette Thorén, Jönköpings läns museum. Fönster och dörrar ommålades
med linoljefärg. 2001 gjordes diverse handikappanpassningar.
Toaletten i vapenhuset modifierades. Efter förslag av Sivert
Holmberg, Lekeryd, ordnades en rullstolsramp upp till mittporten.
Utan samråd med den antikvariske kontrollanten gavs rampen emellertid
ett från det godkända förslaget avvikande utseende i och med
att man uteslöt planerad trappa och uppsatte ett iögonenfallande
stålrörsräcke. 2006 installerades bergvärme.
År 1827-1828 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor och torn.
Arkitekt: Per Wilhelm Palmroth
Byggmästare: Peter Österlöf
År 1827-1828 Nybyggnad
Nybyggnad av kyrkan. Gamla kyrkans nordmur och sakristia inkorporeras.
Arkitekt Per Wilhelm Palmroth, Överintendentsämbetet.
Länsbyggmästare P Österlöf, Varberg.
Arkitekt: Per Wilhelm Palmroth
Byggmästare: Peter Österlöf
År 1829 Fast inredning - orgel
12-stämmig orgel färdigställs. Orgelbyggare Johan Niklas Söderling,
Göteborg.
Orgelbyggare: Johan Niklas Söderling
År 1876 Specifika inventarier - tornur
Ej fungerande tornur monteras
ned.
År 1876 Underhåll - golv
1876
Trägolv läggs in ovanpå jordgolvet.
År 1909 Ändring - ombyggnad
Ändring - ombyggnad - Renovering och ombyggnad. Koret förminskas genom inbyggnader
för ny sakristia och arkiv. Nya trägolv, takvalv kläs med ny panel,
nya fönsterbågar, ny öppen bänkinredning. Befintlig predikstol
med uppgång från gamla sakristian ersätts av barockpredikstol
från föregående kyrka, vilken placeras vid koret. Installation av två
järnkaminer. Två nya trappor i vapenhuset. Total inre ommålning.
Språkband målas på korvägg. Nytt 13-stämmigt orgelverk. Utvändig
omputsning av torn och västgavel, avfärgning. Arkitekt Ragnar
Östberg, Överintendentsämbetet. Förgyllare M B Wallström,
Lödöse. Orgelbyggare Johannes Magnusson, Göteborg. (Carlsson
1973; JLST; Kyrkobyggnader 1760-1860)
Orgelbyggare: Johannes Magnusson
Konstnär - Dekormålare: Martin Bernhard Wallström
Arkitekt: Ragnar Östberg
År 1937-1939 Ändring - restaurering
Ändring - restaurering - Restaurering. Omläggning av tegeltak. Utvändiga putsskador lagas
med cementhaltigt bruk. Avfärgning med kalkfärg. Kaminer ersätts
av värmeledning med pannrum under gamla sakristian, vilken blir
bisättningsrum. Fönstren får innerbågar. Antikglas insätts i korfönstren.
Försök att återskapa ursprunglig färgsättning i interiören.
Nytt språkband på korväggen. Stadsarkitekt Göran Pauli, Jönköping.
Målaremästare Sven Ström, Tenhult. Byggmästare Henning
Karlsson, Jönköping. (JLM; JLST)
Arkitekt: Göran Pauli
Byggmästare: Henning Karlsson
Hantverkare - Målare: Sven Ström
År 1943 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgeln omdisponeras och får elektrisk fläkt. Orgelbyggare Frede
Aagaard.
Orgelbyggare: Frede Aagaard
År 1948 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunt. Arkitekt Essén, Byggnadsstyrelsen. Bröderna Styrenius
stenhuggeri, Västervik. (JLM; JLST)
J W Gerss ritning till predikstol från 1828, tydligen
den som kom till utförande. ATA.
År 1961 Teknisk installation - VA
Värmeledningen görs vattenburen.
År 1968 Underhåll - exteriör
Utvändig renovering. Omtäckning av södra tegeltaket. Torntaket får
ny täckning av kopparplåt. Nytt tornkors tillverkas. Total omputsning
av fasader med kalkbruk, avfärgning med KEIM-färg. Ingenjör
Erik Persson, Johannes Dahls arkitektfi rma, Tranås.
År 1984 Underhåll - exteriör
Fasader bättringsmålas med KEIM-färg.
År 1998 Underhåll
Omputsning av fasader med kalkbruk, avfärgning med kalkfärg. Utvändiga
snickerier oljemålas respektive tjäras. Korväggar omputsas
invändigt. Långhusväggar ommålas med emulsionsfärg likt befintlig.
Konservering av altaruppsats. Arkitekt Bo Ahlqvist, Construo AB.
Konservator Anette Thorén, Jönköping läns museum.
År 2001 Ändring - tillgänglighetsanpassning
Handikappanpassning av toalett och mittport. Ramp utförs längs
södra långsidan. Uteslutande av trapparti för porten och uppsättande
av stålrörsräcke låg utanför det godkända förslaget och skedde
utan samråd med antikvarisk kontrollant.
År 2006 Teknisk installation - värme
Installation av bergvärme.
Länsstyrelsen i Jönköpings arkiv, med kopior ur ATA.
Jönköpings läns museums arkiv.
Malmbäcks församlings arkiv.
ÄLDRE RITNINGAR - 1795 orgelfasad (P Estenberg, ej nuvarande); 1818 predikstol (J Holm, kopia efter Asa kyrka); 1828 predikstol (J W Gerss); 1908 restaureringsförslag (G Lindgren), dito (R Östberg).
KÄLLOR, LITTERATUR OCH ÄLDRE AVBILDNINGAR - Löw, R och E-L, Malmbäcks kyrka 1828-1978. Nässjö 1978; Öhman, P, Den nyklassicistiska sockenkyrkans restaureringar, 3-betygsuppsats i konstvetenskap, Sthlms universitet 1972; exteriörfoton diverse odaterade, interiörfoton före 1937-39. ATA..
Rogberg, Samuel. (1770). Historisk beskrifning om Småland.
Carlsson, Sten L. (1973). Sveriges kyrkorglar. ISBN: .
Jönköpings läns museum. (1989). Kulturminnesvårdsprogram för Nässjö kommun. ISBN: .
(2006). Småland - landskapets kyrkor. ISBN: .
(2003). Svenskt ortnamnslexikon. ISBN: .
(1931). Sverige. Geografisk beskrivning. Del V.. ISBN: .
(1956). Sveriges bebyggelse. Landsbygden. Jönköpings län III.. ISBN: .
(1950). Växjö stift i ord och bild. ISBN: .
(1993). Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2. Småland och Öland.. ISBN: .
(1955). Sveriges bebyggelse. Landsbygden. Jönköpings län II.. ISBN: .
(1978). Malmbäcks kyrka 1828-1978. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin