Motivering (skydd): SKEPPLANDA KYRKA ligger på en markerad bergshöjd strax norr om Skepplanda samhälle. Kyrkogården med medeltida anor är utvidgad i omgångar under 1800- och 1900-talen och inhägnas av stenmurar med trädkrans.
Skepplanda kyrka är en vitputsad stenkyrka med medeltida ursprung. En genomgripande om- och tillbyggnad ägde rum 1698, då koret fick den för Västsverige så vanliga tresidiga avslutningen. Tornet vidbyggdes i väster 1753 och vapenhuset i söder 1756.
Kyrkorummet präglas av ombyggnaden 1698 och den fasta inredning och de inventarier i barockstil som då tillkom (altaruppsats, predikstol, dopfunt och dopfuntsbaldakin). Därtill sätter det bemålade taket en stark prägel på interiören, vilket ger kyrkan stort kulturhistoriskt värde. Den ursprungliga barockinredningen är i stort sett är intakt med bänkarna, som med bibehållande av äldre dörrar, fick sitt nuvarande utseende år 1934. För den konstnärliga utsmyckningen i praktfull barock svarade bildhuggaren Marcus Jäger 1698. Kyrkomålaren Sven Wernberg målade 1717-18 inredningen och altartavlorna. I samband med en renovering 1770 dekorerades kyrkorummets innertak med målningar av kyrkomålaren Johan Burman. Taket bemålades med figurscener, vilket präglade Västsveriges ny- och ombyggda kyrkor under 1600- och 1700-talen. Orgelfasaden i nyklassicistisk stil ritades av arkitekten vid Överintendentsämbetet Ludwig Hawerman 1855.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkogårdens murar, smidesgrindar med stenstolpar, trädkrans och grusade gångar. - Delvis bevarat medeltida murverk utgör i sig ett omistligt historiskt dokument. - Den sedan 1700-talets mitt välbevarade exteriören.
- Den välbevarade barockinteriören.
- Kyrkorummets takmålningar.
- Den fasta inredningen; altaruppsatsen, predikstolen, dopfunten, orgelfasaden och psalmnummertavlorna. - Den fasta bänkinredningen inklusive korbänkarna.
Inventeringsår (2004)
SKEPPLANDA kyrka utgörs av ett rektangulärt långhus med tresidigt kor, sakristia i öster och torn i väster. Ett äldre vapenhus är vidbyggt i söder. De vitputsade murarna genombryts av rundbågiga fönsteröppningar. Valmat sadeltak med tegeltäckning samt kopparplåttäckt torntak och lanterninhuv. Ingångar genom tornets västfasad, via det gamla vapenhusets västfasad samt via sakristians nordfasad.
FASAD - Fasaderna är spritputsade och avfärgade vita. Slätputsade hörn och omfattningar avfärgade i grå kulör. Karl XII:s namnskiffer samt en kungakrona i smidesjärn på den östra sakristiefasaden samt årtalet 1698. Vitmålad plåt på lanterninfasaden och svartmålade ljudluckor med lökkupolsliknande rödmålade överstycken åt alla väderstreck. Stuprör och hängrännor i kopparplåt.
PORT - Rödmålad kyrkport i väster med rundbågigt överstycke och fiskbenspanel i dubbla rader. En rödmålad dörr med rakt överstycke åt väster på gamla vapenhuset och en dito åt öster. En rödmålad källardörr med rakt överstycke åt söder i höjd med koret. En sakristiedörr åt norr med överljusfönster i två lufter, spröjsat till sex rutor vardera. Dörren har svartmålade bandgångjärn i järnsmide.
FÖNSTER - Rundbågiga fönster, fyra åt norr och fyra åt söder, med fyra lufter spröjsade till åtta respektive fyra rutor. Två likadana fönster i koret, åt nordöst respektive sydöst. Ett kvadratiskt fönster åt söder på gamla vapenhuset, två lufter spröjsade till två rutor vardera. Ett smalare rundbågigt fönster i sakristians sydfasad och ett kvadratiskt källarfönster åt öster. Ett rundbågigt spröjsat fönster i tornets västfasad samt ovanför ett rundfönster spröjsat till 18 rutor. Samtliga fönstersnickerier är rödmålade. Solbänkar av stenhällar, en nyare längst i öster på södra fasaden.
TAK - Långhusets sadeltak är valmat över koret och täckt av tvåkupigt lertegel, liksom sakristian och vapenhuset i söder. Torntaket och lanterninhuven har kopparplåttäckning. En vindflöjel med årtalet 1864 utstansat kröner tornet. Vitmålade takfotslister och vindskivor.
LÅNGHUS
GOLV - Brädgolv med blå gångmatta i mittgången. Förhöjt skurgolv i bänkkvarteren.
VÄGG - Putsade väggar avfärgade vita.
PORTAR/ INNERDÖRRAR - Pardörr med rundbågigt överstycke med fiskbenspanelat dörrblad målad i mörkt röd kulör.
FÖNSTER - Fyra rundbågiga fyrluftsfönster åt norr och fyra åt söder i vitputsade fönsternischer. Vitmålade snickerier. Innanfönstren är spröjsade till två rutor.
TAK - Taket är dekorerat med målningar som utfördes 1770 av kyrkomålaren Johan Burman. Den stora målningen i takets mitt föreställer "Yttersta domen" flankerad av bibliska motiv; "Treenigheten", "Jacobs stege", "Jesu dop", "Isak offras", "Getsemane", "Änglarna hos Abraham", "Petri förnekelse", "Den brinnande busken", "Det borttappade fåret", "Den borttappade penningen" samt "David spelar harpa för Saul". De bemålade fälten inramas av målade guldramar mot en blå botten. Den profilerade taklisten är målad i grågrön kulör med iläggningar i rött och grått. Dragbjälkarna är målade likadant.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - Saknas
KOR
GOLV - Lika långhuset, förhöjt i ett steg samt i ytterligare ett innanför altarringen.
VÄGG - Lika långhuset. En draperimålning i rött, guld och mörkt blått på korets östra vägg, omramande altaruppsatsen.
PORTAR/ INNERDÖRRAR - Brunmålad dörr med rakt överstycke och tre spegelfyllningar åt öster. En plankdörr med rakt överstycke med liggande brunmålade bräder åt söder.
FÖNSTER - Lika långhuset, ett åt nordöst och ett åt sydöst.
TAK - Lika långhuset.
FAST INREDNING
ALTARE - Murat altare avfärgat vitt på framstycket och målat i gråblå kulör med mörkgrå iläggningar på sidorna. Altardisk av kalksten.
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen är ett 1600-talsarbete utfört av Marcus Jäger 1698 och bemålad 1717-18 av Sven Wernberg, som också målat uppsatsens tre tavlor. Bemålningen är i huvudsak i blått och guld. Uppsats i tre avsatser med en oljemålning föreställande "Nattvarden" nederst. I mitten ett stort ornament av genombrutna skålformade akantusblad och änglar inramar en oljemålning med "Korsfästelsen" som motiv. Överst en oval oljemålning föreställande "Uppståndelsen" omgiven av snidade bladornament och basunänglar. En snidad Kristus med segerfanan kröner uppsatsen. Altaruppsatsen är en gåva av kommissarie Jonas Ahlehielm, vars vapen syns på ömse sidor av nedersta tavlan.
ALTARRING - Rundad altarring som är ansluten till altarets kortsidor. Altarringen är målad i beige kulör med gråmålade svarvade dockor marmoreringsmålade i vitt, rött och mörkt grått. Knäfall och armstöd stoppade och klädda med blått tyg.
BÄNKINREDNING - Sluten bänkinredning i två vägganslutna kvarter. I båda kvarteren finns 18 bänkrader. Den sjätte och sjunde bänkraden i norr är förkortade. Bänkskärmarna är marmoreringsmålade i brun kulör med kvadratiska spegelfyllningar framtill, målade i grågrön kulör. I samma kulör är bänkinredningen målad invändigt. Bänksitsarna är stoppade och klädda med brunt tyg. Rektangulära stående spegelfyllningar på bänkdörrarna, målade i orange med iläggningar i rött och svart samt grönmålad list runt om. Brunmålad överliggare.
KORBÄNKAR på norra och södra sidan. Bänkarna är målade och klädda lika den övriga bänkinredningen, förutom insidan som är gråmålad. Två bänkdörrar i söder och en i norr. LÄKTARBÄNKAR i form av några bänkrader längst bak i norr och söder, målade i grågrön kulör.
PREDIKSTOL - Predikstolen är ett verk i barockstil av Marcus Jäger 1698, målad av Sven Wernberg 1717-18. Såväl korg som tak i huvudsak bemålade i svart och brunt och dekorationerna i rött, guld och blått. Korgen är femsidig med infällda nischer med de fyra evangelisterna och Kristus i mitten. På ljudtaket står snidade apostlar med sina attribut och kartuscher samt en krönande ängel. Rak trappa åt öster invändigt målad i beige kulör. Trappbarriär och dörr med en ängel på överstycket.
ORGEL - Orgelfasaden ritades av arkitekten vid Överintendentsämbetet Ludwig Hawerman 1855. Det första orgelverket byggdes 1856 av bröderna Söderling. Det andra orgelverket byggdes 1905 av A G Johansson och A P Lookrantz. Detta orgelverk utbyttes mot ett nytt 1939 byggt av Olof Hammarberg i Göteborg. Ett nytt orgelverk tillverkades 1981 av A Magnusson Orgelbyggeri AB i Mölnlycke. Orgelfasaden i klassicerande stil är vitmålad. Fasaden är indelad i tre pipfält med raka överstycken, avdelade med rödmålade pilastrar. Ett förhöjt rundbågigt mittparti med strålglans i guld mot blå botten. Sidopartierna kröns av lyror i guld.
LÄKTARE - Orgelläktare i väster som bärs upp av tolv svarvade läktarpelare marmoreringsmålade i grått, rött och vitt. Läktaren utvidgades 1856 i samband med installationen av den nya orgeln. Läktaren har en rundad utspringande form på mitten och undersidan är slätspontad och gråmålad. Läktargolvet har fyra gradänger som täcks av en grå golvmatta. LÄKTARBRÖSTNINGEN har liggande rektangulära spegelfyllningar, marmoreringsmålade i grått med vitmålade lister. Ramverket är marmoreringsmålat i svagt rosa 1985. Brunmålad överliggare och listverk i underkant. Gråmålat skyddsräcke i trä.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Se altaruppsats.
DOPFUNT - Dopfunten utfördes av Marcus Jäger 1698 och målades av Sven Wernberg. Den skänktes till kyrkan av myntmästaren Andreas Strömnehr och hans hustru. Om detta berättar inskriptionen runt cuppans överkant. Ovanför funten hänger en dopfuntshimmel av samme mästare. Såväl funten som himlen har sexsidig form och är målade i brunt och svart. En förgylld lagerkrans pryder det rundade skaftet. Dopfunten är tillverkad av furuträ och ornamenten av alträ.
NUMMERTAVLA - Två psalmnummertavlor från 1851 på fot är placerade i korbänkarna. Rektangulära tavlor med vit botten och svartmålade ramar med guldkant. Tavlorna kröns av förgyllda lyror omgivna av bladverk.
VAPENHUS - Ej inventerat.
SAKRISTIA - Ej inventerad.
TORN - Ej inventerat.
Fasadkulör (2004): Vit
Antal våningar (2004): 01
Byggnadsdel (2004): Flöjel, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Gaveltorn, Torn - Väster, Vapenhus - Söder
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster, Vapenhus - Söder
År 1698 Fast inredning - predikstol
Troligen den yngre Marcus Jäger eftersom den äldre var över 70 år 1698 och dog 1707.
Konstnär - Bildhuggare: Marcus Jäger (d y)
År 1698 Specifika inventarier - dopfunt
Troligen den yngre Marcus Jäger eftersom den äldre var över 70 år 1698 och dog 1707.
Konstnär - Bildhuggare: Marcus Jäger (d y)
År 1698 Fast inredning - altaruppsats
Troligen den yngre Marcus Jäger eftersom den äldre var över 70 år 1698 och dog 1707.
Konstnär - Bildhuggare: Marcus Jäger (d y)
År 1698-1705 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
År 1717-1718 Specifika inventarier - altartavla
De tre tavlorna som ingår i altaruppsatsen tillkom.
Konstnär: Sven Wernberg
År 1717-1718 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Den fasta inredningen bemålades.
Konstnär: Sven Wernberg
År 1770 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Takmålningar tillkom. Draperimålning i koret tillkom.
Konstnär: Johan Burman
År 1855 Fast inredning - orgel, orgelfasad
Ritningar till orgelfasad.
Arkitekt: Ludwig Hawerman
År 1856 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgelverk tillkom. Ej angivet vem av Söderlingarna som byggde orgeln.
År 1905 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgelbyggare: Anders Gustaf Johansson
Orgelbyggare: A. P. Loocrantz
År 1924 Fast inredning - bänkinredning
Reparation av läktarbänkarna.
Arkitekt: Erik Friberger
År 1926 Underhåll - takomläggning
Taket omtäcktes med tvåkupigt lertegel.
År 1930 Teknisk installation - el
Installation av värmeledning för lågtrycksånga.
År 1934 Fast inredning - bänkinredning
Ombyggnad av bänkinredningen med bibehållande av äldre bänkdörrar.
År 1934 Underhåll - målningsarbete, interiör
Invändig renovering.
Arkitekt: Sigfrid Ericson
År 1934 Konservatorsarbeten
Konservering av predikstolen, altaruppsatsen och dopfunten med tak samt basunängeln.
Konservator: Olle Hellström
År 1939 Fast inredning - orgel, orgelverk
Nytt orgelverk.
Orgelbyggare: Olof Hammarberg
År 1948 Teknisk installation - el
Installation av belysning.
År 1958 Underhåll - omputsning
Omputsning av tornfasaderna.
Arkitekt: Herman Norgren
År 1958 Teknisk installation
Installation av åskledaranläggning.
Firma: John Lundholm
År 1958 Underhåll - grundförstärkning
Torngrunden förstärktes.
Arkitekt: Herman Norgren
År 1960 Underhåll - exteriör
Utvändig renovering.
Arkitekt: Herman Norgren
År 1961 Teknisk installation - el
Elektrisk klockringning installerades.
År 1970 Fast inredning - bänkinredning
Det främsta bänkparet borttogs.
Arkitekt: Pelle Nilsson
År 1970 Ändring - ombyggnad, fönster
Ändring - ombyggnad, fönster - Två takfönster över läktaren igensattes. Partiell imålning på nytt trä.
Konservator: Thorbjörn Engblad
År 1970 Underhåll - takomläggning
Kopparplåt lades på tornets nedre takfall.
År 1971 Fast inredning - orgel, orgelverk
Nytt orgelverk.
Orgelbyggare: A Magnusson, Göteborg
År 1971 Teknisk installation - värme
Installation av elvärme.
År 1983 Konservatorsarbeten
Konservering av takmålningarna, altaruppsatsen, predikstolen och dopfunten.
Konservator: Karl Gjutahr
År 1983-1984 Underhåll - takomläggning
Yttertaken omlades.
År 1987 Underhåll - omputsning
Omputsning av kyrkans fasader.
År 1994 Fast inredning - bänkinredning
Några bänkrader avkortas.
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Förslag till skyddsföreskrifter för prästgårdar. Regionmuseum Västra Götaland 1998.
Sager, Lennart, Skepplanda kyrka i Göteborgs stift.
Svenskt konstnärslexikon: tiotusen svenska konstnärers liv och verk. Malmö 1952, 1957 och 1967.
Västergötland - landskapets kyrkor. Red. Markus Dahlberg. Stockholm 2002..
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin