Motivering (skydd): SKEPPLANDA KYRKA ligger på en markerad bergshöjd strax norr om Skepplanda samhälle. Kyrkogården med medeltida anor är utvidgad i omgångar under 1800- och 1900-talen och inhägnas av stenmurar med trädkrans.
Skepplanda kyrka är en vitputsad stenkyrka med medeltida ursprung. En genomgripande om- och tillbyggnad ägde rum 1698, då koret fick den för Västsverige så vanliga tresidiga avslutningen. Tornet vidbyggdes i väster 1753 och vapenhuset i söder 1756.
Kyrkorummet präglas av ombyggnaden 1698 och den fasta inredning och de inventarier i barockstil som då tillkom (altaruppsats, predikstol, dopfunt och dopfuntsbaldakin). Därtill sätter det bemålade taket en stark prägel på interiören, vilket ger kyrkan stort kulturhistoriskt värde. Den ursprungliga barockinredningen är i stort sett är intakt med bänkarna, som med bibehållande av äldre dörrar, fick sitt nuvarande utseende år 1934. För den konstnärliga utsmyckningen i praktfull barock svarade bildhuggaren Marcus Jäger 1698. Kyrkomålaren Sven Wernberg målade 1717-18 inredningen och altartavlorna. I samband med en renovering 1770 dekorerades kyrkorummets innertak med målningar av kyrkomålaren Johan Burman. Taket bemålades med figurscener, vilket präglade Västsveriges ny- och ombyggda kyrkor under 1600- och 1700-talen. Orgelfasaden i nyklassicistisk stil ritades av arkitekten vid Överintendentsämbetet Ludwig Hawerman 1855.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkogårdens murar, smidesgrindar med stenstolpar, trädkrans och grusade gångar. - Delvis bevarat medeltida murverk utgör i sig ett omistligt historiskt dokument. - Den sedan 1700-talets mitt välbevarade exteriören.
- Den välbevarade barockinteriören.
- Kyrkorummets takmålningar.
- Den fasta inredningen; altaruppsatsen, predikstolen, dopfunten, orgelfasaden och psalmnummertavlorna. - Den fasta bänkinredningen inklusive korbänkarna.
Inventeringsår (1999)
Text saknas för närvarande
Inventeringsår (2004)
Kyrkogården har medeltida anor och är rektangulär till formen med kyrkan belägen i den östra delen. Kyrkogården är utvidgad i omgångar under 1800- och 1900-talen. Kyrkogården som omger kyrkobyggnaden inhägnas av stenmurar som kantas av trädrader. Åt sydöst avgränsas kyrkogården av ett nyare järnstaket. I öster och söder finns ingångar med vitputsade stenstolpar krönta av svartmålade klot. Grindar saknas. Huvudingången finns i den västra muren.
Den första utvidgningen skedde på 1840-talet. Kyrkogården utvidgades åt norr 1955. Denna del avgränsas med en häckplantering och har gravkvarter av olika karaktär. Grusade gångar genomkorsar den gräsbevuxna kyrkogården.
En ny begravningsplats ett stycke norr om kyrkan ordnades 1925 efter förslag av arkitekten Erik Friberger. På grund av markens beskaffenhet övergavs dock denna kyrkogård rätt snart. Här finns idag endast några få gravvårdar och järnstaketet som inhägnade kyrkogården är borttaget.
Kyrkogården utvidgades ännu en gång 1985 med ett större område söder om kyrkan. Där finns också en minneslund. Skogsmark inhägnar kyrkogården samt en stenmur åt söder.
Inventeringsår 2016
Text saknas för närvarande
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Förslag till skyddsföreskrifter för prästgårdar. Regionmuseum Västra Götaland 1998.
Sager, Lennart, Skepplanda kyrka i Göteborgs stift.
Svenskt konstnärslexikon: tiotusen svenska konstnärers liv och verk. Malmö 1952, 1957 och 1967.
Västergötland - landskapets kyrkor. Red. Markus Dahlberg. Stockholm 2002..
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin