Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Byttorpskyrkan är naturskönt belägen på en kulle vid sjön Kolbränningens ena ände. Placeringen är mycket förtjänstfull. Kyrkan ingår i en mindre miljö med offentliga byggnader såsom skola och bibliotek. Stadsdelarna som kyrkan betjänar omger kyrkan på distans åt alla väderstreck utom väster, där sjön tar vid.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Anläggningen projekterades som helhet av arkitekt Rolf Bergh och byggdes 1963-65 till följd av stadens expansion. Tidigare låg en bondgård på tomten. Anläggningen består av kyrkan, ett fristående församlingshem och en klockstapel, vilket är en av de tidstypiska konstellationerna för en kyrkoanläggning. Byggnaderna omger en tresidig gård med murar. Små innergårdar finns vid kyrkans östgavel. Runt denna mer slutna konstruktion, är det fria, sluttande gräsytor som ansluter till den omgivande vegetationen. Kyrkans placering utnyttjar också sjön som fond från västporten. Kyrkan är en Mariakyrka och klocktornets topp är utformad likt Marias stiliserade, bedjande händer.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Kyrkan och församlingshemmet korresponderar i utvändiga material, tegel och koppar, och i utformningen av takfoten. Församlingshemmet hyser, som brukligt vid byggnadstiden, en ungdomsgård. Klockstapeln är byggnadstekniskt mycket tidstypisk av obehandlad betong i funktionalistisk anda. Kyrkan har en för tiden ovanligt traditionell plan i grunden med latinsk korsplan och absidialt kor med tre korutsprång, men det kläs i en modernistisk gestalt till en komplex arkitektur. Den är placerad i traditionell öst-västlig riktning vilket också är ovanligt för moderna kyrkor. Exteriören är i princip oförändrad sedan byggnadstiden. Interiören står välbevarad med tidstypiska material sedan uppförandet och har höga arkitektoniska värden med sinnrikt ljusinsläpp och genomgående hög konstnärlig kvalitet i inredning och inventarier. Arkitekten hade klart formulerade idéer bakom såväl anläggningens som kyrkorummets utformning, där västporten, som endast kan öppnas inifrån för spridandet av evangelium, är ett metaforiskt ställningstagande i den då rådande kyrkodebatten, vilket ger ett samhällshistoriskt värde.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Den arkitektoniskt genomtänkta placeringen av kyrkan i landskapet.
- Anläggningen är en mycket välbevarad exponent för 1960-talets
stadsdelskyrkor med samprojekterat fristående församlingshem, som hyser
en ungdomsgård.
- Den medvetna gestaltningen av anläggningen: två armar som en famn mot
stadsdelen och klockstapeln som avgränsande mot buller och jäkt utanför
kyrktorget, samt rogivande springvatten.
- Klockstapelns redovisning av sin tidstypiska konstruktion.
- Kyrkorummets välbevarade ursprungliga utformning och fasta inredning.
- Kyrkorummets medvetna gestaltning med krokig väg in för att sakta ned
farten och rak väg ut, samt välvd vägg och höga bänkryggar för omslutning och trygghet.
- Kyrkorummets blandning av via sacra och circumstantes.
- Altaret, som är det första fristående i Borås.
- Den moderna liturgin att prästen skall förkunna med närhet till församlingen är här väl uttryckt.
Inventeringsår (2002)
Byggnaden är en långsträckt, rektangulär souterrainbyggnad med en vinkelrät utbyggnad i två våningar centralt på nordväggen. Dess hörn är avfasade. Församlingshemmet har samma fasadmaterial, anslutning till taket och takrännor och stuprör som kyrkan. I väster finns en stenmursomgärdad altan med en grön metalldör åt norr och en öppning till gården i söder.
FASAD - Fasaden är av rött tegel som murats i polskt förband. Runt fasaden på souterrainsidan löper en våningsskiljande gesims i form av lodräta tegel.
FÖNSTER - På båda sidorna av gårdsentrén upptas fasaden av stora fönsterpartier med en kraftig tvärpost upptill och två smalare spröjs längs sidorna, så att en stor ruta omgiven av fem mindre bildas. Bågarna är av mörkbrunt betsad furu, liksom den liggande träpanel som sitter under fönstren. Övriga fönster är öppningsbara perspektivfönster i grunda smygar med vitmålat trä i bågar och karmar. Utbyggnaden har inne i hörnen våningshöga fönsterpartier med tre fasta rutor i vitmålade träbågar och karmar, samt stående vitmålad träpanel under. Samtliga vita fönster är treglas och har fönsterbleck av kopparplåt.
PORT - Entréerna är av brunt aluminium med glasningar runt om och ett välvt skärmtak på spensliga pelare, täckt med kopparplåt och undertill klätt med mörkbrun, laserad träpanel. Det finns en entré åt gården och en invid nordöstra vinkeln åt ravinen. En dörr av lackad ek finns på utbyggnadens södra sida. På västra sidan av utbyggnaden är ena rutan i fönsterpartiet ersatt med en altandörr med öppningsbart fönster över. I hörnan intill på norra fasaden sitter ytterligare en altandörr.
TAK - Sadeltak, valmat på utbyggnaden. Taket är belagt med grön kopparplåt i ståndfalsad skivtäckning med förskjutna fogar. Två dito klädda skorstenar sitter i södra takfallet.
Ej besökt.
Fasadkulör (2002): Ofärgad, Röd
Antal våningar (2002): 02, Souterrängvåning
Byggnadsdel (2002): Skärmtak
Inventeringsår 2024
Församlingshemmet projekterades och uppfördes samtidigt som kyrkan 1963-65.
År 1988 Ändring - tilläggsisolering
Isolering av vindsbjälklag.
År 1994 Teknisk installation - värme
Fjärrvärmeanläggning
År 1998 Underhåll - exteriör
Impregnering av tegelfasaden.
År 2000 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Målning av träpanel.
År 2000 Underhåll - exteriör
Renovering av takskärmarna.
Antikvarisk-Topografiskt Arkiv, Stockholm.
Inventarieförteckning; Borås kyrkliga samfällighets förvaltningsplan (BKSf); Kyrkobeskrivningsblad; "En levande kyrka" (1992) Broschyr utgiven av Svenska kyrkan i Borås..
Nyckelord: Religionsutövning, Församlingshem, "Byggnadsproduktion AB, Borås:Byggmästare"
Öppna på kartan Fler i kategorin