Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Ramnakyrkan är flyttad från Kinnarumma och ingår i friluftsmuseet i Ramnaparken i Borås stad. Förutom kyrkan finns flera olika äldre typer av byggnader typiska för Sjuhäradsbygden samlade där, samt Borås Museum. Parken ligger vid Ramnasjön. I miljön finns även en sockenstuga från Kinnarumma och utanför kyrkoanläggningen en kopia av fattigbössan som alltjämt står utanför Kinnarumma nuvarande kyrka. Söder om anläggningen är fria ytor likt en kyrkbacke.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkan flyttades hit 1912 och fick en kallmur med stiglucka 1930 runt en liten gräsyta. En klockstapel från Öra socken finns också. Kyrkan är placerad intill en skogsklädd kulle, med distans till övriga museihus.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Ramnakyrkan uppfördes 1690-91 och används sedan återinvigningen 1930 flitigt som förrättningskyrka. Kyrkan är såsom friluftsmuseikyrka ett specialfall. Den är i sig, varande parkens första ditflyttade byggnad, en symbol för den lokala friluftsmuseirörelsen kring sekelskiftet 1900. Att den dessutom användes som profant hembygdsmuseum en period torde vara tämligen unikt. Här finns alltså ett samhällshistoriskt värde. Kyrkans tornlösa, helt spånklädda exteriör präglas av 1600-talet med återställd, fönsterlös nordsida och branta tak över tydligt avläsbara byggnadsdelar med olika höjd och bredd. Fönstren upptogs 1870, sakristian byggdes 1781 och vapenhuset 1930. Byggnadstekniskt är kyrkan historiskt intressant med timmerstomme och spånklädsel. Endast en ytterligare timrad kyrka finns i Ås kontrakt, som dock inte är spånklädd. Interiörens inredning präglas av senbarock men flera av de kyrkliga museiföremålen är medeltida. Predikstol från 1696, takmålningar av Detleff Ross 1752 och altartavla från tidigt 1500-tal/1681 hör till kyrkans ursprung. Dunklet och bänkljushållarna bidrar väsentligt till en stark upplevelse av ålder tillsammans med korets blottlagda stomme och inventariernas patina.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkan ingår som en av byggnaderna i ett friluftsmuseum.
- Kyrkans huvudsakliga roll som museikyrka.
- Kyrkans huvudsakliga prägel till plan, volym och exteriör av 1600-tal.
- Exteriörens spånklädsel.
- Interiörens ursprungliga inredning, dekormålningar och inventarier, även de gamla dörrarna.
- Bänkinredningen med ljushållare.
- Samlingarna av kyrkoföremål från hela Sjuhäradsbygden.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Öster
Inventeringsår (2002)
Ramnakyrkan är en helt spånklädd kyrka med tydligt avskilda byggnadsvolymer under branta sadeltak från 1690-talet. Dess spånklädsel är dess främsta karaktärsdanare. Den har ett rektangulärt långhus, lägre och smalare kor i öster och till det en smalare och lägre sakristia med en polygonal avslutning åt öster. Åt väster har kyrkan ett litet, lågt vapenhus från 1930. Kyrkan saknar på ålderdomligt vis fönster åt norr.
FASAD - Långhusets fasader är spåntäckta och avfärgade faluröda. Under takfallet löper runt korets och långhuset en dekorativ list av rundade spån samt ett sågtandsmönster. Mellan fönstren på södra långsidan samt i gavelröstena har rombiskt utsågade spån lagts i rombmönster. Långhus och kor har längst ned i byggnadsdelarnas hörn spånklädda knutlådor för syllarna. På långhusets norrfasad är inte knutarna avhuggna, utan här finns två vertikala knutar, inklädda likt de ovan beskrivna. Vapenhuset har en faluröd lockpanel. Sockeln är låg och av orgelbundet huggna naturstensblock som sitter något indragna från fasadlivet.
FÖNSTER - Kyrkan har tre rundbågiga fönster i långhusets sydfasad och ett likadant i korets sydfasad. Fönstren är från 1870-talet då kyrkan fick förstorade fönsteröppningar. De vitmålade fönsterbågarna sitter nästan i liv med fasaden, nedtill finns enkla fönsterbleck av trä. Fönsterbågen, med hörnjärn, är uppdelad med en mittpost och två tvärposter. Varje luft är spröjsad till fyra rutor och det övre lunettformade fönstret är också småspröjsat. Vapenhuset har ett litet, rektangulärt fönster åt söder. Den enkla fönsterbågen är spröjsad till nio mindre rutor. I vapenhusets gavelröste finns ett rektangulärt fönster med mittpost där de två lufterna är spröjsade till sex rutor. Sakristians fönster åt öster har satts igen med luckor 1976.
PORT - Den lilla och relativt enkla västporten är en utåtgående paneldörr med hög tröskel, som sitter i liv med fasaden. Dörrbladet hänger på gångjärnsbeslag av smide och har snett ställd, profilerad träpanel som målats vit med synliga, handsmidda spikhuvuden, dragring i smide samt hjärtformat nyckelhålsbeslag av smide. Förmodligen är dörren återanvänd. Upp till porten leder en trappa av tre trappsteg i natursten. Räcket av svartmålat smide är från 1975.
Koret har en sydingång, strax intill långhuset. Den utåtgående pardörren har rakt överstycke, ett litet, vridhandtag i metall och enkla, vitmålade dörrfoder. Varje dörrblad är i den nedre tredjedelen beklädd med liggande, spåntad och profilerad panel. I den övre tredjedelen finns på varje dörrblad diagonalt snedställd panel. Ovanför dörren finns ett snedställt tak, vilande på konsoler av figursågat trä, som är klätt med tjärade spån. Upp till dörren finns en trappa med fyra trappsteg av natursten.
TAK - Alla kyrkans byggnadsdelar täcks av branta sadeltak som är täckta av tjärade spån. Sakristians tak är valmat åt två håll i öster. Vindskivor och nockbrädor av trä har tjärats brunsvarta. På långhusets samt korets taknock finns vindflöjlar av smide. På vapenhusets taknock finns ett tjärat kors av trä.
14,4
Ramnakyrkan har fungerat som museum och hyser fortfarande en samling av äldre kyrkoinventarier som blandas med Kinnarumma kyrkas egen inredning. Kyrkan har en polygonal sakristia fogad till koret i öster och ett vapenhus från 1930 i väster. Kyrkorummet är brett och har lågt till tak samt en patina och ett dunkel som är slående. Bänkarnas ljushållare och avsaknaden av norrfönster ger en upplevelse av hur de äldre kyrkorna tedde sig. Södra predikstolen och altarskåpet över altaret är de enda inventarierna som följde med vid flytten till parken 1912. Takmålningarna är också från Kinnarumma kyrka. Kyrkans museikaraktär framträder särskilt i koret eftersom de timrade väggarna är behängda med kyrkoinventarier från olika tider och kyrkor. Koret är stort, rakt och något smalare än långhuset och rester av triumfbågsväggarna skjuter ut på båda sidor, så att ett rakt valv bildas. Idag hänger i öppningen en basunängel.
LÅNGHUS - Längs västra väggen är en smal läktare, stödd på två pelare, med en tramporgel. Bänkkvarteren har dörrar och löper längs hela långsidorna till västväggarna. På väggarna sitter makalöst rikt skulpterade gamla krucifix, huvudbaner och altartavlor från andra kyrkor, överdimensionerade för denna lilla kyrka. Längst fram i långhuset sitter en predikstol på var sida.
GOLV - Skurgolv av breda plankor.
VÄGG - Timmervägg med spänd, sandbrun väv för att skydda målningar från 1700-talet under. I höjd med bänkarna slutar väven och timmerväggen är målad som en bröstning mörkt grå likt bänkarna.
PORT - Dörrbladet är brett och lågt och sitter i en post av i släta bjälkar med segmentbåge. Plankdörren har sentida, liggande, spåntad brädfodring och en stor låskista av trä som oljats. Ett diagonalt handtag av smide sitter ovanför låset.
FÖNSTER - Sydsidan har tre stora, rundbågade fönster med tvärpost upptill och korspost, så att fem lufter bildas med profilerade, vitmålade spröjsar. De raka lufterna är spröjsade till fyra rutor och den bågformade luften i tolv. De har endast en ytterbåge med ett glas. En luft i varje fönster är öppningsbar. Fönstren har en omfattning av släta, ljusgrått målade brädor där understycket förlängs med en sväng utåt. Vita galler av vridna järnstänger skyddar mot inbrott och gardiner skyddar mot ljuset.
TAK - Taket lågt, plant och av breda plankor. Det har kraftfulla målningar i klara färger av Detleff Ross från 1752-53. Helvetesskildringen över läktaren liknar den i Borgstena kyrka, som han också har målat. Helvetets bakgrund är svart och djävlar spyr eld på de förtappade i eldslågorna. Mot blågrön himmel avtecknar sig ockragula moln med stora änglar med bibelord, basuner och svärd. Målningarna skildrar de dödas uppståndelse och himmelsfärden. På remstycket vid taket är en bård målad i någon form av marmorering i samma färger.
KOR - Koret är smalare än långhuset och är avskilt med ett rakt valv, vars insida har täckplankor dekormålade likt taklisten och bjälken i taket. Altaret med altaruppsats och mycket liten altarring flankeras av två små dörrar till sakristian. Ljusa, tygklädda podier har anordnats som uppställningsytor. Framför dessa står långa, gråmålade bänkar med rundade hörn. På podiet åt norr står fyra medeltida träskulpturer och vid sidorna om dörrarna åt öst högre dito skulpturer, samt ett krucifix i norr. På sydväggens podium står ett altarskåp från Rångedala kyrka och däröver ett krucifix. På norra väggen sitter ett stort altarskåp från Fotskäls kyrka, 1500-tal. Över dörrarna på östra sidan sitter höga, smala smidesljusstakar. I sydosthörnan finns en primklocka från Grönahögs kyrka. Sådana lär ha kommit i bruk under tidigt 1200-tal och man ringde i den då prästen, ofta i en viskande ton, läste instiftelseorden till nattvarden. Klockans spröda klang skulle markera Kristi närvaro i det konsekrerade brödet och vinet. Två krucifix pryder sydsidan samt en målning från läktarbröstningen i Vänga kyrka. I korets nordvästra hörn står en orgel och mittemot, i södra väggen, är en pardörr ut.
GOLV - Skurgolv av breda plankor.
VÄGG - Timmerväggar med varierande rester av bemålning, bland annat akantusrankor i grisaillemåleri mot röd botten, vilket även lär finnas i långhuset bakom väven. I norra väggen syns igensättningen av ett fönster.
PORT - I sydväggen i väster leder en sentida pardörr med helt släta, mörkt målade blad och likadant foder. En nödskylt är placerad ovanför.
INNERDÖRR - In till sakristian sitter två dörrar, varav den södra används. Det är gamla dörrar i mycket breda foder med enkla profileringar i kanterna. Trösklarna är höga eftersom de är en del av syllen. Timrets bredd ger djupa nischer. Plankdörren har släta stående brädor och den södra ett nyckelhålsbeslag av 1600-talsmodell, från vilken tid dörrarna kan stamma. Pendangen saknar nyckelhål.
FÖNSTER - Ett på sydväggen, likadant som i långhuset. I detta har ett medeltida triumfkors monterats, lika högt och brett som fönstret. Det kommer från Öra kyrka.
TAK - Som i långhuset. I centrum visar målningen treenigheten med Jesus Guds son på Gud Faderns högra sida samt en vit duva, Anden, och däremellan texten "Ähra ware Gud i Höydene". Dekormålningen på taklisten, smygbrädan och bjälken runtom öppningen mot långhuset skulle i moderna termer kunna beskrivas som kamouflagemönstrad. På var sida om bjälken ligger en dito målad list an mot taket i form av plan, smal bräda.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret är av trä med guldbruna lister i rektanglar på sidor och front. Troligen är det från 1900-talet. Det är målat i grågröna toner med en gulare nyans i rutan. Skivan är gråmålad.
ALTARUPPSATS - Altartavlan är ursprunglig från Kinnarumma kyrka och i form av ett skåp. Det är gjort i ek och är ett så kallat Schleswigarbete från början av 1500-talet. Vid okänd tidpunkt, möjligen på 1870-talet då taket vitmålades, har det övermålats med vit oljefärg, men de äldre kulörerna är nu framskrapade. I corpus visas Marias kröning med Jesus i mitten i en mandorla med apostlabilder och en ängel överst som håller en krona över Maria. Skulpterade grenverk hänger ned från överkanten. I flyglarna framställs scener ur den heliga släktens liv. På baksidan är en målad framställning av bebådelsen, med Maria och ängeln Gabriel, samt språkband. På dörrarnas sidor och som överstycke har snidade broskornament anbragts 1681, vilket anges på predellan, som omtalar att tavlan förbättrats och målats 20/8 detta år. Överstycket har i centrum en stor äppelformad yta med bortnött text. Bakgrunden är röd, klädedräkterna gyllenbruna och andra partier blå.
ALTARRING - Förebilden för denna lilla altarring när den byggdes 1930 sägs ha varit den i Borgstena kyrka. Altarringen sluter an till altaret och är sjukantig med en täckt bröstning med dörr åt sakristian i söder, med smidda bockhornsbeslag efter 1600-talsmodell. Knäfallet är en rak bräda som kragar ut från bröstningen på en sockel. Bröstningen är slät och blåmålad med en rektangulär fyllning på varje sida med olika blombuketter målade med oljefärg på vit botten. Förmodligen är konstnären samma kvinna som målade ett par av bänkdörrarna. Röda, profilerade lister kragar utanpå ramverket omger fyllningen. Armstödet är enkelt profilerat och marmorerat likt fotlisten.
BÄNKINREDNING - Bänkarna är fasta och står i två kvarter med 15 rader från västväggen fram till koret. Dörrarna är från Vänga gamla kyrka, men i övrigt byggdes de nya 1930. Under dem har radiatorer placerats. Dörrarna sitter på gavlarna med bockhornsbeslag från 1930, efter äldre bevarad modell. De har en fyllning i ramverk utan lister, med målade olika blomkvistar mot vit bakgrund i blå ram. De främsta bänkarna har två fyllningar och bänkskärmarna har en lång, liggande rektangulär fyllning. De två bakre paren målades nya av fru Ragna Jörnmark vid installeringen. Raderna är numrerade på det rödmålade ramverket. Överkanten är något utkragande med en profilering ovanpå och ansluter till ramen med en profilerad list. Sockeln är svartmålad. Bänkinredningen i övrigt är mörkt gråmålad och saknar fotbräda. Bokbrädan sitter i överkanten och cirka 40 centimeter in från mittgången har den höga, svarvade, mörkgrå ljushållare med stearinljus.
PREDIKSTOL - Kyrkan har två predikstolar där den i långhusets sydöstra hörna är kvar från Kinnarumma kyrka, tillverkad 1696 i barock. Trappan leder upp från koret längs långhusets indragna väggparti i öst. Korgen är rak och femkantig och kragar ut nedtill mot en trattformad fot, troligen från 1912 eller -30, av gråmålade brädor. Snidade apostlar och Frälsaren med världsgloben i arkadfyllningar finns på varje sida, omgivna av akantusblad. På hörnen sitter snidade växtslingor. Överstycket är högt och kraftfullt profilerat på barockmanér. Den utkragande nedre kransen har liggande, smala rektanglar med målade blomdekorer. Färgerna är svaga och nötta med vita skulpturer, grönt på bladverken och i övrigt rött, blått och svart. Bokstödet är sentida. Ljudtaket följer korgens form och är likadant som dess överstycke. I nederkanten hänger festonger med fruktklasar och undertill hänger en svart duva i en takkassett. På taket står basunänglar och skulpterade kartuscher med ordet helig i. Trappans barriär har likadant överstycke som korgen och en svartmålad fyllning, med en målad oval dekor med text i.
Predikstolen i långhusets nordöstra hörna kommer från Fänneslunda kyrka, restaurerad 1746, men den är från Vasatiden. Den är liten, rak och smal. Den har tre breda sidor ut mot bänkarna och smalare gavlar in mot väggen. Den står på en grovt tillyxad fot med rundad form upptill. Korgen är något vinklad utåt upptill och har en utskjutande sockel nedtill. Ytorna har en mycket låg reliefdekor. Bokstödet har trepassform. Den är målad i rött, svart och guld med apostlarna i arkadfyllningar. Över den hänger en duva från taket.
ORGEL - På läktaren står en tramporgel. Orgeln har fasad av lackat trä, troligen ek, och är tillverkad av Nyströms orgelbyggeri, sannolikt under 1900-talets första hälft. I koret står en kororgel från 1982 av Robert Gustavsson. Den har formen av en låda på högkant med metallpipor i fronten och skulpterade druvlövsgrenverk från överkanten. Huset är rödbrunt målat.
LÄKTARE - Läktaren har knapp ståhöjd och kragar ut på mitten och ett pelarpar når härifrån till tak. Under detta parti stöder ett par runda pelare med kantiga kapitäl ned till golvet. På läktarbröstningens mycket breda brätte finns snidade ljushållare av trä för stearinljus. Läktarbröstningen är målad sandbeige och har målningar med de tolv apostlarna i lika många fyllningar med avfasade hörn. Figurerna står mot blå botten. Över- och nederkanten är profilerade och marmorerade. Läktaren är smal och bred med golv täckt med omålade träfiberskivor. Utmed västväggen finns enkla sittbänkar av trä. I läktarbröstningens utskjutande mittdel finns kyrkans lilla tramporgel placerad.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Saknas.
ÖVRIGT - Här finns som nämnts många gamla inventarier från tidig medeltid till sent 1700-tal. För närmare upplysningar hänvisar vi till kyrkans inventarieförteckning på plats.
VAPENHUS - Kyrkan har ett litet vapenhus i två våningar med ljusgrått målade snickerier. Bottenvåningen har en rektangulär planform och lågt i tak. Utmed den södra väggen finns enkla, målade sittbänkar. Invid den norra väggen går en något svängd trappa av trä med ett förrådsutrymme under. Trappräcket har figursågade spjälor, stegen är såpskurade. På trappmäklaren står en utskuren, bemålad staty av en biblisk figur och en äldre bössa av trä med smidesbeslag är fäst på mäklaren. I rummet förvaras ett äldre dörrblad med utsmyckade gångjärnsbeslag och ornament av smide, eventuellt medeltid och andra ting. På den andra våningen förvaras lösa stolar, utmed västväggen finns en äldre förvaringsbänk av trä.
GOLV - Breda, såpskurade brädor på både första och andra våningen.
VÄGGAR - Stående, ohyvlad panel som målats i en grå kulör på båda våningarna. FÖNSTER - Litet, rektangulärt fönster åt söder med blyspröjs. Rutorna är av klarglas förutom en liten mittruta som är prydd med en glasmålning föreställande en ängel. Kring fönstret finns enkla, recenta foder. På andra våningen finns ett rektangulärt tvåluftsfönster åt väst med endast ytterbåge och mittpost. Varje luft är spröjsad till sex rutor.
PORT - Porten åt väster är en sannolikt en äldre plankdörr i enkla foder som invändigt har en mycket enkel utformning med stående plank som målats. Öppen låskista i smide.
INNERDÖRR - Den mycket gamla järnbeslagna dörren till kyrkorummet i öster är av bastant karaktär, sannolikt ursprungligen en ytterdörr. Det korgbågiga dörrbladet är mot vapenhuset beslaget med smala band av järnplåt, fästade med tätt sittande nitar. Gångjärnsbeslagen är ornerade med utpunsade cirklar. Dragring av gjutjärn med knogar och vassa flikar upptill, samt en stor nyckel. Dörren från vapenhusets andra våning till orgelläktaren är en pardörr med rakt överstycke och sentida dörrblad.
TAK - Vapenhusets första våning har ett platt tak med en stor plafondmålning med en kalvariegrupp, omgiven av akantusslingor och svartmålade trälister som bildar "ram". Antagligen är det återanvända bräder med målningar av Ross. Andra våningen har ett tunnvälvt tak av trä som är bemålat, sannolikt av Detlef Ross på mitten av 1700-talet. Ursprungligen lär taket härstamma från en prästgård i Borgstena där målaren skall ha varit inhyst under en period. Motiven är mitt på taket "himlakonungen" omgiven av en molnkrans med basuner, på vardera söder- och norrsidan finns en lunettformat fält föreställande "uppståndelsen" respektive den korsfäste Jesus.
SAKRISTIA - Sakristian är tresidig och relativt stor i plan men har lågt till tak. Den hyser många ting från olika tider, såsom flera gamla breda ramar av olika slag, en kista från 1819, bokskåp längs sydväggen och ett takhögt skrudskåp från 1930 i väster med sirliga blomstermotiv i rokokostil på sockel och profilerat krön samt nyare möbler.
GOLV - Skurgolv av breda plankor.
VÄGG - Timrad och slammad med ljusbrun färg.
PORT - Saknas
INNERDÖRR - Två målade plankdörrar åt väster i släta foder. Den södra har breda, profilerade tvärslåar och långa bandgångjärn, samt gammalt smideslås med fjäder. Pendangen är likadan fast kortare, gångjärnsbeslagen sitter på dörrbladet den har en skjutregel av trä samt ett litet böjt metallhandtag. Förmodligen är de ursprungliga.
FÖNSTER - Ett fönster med mittpost sitter mitt i öster med en utvändig lucka som är rödmålad. Två lufter med endast ytterbågar, blyspröjsade till 15 rutor och flackt profilerat foder. Moderna hakar på ena luften.
TAK - Plant tak i mitten med gråmålade bräder och breda, snedställda bräder till väggen. Dessa har i över- och underkant profilerade lister. Troligen är det ursprungligt.
TORN - Saknas.
Fasadkulör (2002): Röd - slamfärg
Antal våningar (2002): 01
Byggnadsdel (2002): Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Vapenhus - Väster
Inventeringsår 2004
Kyrkan i Ramnaparken stod ursprungligen i Kinnarumma, som ligger långt söderut i Borås kommun längs vägen till Varberg och var systerkyrka till Seglora kyrka som flyttats till Skansen. Kinnarumma kyrka uppfördes av furutimmer 1690-91 (då utbetalades löner, somliga hävdar att byggåret skulle vara detsamma som predikstolens tillverkningsår, 1696) och ersatte en gammal förfallen stavkyrka, av vilken rester hittades när kyrkan flyttades. De utgjorde underlag till golvet och var av ek och furu. Bland de 45 resterna tillvaratogs två portalplankor, som sändes till Stockholm. Medel till en ny kyrka inkom genom stiftskollekt. I början av 1900-talet ansågs kyrkan uttjänt och 1907 byggde socknen en ny tegelkyrka några hundra meter från den gamla. 1912 uppmärksammades kyrkan av De sju häradernas kulturhistoriska förening, som fick den, demonterade den och flyttade byggnaden till Ramnaparken. Vapenhuset i väster från 1869 och en förstukvist framför korporten återuppfördes inte.
1600-talskyrkan fick sin predikstol 1696 och en interiör målning skedde troligen 1706, men målades om av boråsaren Detleff Ross 1752-53, som målat många av traktens kyrkor. Ett torn restes 1725 och 1781 byggdes en liten sakristia till i öster. Taket var spånat från början, men 1811 kläddes även timmerväggarna med spån. De tidigare små och kvadratiska fönstren på sydsidan höggs upp till större rundbågade fönster 1869-70 och då fick även nordsidan fönster. Arbetet skadade väggmålningarna med akantusrankor så man vävspände väggarna för att kunna återställa målningarna i framtiden. Takmålningarna däremot målades över med vit färg. Detta var typiskt för sin tid när kyrkorummet skulle göras ljusare och öppnare, en fördröjd nyklassicism. Vid denna renovering togs tornets övre del ned, så att långhuset fick en smalare västdel och ett vapenhus byggdes till, samt en klockstapel uppfördes, vilken ruttnade och togs ned samtidigt som kyrkan upphörde kring 1908.
Norra sidan hade en läktare under 1700-talet, men den återgavs inte på en uppmätning av Nils Gustafson 1909. Ritningen visar däremot en bred läktare i väster med bänkar såväl i den smalare torndelen som under läktaren. Ett fönster fanns på var sida. Denna byggnadsdel blev inte uppförd efter flytten. En annan avvikelse från idag var att altarringen var rund.
Kyrkan invigdes som hembygdsmuseum 1914 och 1923 lånades ett flertal kyrkliga inventarier ut till Göteborgsutställningen. 1930 återinvigdes kyrkan och de profana samlingarna flyttades. Kyrkan bibehöll en museal karaktär eftersom de kyrkliga samlingarna med äldre inventarier från olika kyrkor i trakten alltjämnt förevisades i kyrkorummet. Predikstol och altartavla fanns kvar från Kinnarumma kyrka, men bänkarnas dörrar hämtades från Vänga gamla kyrka och en ny altarring tillverkades. För att återskapa den äldre kyrkan sattes norrfönstren igen. Takmålningarna konserverades och ett nytt vapenhus byggdes till och kyrkan fick omgärdande mur med stiglucka. Det gamla uppvärmningssystemet med varmvatten i kopparrör under bänkarna ersattes med centralvärme 1932. Åren 1953-54 utfördes konservering av predikstol och altare. Den förras gamla färger har skrapats fram utan att bättras och den oxiderade silverfärgen på altarskåpet behölls intakt. Sedan 1976 är sakristians fönster försett med luckor. Flera skadedjursbekämpningar har måst utföras och inventariernas bestånd har ändrats. Deras nuvarande placering härstammar från 1982, då flera föremål också deponerades till Vänersborgs museum. Detta år installerades även en orgel i koret. 1987 var kyrkan mycket förfallen och rasrisk förelåg. Kyrkan har med tiden blivit ett slags sockenkyrka för de boende i omgivningen och här förrättas bröllop, begravningsgudstjänster och julottor bland annat.
År 1696 Fast inredning - predikstol
Konstnär - Bildhuggare: Gustaf Björnsson Kihlman
År 1702 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Tjärning
År 1706 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Konstnär: Nicklas Berg
År 1738 Underhåll - exteriör
Takreparation. Ommålning.
År 1752-1753 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Måleri på väggar, tak, altartavla, läktare och bänkdörrar.
Konstnär - Dekormålare: Detlef (Ditlof) Ross
År 1778 Underhåll - målningsarbete
År 1807 Underhåll - takomläggning
Nytt täckning av furuspån.
År 1811 Underhåll - exteriör
Nya ekspån på väggarna.
År 1830 Underhåll - exteriör
Takreparation
År 1908 Tagen ur bruk
År 1914 Invigning
Invigs som hembygdsmuseum.
År 1930 Fast inredning - bänkinredning
Bänkar med dörrar från Vänga kyrka.
År 1930 Fast inredning - altarring
År 1930 Konservatorsarbeten
Framtagning av takmålningar. Inredningen rengörs, ommålas och konserveras.
År 1932 Teknisk installation - värme
Centralvärme
År 1952 Underhåll - målningsarbete, exteriör
År 1953 Konservatorsarbeten
Altaruppsats och predikstol befrias från vit övermålning.
Konservator: Olle Hellström
År 1958 Underhåll
Sanering av trämask.
År 1962 Konservatorsarbeten
Vindflöjlar konserveras.
År 1963 Ändring - tilläggsisolering
Isolering av igensatta nordfönster.
År 1963 Underhåll - interiör
Byte av väv på väggar. Väven slopas i koret.
År 1975 Underhåll - exteriör
Ny spånklädsel på fasader.
År 1975 Underhåll - takomläggning
Ny spåntäckning p.g.a. röta.
År 1976 Teknisk installation
Luftfuktare
År 1976 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Tjärning av tak. Målning av port och fönster.
År 1976 Konservatorsarbeten
Konservering av altarskåp.
År 1976 Underhåll
Skadedjursbekämpning
År 1978 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Bättringsmålning
År 1982 Fast inredning - orgel
Orgelbyggeri: Robert Gustavsson
År 1983 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Tjärning av tak. Målning av fönster och dörrar.
År 1985 Underhåll - målningsarbete, exteriör
År 1990 Underhåll - exteriör
Byte av glas efter skadegörelse. Port och nedre delen av fasaden målas.
År 2001 Teknisk installation - larm
År 2009 Underhåll - takomläggning
Omläggning av spåntak
År 2009 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Renovering och målning av alla fönster och dörrar
Antikvarisk-Topografiska Arkivet, Stockholm.
Faktapärm, stencil, Borås museum; Informationsskyltar i Ramnaparken.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Oluf Torson:Byggmästare"; "Anders:Byggmästare"
Öppna på kartan Fler i kategorin