Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Byttorpskyrkan är naturskönt belägen på en kulle vid sjön Kolbränningens ena ände. Placeringen är mycket förtjänstfull. Kyrkan ingår i en mindre miljö med offentliga byggnader såsom skola och bibliotek. Stadsdelarna som kyrkan betjänar omger kyrkan på distans åt alla väderstreck utom väster, där sjön tar vid.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Anläggningen projekterades som helhet av arkitekt Rolf Bergh och byggdes 1963-65 till följd av stadens expansion. Tidigare låg en bondgård på tomten. Anläggningen består av kyrkan, ett fristående församlingshem och en klockstapel, vilket är en av de tidstypiska konstellationerna för en kyrkoanläggning. Byggnaderna omger en tresidig gård med murar. Små innergårdar finns vid kyrkans östgavel. Runt denna mer slutna konstruktion, är det fria, sluttande gräsytor som ansluter till den omgivande vegetationen. Kyrkans placering utnyttjar också sjön som fond från västporten. Kyrkan är en Mariakyrka och klocktornets topp är utformad likt Marias stiliserade, bedjande händer.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Kyrkan och församlingshemmet korresponderar i utvändiga material, tegel och koppar, och i utformningen av takfoten. Församlingshemmet hyser, som brukligt vid byggnadstiden, en ungdomsgård. Klockstapeln är byggnadstekniskt mycket tidstypisk av obehandlad betong i funktionalistisk anda. Kyrkan har en för tiden ovanligt traditionell plan i grunden med latinsk korsplan och absidialt kor med tre korutsprång, men det kläs i en modernistisk gestalt till en komplex arkitektur. Den är placerad i traditionell öst-västlig riktning vilket också är ovanligt för moderna kyrkor. Exteriören är i princip oförändrad sedan byggnadstiden. Interiören står välbevarad med tidstypiska material sedan uppförandet och har höga arkitektoniska värden med sinnrikt ljusinsläpp och genomgående hög konstnärlig kvalitet i inredning och inventarier. Arkitekten hade klart formulerade idéer bakom såväl anläggningens som kyrkorummets utformning, där västporten, som endast kan öppnas inifrån för spridandet av evangelium, är ett metaforiskt ställningstagande i den då rådande kyrkodebatten, vilket ger ett samhällshistoriskt värde.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Den arkitektoniskt genomtänkta placeringen av kyrkan i landskapet.
- Anläggningen är en mycket välbevarad exponent för 1960-talets
stadsdelskyrkor med samprojekterat fristående församlingshem, som hyser
en ungdomsgård.
- Den medvetna gestaltningen av anläggningen: två armar som en famn mot
stadsdelen och klockstapeln som avgränsande mot buller och jäkt utanför
kyrktorget, samt rogivande springvatten.
- Klockstapelns redovisning av sin tidstypiska konstruktion.
- Kyrkorummets välbevarade ursprungliga utformning och fasta inredning.
- Kyrkorummets medvetna gestaltning med krokig väg in för att sakta ned
farten och rak väg ut, samt välvd vägg och höga bänkryggar för omslutning och trygghet.
- Kyrkorummets blandning av via sacra och circumstantes.
- Altaret, som är det första fristående i Borås.
- Den moderna liturgin att prästen skall förkunna med närhet till församlingen är här väl uttryckt.
Inventeringsår (1999)
Texten saknas
Inventeringsår (2002)
Byttorpskyrkan ligger tillsammans med en klockstapel av rå betong och ett tegelklätt församlingshem på en kulle med rundad tomt. Arkitektens mening med utformningen var att anläggningens två armar skulle vara som en famn mot stadsdelen och klockstapeln, avgränsande mot buller och jäkt utanför kyrktorget, där en springvatten skulle finnas för ro.
Byggnaderna ligger vinklade med långsidorna åt en gård så att en konformad yta bildas mellan dem, kyrkan längs södra sidan och församlingshemmet längs den norra. Gården hägnas åt öster av en drygt meterhög cementmur, gjuten med synlig brädform och sidorna indelade i breda fält. Vid dess södra ända står en klockstapel av betong vid kyrkans nordöstra sida. Ett lågt, svart smidesstaket följer i murens linje fram till en naturstensmur vid sakristian, beskriven nedan. I gårdens nordöstra hörn leder en grusad gång upp till anläggningen. I centrum av gården finns en spegeldamm med kullerstenar som inramas av en låg cementkrans. Från dammen strålar band av röd gatsten i den för övigt asfaltbelagda gårdsytan. Utanför muren är det gräsytor med rosenbuskar, idegran, lövträd som björk och i nordöst rhododendronbuskar. Åt ravinen i norr finns en parkering till kyrkan.
Mot sjön i väster sluttar det brant och en trappa med flacka steg av asfalt, med framkanter av natursten, når ned till en gångväg runt kyrkokullen. Sluttningen är gräsbeväxt med stora ekar samt ett par enar, där sten går i dagen. En rundad naturstensmur, knappt en meter hög, med flata och grovt huggna, rosaaktiga stenar och djupa fogar följer kyrkans västra rundning och har små pelare i tre skift som sticker upp med jämna mellanrum. Församlingshemmet har en altan åt väster och dess mur löper i souterrain ned likt en murad vägg av natursten, vilken är mer finhuggen och flatare, likadan som vid sakristian. Ytan bryts upp av två skift lodräta stenar. Troligen är murarna av samma stenart, men altanens är förmodligen mer sentida, eller tvättad, då stenens färg och fogarnas vithet framträder tydligt. Altanmuren är täckt med kopparplåt. Konststenplattor leder fram från den nedre gångvägen till en dörr i muren i norr. Mellan murarna finns en öppning. Marken mellan kyrkan och muren i väster, samt runt klockstapeln och kyrkofasaden täcks av röd gatsten.
På ömse sidor av sakristian i öster finns en liten gårdsyta med röd gatsten, hägnad av likadana murar som altanens, men högre och utan plåtavtäckning. Invid kyrkans väggar finns en grind i varje hörn av svart smide med cirklar i två rader, sammanhållna av raka nypor. Här har planterats rhododendron, en, nypon, rosor och idegran. Barrväxter av olika slag och rosor finns också i rabatter kring kyrkans norra entré. Längs församlingshemmet finns cypresser och ölandstok. Vid församlingshemmets sydöstra hörn, vid en naturstensmur längs uppfarten, leder en trappa ned till gaveln, med gatsten på stegen och huggen sten likt murens.
Inventeringsår 2003
Texten saknas
Antikvarisk-Topografiskt Arkiv, Stockholm.
Inventarieförteckning; Borås kyrkliga samfällighets förvaltningsplan (BKSf); Kyrkobeskrivningsblad; "En levande kyrka" (1992) Broschyr utgiven av Svenska kyrkan i Borås..
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin