Motivering (skydd): KULTURHISTORISK KARAKTÄRISTIK OCH BEDÖMNING
ALLHELGONAKYRKAN uppfördes 1956 efter ritningar av Olof Geggen. Kyrkan har en sydvästlig – nordostlig sträckning, med koret i nordost. Den är Göteborgs första permanenta s.k. småkyrka som uppfördes med bidrag från Göteborgs småkyrkostiftelse.
KYRKOMILJÖN ligger på ett litet bergsparti nordost om Citytorget i norra Kortedala. Citytorget, Allhelgonakyrkan, Lövåsskolan och den sydvästra delen av bostadsområdet Adventsparken ingår i bevarandeprogrammet för Göteborgs kommun, som en tidstypisk miljö från sent 1950-tal. Den ursprungligen rektangulära kyrkobyggnaden med suterrängplan har efter en tillbyggnad på 1990-talet en vinkelställd planform. Byggnaden inramar en entréplats åt öster, där en fristående klockstapel är rest.
KYRKOBYGGNADEN är lätt asymmetrisk. Tegelfasaderna är uppbyggda med omväxlande indragna och utkragade partier, samt ett snedställt fasadparti åt norr. Fönstersättningen är bitvis symbolisk (apostlafönster och änglatrappa) och bitvis oregelbunden, styrd av ett planerat ljusinfall i kyrkan. Allhelgonakyrkan är ett gott exempel på en för 1950-talet medveten artikulerad tegelarkitektur.
KYRKORUMMET är mycket medvetet gestaltat. Rummet präglas av slutenhet, intimitet och enkelhet. Väggarna av tegel är odekorerade och dagsljusinfallet är asymmetriskt. De tolv höga apostlafönstren dominerar den södra fasaden medan den norra utmärks av den mjuka avtrappningen med predikstol och körläktare i två nivåer samt det indragna fasadparti som kröns av ett fönster med en änglatrappa. Det indragna fasadpartiet tillsammans med läktarens olika nivåer och läktarbarriären i trä mjukar upp en i övrigt nästan helt sluten vägg. Rummet har en ansenlig takhöjd och gestaltningen skapar ett rofyllt rum, där östväggens mosaik ges en framträdande plats.
Kyrkorummet är i allt väsentligt oförändrat sedan byggnadstiden.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkan, miljön och omgivningarna är tidstypiska för 1950-talet
- Kyrkan är in- och utvändigt välbevarad sedan byggnadstiden
Inventeringsår (2005)
Allhelgonakyrkan i Kortedala uppfördes 1956 efter ritningar av Olof Geggen. Kyrkan har en sydvästlig – nordostlig sträckning, med koret i nordost. Den är Göteborgs första permanenta s.k. småkyrka som uppfördes med bidrag från Göteborgs småkyrkostiftelse.
Den ursprungligen rektangulära kyrkobyggnaden med souterrängplan har efter en tillbyggnad på 1990-talet en vinkelställd planform. Byggnadsformen inramar en yttre entréplats åt öster, där en fristående klockstapel är rest.
Allhelgonakyrkan är en lätt asymmetrisk byggnad, där fasaderna är uppbyggda med omväxlande indragna och utkragade partier, samt ett snedställt fasadparti åt norr. Fönstersättningen är bitvis symbolisk (apostlafönster och änglatrappa) och bitvis oregelbunden, styrd av ett planerat ljusinfall i kyrkan.
Kyrkobyggnaden är uppförd med bärande ytterväggar i rött tegel, betongbjälklag och sadeltak med svart glaserat taktegel. Plåtdetaljer är utförda i koppar.
Allhelgonakyrkan är ett gott exempel på en för 1950-talet medveten artikulerad tegelarkitektur. Materialkaraktär och konstruktiva byggnadsdetaljer tillsammans med byggnadens rumsfunktioner gav motiven för byggnadens och fasadernas arkitektoniska uttryck, istället för - som tidigare - historiserande stilelement. Kyrkan är också intressant såsom Göteborgs första permanenta "småkyrka".
__________________________________________________________
Byggnadens SOCKEL är av omålad slät betong. VÄGGARNA är bärande och murade av tegel. Huvuddelen av fasaderna är murade i 10-skifts munkförband (”springande kopp”), medan delar av den norra fasaden är i löpförband med en ¼ stens förskjutning. Övergången mellan sockel och fasader är inte markerad.
FASADERNA är varierade till uttryck och karaktär, vilket svarar mot de olika rumsfunktionerna. Östfasaden - mot koret - saknar helt fönster men gavelspetsen kröns av ett murat kors. Sydfasaden har tolv höga fönsterslitsar (apostlafönster), samt ett utskjutande lågt burspråk som släpper in ljus i koret. Västfasaden mot Citytorget är öppen till karaktären, med ett våningshögt stort spetsformat fönsterparti in mot en samlingslokal. Norrfasaden mot Årstidsgatan har en sluttande marklinje och är uppdelad dels genom fasadförskjutningar och dels av en fönstersättning med omväxlande fönsterband och mindre ljusöppningar med betongglas.
FÖNSTREN in mot kyrkorummet är av betongglas, med undantag för ett enluftsfönster över änglatrappan vid koret. Mest framträdande är sydfasadens tolv höga APOSTLAFÖNSTER. De är indragna från fasaden och sitter i asymmetriskt formade muröppningar. Övriga betongglasfönster sitter i höga nischer och som enstaka ljusinsläpp i de norra, västra och södra fasaderna. Kyrksalen väster om kyrkorummet får ljus genom en rad av tolv små fönster som ligger nära takfoten i den norra fasaden, samt genom ett stort fönsterparti i den västra fasaden. Församlingslokalerna i suterrängvåningen och i tillbyggnaden har enluftsfönster av olika form, med bruna eller vita karmar.
Flertalet av kyrkans DÖRRAR är bruna aluminiumkassetter med glaspartier. Dörrpartiet vid koret har ett vitt ramverk.
Kyrkans TAK är sadeltak täckta med mattglaserat svart tegel. Takfoten är inte markerad. På kortsidorna ligger taket i liv med fasaderna, längs långsidorna har taket en lätt utskjutande, odekorerad takfot. Plåtdetaljer är utförda i koppar.
Se även materialet från ”Storstadsprojektet Göteborg, Kortedala och Kviberg”, området ”Göteborg, Kortedala, kv Sardingaffeln del av, Allhelgonakyrkan”.
Kyrkorummet är mycket medvetet gestaltat. De tolv höga apostlafönstren dominerar den södra fasaden medan den norra utmärks av den mjuka avtrappningen med predikstol och körläktare i två nivåer samt det indragna fasadparti som kröns av ett fönster med en ”änglatrappa”. Det indragna fasadpartiet tillsammans med läktarens olika nivåer och läktarbarriären i trä mjukar upp en i övrigt nästan helt sluten fasad.
Kyrksalen domineras av enkla former, rena linjer och av bruket av endast ett fåtal material – röd kalksten och mörkt tegel med inslag av ljust trä och omålad betong. Rummet har en ansenlig takhöjd och gestaltningen skapar ett rofyllt rum, där östväggens mosaik ges en framträdande plats.
God akustik var en av utgångspunkterna vid utformningen av kyrkorummet. De många nischerna, flera indragna fasadpartier och den snedställda norra väggen är alla beståndsdelar som syftat till att skapa en god ljudverkan i rummet.
Dagsljusinfallet i rummet är asymmetriskt. I den södra väggen finns förutom de tolv apostlafönstren även ett glasat dörrparti framme vid koret. Från norr faller ljus in genom ett fönster över änglatrappan vid koret samt genom höga slitsar och små nischer över läktaren.
Kyrkan har en utformning som är intimt förknippad med liturgin vid tiden för uppförandet. Kyrkorummet är oförändrat sedan byggnadstiden.
_________________________________________________
GOLVET är täckt med rektangulära plattor av röd kalksten, lagda i rummets längdriktning i långhuset och i motstående riktning i koret. Mötet mellan golv och vägg är inte markerat.
VÄGGARNA i rött tegel är murade i kryssförband med utsparningar i fogarna, för att bryta ljus och ljud. RUMMET är något asymmetriskt i planen. Mittenpartiet av den norra väggen är något utflyttat och snedställt och på ömse sidor om koret är väggarna indragna. Åt norr kröns det smalare partiet av en ÄNGLATRAPPA, åt söder smalnar rummet över ett glasat dörrparti.
Kyrkans FÖNSTER är i huvudsak uppbyggda med betongglas. Betongglasen sitter i de tolv apostlafönstren åt söder samt i höga slitsarna och små nischerna åt norr och väster. Fönstret över änglatrappan och i dörrpartiet åt söder är av klarglas.
DÖRRARNA är av omålat trä, eller har större glasytor i ramverk av trä. Glasdörrarna söder om koret har vitmålade ramverk.
INNERTAKET i kyrkorummet är ett öppet flackt sadeltak, med en kraftig bjälke längs takåsen. Taket och takbjälken är klädda med vitmålad träpanel, satt i rummets längdriktning. Mötet mellan tak och vägg är inte markerat.
KORET ligger tre steg över långhuset. Mosaiken över altaret får en framträdande roll i rummet, då korets inredning är uppbyggt av samma material som kyrkobyggnaden i övrigt. Inredningen är ursprunglig från 1956, med undantag för mosaiken som tillkom 1967 och dopfuntens cuppa, som är från 1500-talet.
ALTARET har raka, odekorerade sidor och är placerat mot den östra väggen. Det är murat i rött tegel och framsidan har ett förband med endast koppstenar. Bordsskivan består av en mycket kraftig mörkröd kalkstensskiva, som vilar på kraftiga träreglar.
Över altaret sitter en väggfast ALTARDEKORATION i en oregelbundet formad nisch. Den utgörs av en mosaik i blått, guld och beige, utförd år 1967 av konstnären Knut Irwe, Göteborg. Mosaiken avbildar den uppståndne Kristus, sittande med uppsträckta armar och nedböjt gloriaförsett huvud. Ovanför mosaikfältet sitter en törnekrona i smide.
ALTARRINGEN står på det nedersta trappsteget nedanför koret. Den är uppbyggd med en enkel smal överliggare i lackat trä som vilar på tunna metallstag, målade i rödbrunt. Knäfallet är stoppat och klätt i brunt tyg.
DOPFUNTEN står söder om koret. Den har en åttasidig spegeldekorerad cuppa i sand- eller kalksten, daterad till 1500-talet och med ursprung i en av kyrkorna i Nya Lödöse. I samband med att cuppan skänktes till kyrkan år 1956 nytillverkades foten och skaftet. De är av kalksten, enkelt utformade, åttasidiga med raka kanter.
PREDIKSTOLEN i rött tegel står norr om altaret, i mötet mellan kor och långhus. Sidorna är raka, formen är oregelbunden med ett avfasat indraget hörn. Överliggaren är av lackerat trä och sammanbyggd med läktarbarriären. Predikstolen nås via en trappa från koret. Korgen är även förbunden med läktaren via ytterligare ett trappsteg. Stegen och golvet är täckta med röd kalksten.
LÅNGHUSET har två bänkkvarter. BÄNKARNA av lackerad furu har en enkel och tidstypisk utformning. De har slutna ryggar, vilket ger bänkkvarteren ett lugnt och sammanhållet uttryck.
LÄKTAREN vid kyrkans norra vägg är uppmurad i tegel med en dold trappa av betong. Läktarbarriären är av stående lackerade brädor med en slät överliggare. Den bakre (västra) delen av läktaren ligger på en högre nivå och nås via en trappa i gjuten betong. Trappräcket är av metall med en överliggare i trä. Golvet är täckt med en brun heltäckningsmatta. I läktarens östra ände står ORGELN i ljust trä, byggd av Magnussons orgelbyggeri i Göteborg år 1963. Spelbordet är asymmetriskt placerat på den vänstra sidan. Fasaden domineras av synliga pipfält i olika storlekar. Ovansidan är oregelbundet V-formad. Orgelns enkla och tidstypiska uttryck stämmer väl överens med interiörens karaktär. Placeringen samverkar med rummets mjuka avtrappning mot kyrkans norra vägg.
ÖVRIGT
KYRKSALEN i väster skiljs från kyrkorummet genom ett lägre tak och en indragning i murverket. Längst i väster har ett rum avskiljts med en mellanvägg av glas i ljusa träomfattningar. I västfasaden sitter ett stort fönsterparti som räcker ända upp till taknocken.
Kyrksalens GOLV är detsamma som i kyrkorummet. Åt norr finns tolv små FÖNSTER, pendanger till kyrkorummets apostlafönster. I söder finns entrén via DÖRRAR med stora glaspartier i omfattningar av ljust trä. INNERTAKET är av liknande utformning som kyrkorummets.
Kyrkan har även ett litet KAPELL byggnadens nedre plan, med inredning från 1963. Den ena väggen utgörs av bearbetat berg, de övriga är murade av tegel. Golvet täcks av oregelbundna svarta skifferplattor. Bordsaltaret är fristående och uppbyggt av tre granitskivor. Altarringen består av lösa sektioner i trä med stoppade knäfall klädda i ljust konstläder.
Fasadkulör (2005): Röd
Inventeringsår (2006)
Inventeringsår 2015
STADSDELEN KORTEDALA VÄXER FRAM
Kortedalaområdet var till 1900-talets mitt mycket glest bebyggt med enstaka torpställen. Omkring 1950 påbörjades planeringen av den nya stora förorten Kortedala. En stadsplan lades fram och marken fördelades mellan olika byggnads- eller bostadsföretag. Utbyggnaden genomfördes 1952-57. De första boende flyttade in år 1953.
Kortedalas stadsplan är typisk för 1950-talet. Stadsdelen byggdes kring en centralt placerad spårvägslinje och delades upp i ”grannskapsenheter”. Kortedala Torg blev centrum för hela stadsdelen och dessutom anlades tre ”sekundära” centrumanläggningar. Utbyggnaden anpassades till den kuperade terrängen och relativt stora partier med naturmark bevarades mellan husen. Kortedala är ett värdefullt exempel på 1950-talets stadsplanering och bostadsbyggande.
På 1950-talet var Kortedala det största område som planlagts samtidigt i Sverige. Det är också Göteborgs första satellitstadsdel.
KYRKA I KORTEDALA
Vid tiden för inflyttningen i den nya stadsdelen fanns ännu ingen kyrka. Redan 1953 började man dock hålla gudstjänster i tillfälliga lokaler, först i en källarlokal på Kalendervägen och senare i en ”barackkyrka” som stod nära den plats där Allhelgonakyrkan står idag.
Tanken på en permanent småkyrka väcktes tidigt. Flera år innan grundläggningen av Allhelgonakyrkan restes ett kors på den plats där klockstapeln står idag.
KYRKAN PLANLÄGGS OCH UPPFÖRS
År 1955 påbörjades projekteringen av kyrkan. Den leddes av arkitekt Olov Geggen för byggherren Kortedala Kyrkostiftelse. Den blev Göteborgs första permanenta s.k. småkyrka som uppfördes med bidrag från Göteborgs småkyrkostiftelse. Resterande medel insamlades på frivillig väg.
Bygget pågick under 1956, med ett stort inslag av frivilligt arbete, och kyrkan invigdes den 3 november samma år. Den var då distriktskyrka inom Nylöse församling.
Kyrkobyggnaden blev rektangulär med ett suterrängplan åt väster. Kyrksalen och församlingssalen (i väster) byggdes som ett rum, med en lägre takhöjd över församlingssalen. Kyrkorummet gjordes relativt litet för att vara intimt även vid mindre besöksantal. I undervåningen placerades föreningslokaler, pentry, serveringsrum och ett andaktsrum.
FÖRSAMLINGSDELNING 1960
Allhelgonakyrkan blev församlingskyrka i den nybildade Kortedala församling från 1960. Den bevarade denna roll fram till 1972, då Vårfrukyrkan invigdes.
ORGEL 1963
Kyrkans orgel i ljust trä byggdes av Magnussons orgelbyggeri i Göteborg år 1963.
OMBYGGNAD AV KLOCKSTAPELN 1971
Klockstapeln byggdes om för att kunna rymma två klockor. Ombyggnaden ritades av Olov Geggen.
TILLBYGGNAD AV FÖRSAMLINGSLOKALERNA 1991
År 1991 genomfördes en tillbyggnad av församlingslokalerna, efter ritningar av Tuvert arkitektkontor AB. Tillbyggnaden placerades i vinkel mot kyrkan, vilket medförde att kyrkans entréparti förändrades. I samband med tillbyggnaden utfördes också en del ändringar i den bakre delen av kyrkan. Kyrksalen delades av med en glasad vägg och några förrådsutrymmen skapades.
PLANERAD OMBYGGNAD 2006
Kortedala församlings alla gudstjänster och hela verksamheten kommer att samlas under ett tak i Allhelgonakyrkan. Vårfrukyrkan skall övergå till samfälligheten för disposition till annan brukare. I samband med detta planeras Allhelgonakyrkan att byggas ut och renoveras. All verksamhet skall inrymmas i byggnadens båda våningsplan.
ÖVRIGT
De ursprungliga armaturerna har bytts ut.
Vissa betongglas i fönsterpartierna är ersatta.
År 1956 Invigning
År 1956 Nybyggnad
Arkitekt: Olov Geggen
År 1963 Fast inredning - orgel
Kyrkans orgel i ljust trä byggdes av Magnussons orgelbyggeri i Göteborg år 1963.
Göteborgs Stadsmuseum
Antikvarisk-Topografiska Arkivet, Stockholm.
Lönnroth, Gudrun, red., Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse - ett program för bevarande, Göteborg 1999
Illerstad, Lennart, "Nya svenska kyrkor, del II Götaland", rapport RAÄ 1993:5
Gunilla Folkesson (antikvarie) och Christer Morát (fotograf): "Dokumentation och märkning av kyrkliga inventarier" 1986-1987
Material från Antikvarisk-Topografiska Arkivet (ATA), Stockholm, bl.a. ritningskopior.
"Allhelgonakyrkan är en kollektiv strävan", G-P 1/11 1956
Inventering i bebyggelseregistret "Storstadsprojektet Göteborg, Kortedala och Kviberg", område "Göteborg, Kortedala, kv Sardingaffeln del av, Allhelgonakyrkan", inventeringsdatum: 1999-09-17.
Kyrkans hemsida; http://www.svenskakyrkan.se/kortedala/ 30/11 2005
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Geggen,Olov:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin