Motivering (skydd): KULTURHISTORISK KARAKTÄRISTIK OCH BEDÖMNING
VÅRFRUKYRKAN uppfördes efter ritningar av Johan Tuvert och stod klar 1972. Den ligger på ett litet bergsparti öster om Runstavsgatan i Kortedala i nordöstra Göteborg.
KYRKOMILJÖN består av kyrka och församlingslokaler, samlade i ett byggnadskomplex, samt en kyrkotomt med ett fristående klocktorn. De olika verksamheterna är tydligt avläsbara i byggnadens exteriör. Hela anläggningen, inklusive murar och trappor, domineras av byggnadsmaterialet som består av platsgjutna betongelement där ballastmaterialet frilagts genom blästring.
KYRKOBYGGNADENS tak och det fristående klocktornet reser sig över resten av anläggningen, medan kyrkans administrativa verksamheter är inhysta bakom en mer lågmäld fasad. Kyrkans fristående klocktorn (norr om entrén) är dess starkaste särmärke.
Vårfrukyrkan är en modern variant av den klassiska basilikan. Den är treskeppig och har fönsterband mellan takfallen och kor i en smalare absid. Kyrkan har en väst - östlig sträckning med koret i öster.
KYRKORUMMET är stort, öppet och ljust. Ljus faller in genom högt placerade fönsterband längs långsidorna och genom ett stort fönsterparti i den västra väggen. Väggarna har markerade lodräta randningar. Temat med ränder följs upp i en enklare utformning i innertaket och stengolvet. Materialvalen är tidstypiska.
Kyrkorummets enkla utformning låter korväggens stora relief i naturbetong träda fram. Reliefen, "Korset och solen", är skapad av konstnären Odd Tandberg.
Kyrkan är i allt väsentligt oförändrad sedan uppförandet, både in- och utvändigt.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
- Korväggens relief i naturbetong
- Utvändigt domineras anläggningen i sin helhet av betong med frilagd ballast
Inventeringsår (2006)
EXTERIÖR
Kyrkan och församlingslokalerna ligger i två sammanbyggda huskroppar där själva kyrkobyggnaden ligger i väst-östlig riktning och församlingslokalerna i nord-sydlig.
De olika verksamheterna är tydligt avläsbara i byggnadens exteriör. Kyrkans tak och klockstapeln reser sig över resten av anläggningen, medan kyrkans administrativa verksamheter är inhysta bakom en mer lågmäld fasad.
Västfasaden, med ett stort fönsterparti, och det fristående klocktornet (norr om entrén) är kyrkans starkaste särdrag.
___________________________________________________________________________
Kyrkan står på en GRUNDMUR av betong ner till berg. STOMMEN är uppbyggd av platsgjutna betongelement. SOCKELN är inte markerad. VÄGGARNA täcks av betongelementens friblästrade ballast och har en gråbeige färg.
TAKEN är klädda med kopparplåt. Kyrkan har ett sadeltak med två takfall, åtskilda av ett fönsterband. Övriga byggnadsdelar har flacka, nästan platta, tak.
FÖNSTREN utgörs av rader med enluftsfönster mellan takfallen och under takfoten. I den västra fasaden finns ett stort fönsterparti som sträcker sig från taknocken och ner över mer än halva väggen. Det är uppbyggt av smala enluftsfönster med kraftiga vertikala poster av betong med frilagd ballast. Mitt på den norra fasaden finns ett högt, smalt fönster som släpper in ljus mot dopfunten, som är placerad i kyrkans norra sidoskepp. Fönstren har mörkt bruna bågar av trä. Takfoten är inte markerad.
DÖRRARNA in till vapenhuset, samt vid koret, är bruna aluminiumkassetter med två dörrblad.
Kyrkans delar inrymmer olika verksamheter, vilka är tydligt avläsbara i byggnadens extriör. KYRKOBYGGNADEN reser sig ur anläggningen med sitt höga tak och markerade fönsterparti på västgavel. FASADERNA är till största delen slutna till sin karaktär. Fasadmaterialet dominerar uttrycket. Fönsterbanden längs de norra och södra fasaderna går samman med plåtarbetet på taket. Plåten når ner till fönsterbandens överkant, fönstrens poster och fönsterbrädorna är inklädda i koppar. Korväggen är helt sluten, den västra fasaden domineras av det stora fönsterpartiet.
Se även materialet från "Storstadsprojektet Göteborg, Kortedala och Kviberg", området "Göteborg, Kortedala, kv Dricksglaset, Vårfrukyrkan" http://www.bebyggelseregistret.raa.se/omrade_desc.asp?id=61&inv=188&depth=6 .
___________________________________________________________________________
INTERIÖR
Vårfrukyrkan är en modern variant av den klassiska basilikan. Den har ett förhöjt mittskepp, fönsterband mellan takfallen, lägre sidoskepp och kor i en smalare absid. Kyrkan har en väst - östlig sträckning med koret i öster.
Kyrkorummet är stort, öppet och ljust. Ljus faller in genom fönsterband längs långsidorna och genom ett stort fönsterparti i den västra väggen.
Kyrkorummets okonstlade utformning låter korväggens stora relief i naturbetong träda fram.
Den fasta inredningen i kyrkan är ursprunglig.
___________________________________________________________________________
GOLVET i hela kyrkan är täckt med rektangulära kalkstensplattor, satta tvärs över rummet. Längs rummets kortsidor markeras mötet mellan golv och vägg med en rits i de gjutna väggarna.
VÄGGARNA är av platsgjutna betongelement. Sidoskeppens långsidor är inklädda med vitmålad träpanel, satt i rummets längriktning. Den västra kortsidan har en yta av betong med friblästrad ballast, med tätt placerade vertikala skarvar som ger väggen ett randigt utseende. Korväggen har en stor relief som beskrivs nedan. Övriga väggpartier är av betong med friblästrad ballast.
Kyrkans INNERTAK, över mittskepp och sidoskepp, är inklätt med vitmålad träpanel, satt i rummets längdriktning.
FÖNSTREN i rummet sitter högt. Fönsterbanden mellan takfallen kompletteras med ytterligare ett band längs mötet mellan sidoskeppens väggar och taket. Vid den norra väggen går ett högt, smalt fönster ned på fasaden, för att markera dopfuntens placering i rummet. Detta fönster erbjuder också den enda utblicken i rummet. Fönstren kantas av kraftiga omfattningar. I den västra fasaden finns ett stort fönsterparti som sträcker sig från taket och ner över mer än halva väggen. Det är uppbyggt av smala enluftsfönster med vertikala poster av betong med frilagd ballast. Väggen är avfasad på ömse sidor om fönsterpartiet och fönstren ligger i nivå med ytterväggen. Partiet är samkomponerat med omfattningen till DÖRREN mot vapenhuset. Själva dörren är en dubbeldörr med enkla svarta dörrblad i trä. En brun dörr av aluminium sitter i den norra fasaden, nära koret.
KORET ligger två steg över långhuset. Det domineras av den stora RELIEF i betong som täcker hela korväggen. Reliefen, ett stiliserat krucifix, är utförd i naturfärgad betong i olika nyanser och har friblästrad ballast. Konstverket, "Korset och solen", är utfört av den norske konstnären Odd Tandberg. På den nedre delen av väggen, över altaret, sitter ett stort krucifix i smide.
ALTARET är rektangulärt och har en kärna av betong. Sidorna är inklädda med grå kalkstensplattor. Bordsskivan är utkragad, mycket kraftig och utförd i polerad svart granit. Altaret är fristående från korväggen. ALTARRING saknas.
PREDIKSTOLEN står norr om altaret, i mötet mellan långhus och kor. Den är enkelt utformad, fyrkantig med släta sidor. Korgen av beigemålat trä vilar på en kraftig sockel av kalksten.
LÅNGHUSET har mittskepp och två sidoskepp. DOPFUNTEN står i det norra sidoskeppet, nära ytterväggen. Funten är stor, fyrkantig och klädd med skivor av svart polerad granit. Ovansidan har en rund fördjupning, asymmetriskt placerad nära ett av hörnen. Sockeln är låg och indragen.
Kyrkan har fyra bänkkvarter. BÄNKARNA är uppbyggda av två delar. Sits och rygg är av trä, sammanfogade till ett stycke. De är stoppade och klädda med brunt tyg och vilar på ben av betong. Benen är täta skivor av betong, formgjutna i ett stycke. Utöver bänkarna har kyrkan fåtöljliknande STOLAR, med sitsar som liknar bänkarnas och med underreden av grålackerade stålrör. Stolarna kan ställas samman till extra bänkar.
I det södra sidoskeppet finns ett stort, lågt podium för kören. Det ligger två steg över långhusets golv och är avgränsat från kyrkorummet med en tät barriär. Barriären är inklädd med skivor av kalksten och har en kraftig vitmålad överliggare. I den östra änden av körläktaren står kyrkans ORGEL. Den byggdes av Magnussons orgelbyggeri år 1974. Orgelfasaden i beigemålat trä är enkelt utformad. I den övre delen finns fyra synliga pipfält på rad och orgelns ovansida följer takfallets form. Spelbordet är i mörkt omålat trä.
VAPENHUSET har karaktär av foajé och har kopplingar in mot församlingslokalerna. Taket är sänkt och klätt med svartlackerade metallplattor. Väggarna är av blästrad betong, golvet är täckt med kalkstensplattor. Entrépartiet åt norr har dörr och vindfång i form av bruna aluminiumkassetter. SAKRISTIAN ligger i anslutning till vapenhuset.
ÖVRIGT
Bredvid predikstolen sitter en TRÄRELIEF av Maj Starck, som avbildar "Marie bebådelse". Den invigdes 1979.
I anslutning till vapenhuset finns ett litet KAPELL. Rummet har en speciell form med rundade hörn, men i övrigt känns utformningen igen från kyrkorummet. Väggarna har en yta av betong med friblästrad ballast och tätt placerade vertikala skarvar som ger väggen ett randigt utseende. Altaret är uppbyggt av tre skivor av polerad svart granit; två till ben och en till bordsskiva. Möbleringen består av lösa stolar.
Inventeringsår 1999
STADSDELEN KORTEDALA VÄXER FRAM
Kortedalaområdet var till 1900-talets mitt mycket glest bebyggt med enstaka torpställen. Omkring 1950 påbörjades planeringen av den nya stora förorten Kortedala. En stadsplan lades fram och marken fördelades mellan olika byggnads- eller bostadsföretag. Utbyggnaden genomfördes 1952-57. De första boende flyttade in år 1953.
Kortedalas stadsplan är typisk för 1950-talet. Stadsdelen byggdes kring en centralt placerad spårvägslinje och delades upp i "grannskapsenheter". Kortedala Torg blev centrum för hela stadsdelen och dessutom anlades tre "sekundära" centrumanläggningar. Utbyggnaden anpassades till den kuperade terrängen och relativt stora partier med naturmark bevarades mellan husen. Kortedala är ett värdefullt exempel på 1950-talets stadsplanering och bostadsbyggande.
På 1950-talet var Kortedala det största område som planlagts samtidigt i Sverige. Det är också Göteborgs första satellitstadsdel.
KORTEDALA FÖRSAMLING
Fram till 1960 var Kortedala ett distrikt under Nylöse församling. En församlingsdelning 1960 gjorde Allhelgonakyrkan vid Citytorget (byggd 1956) till församlingskyrka.
KYRKAN PLANERAS OCH UPPFÖRS
Allhelgonakyrkan räckte inte för det växande invånarantalet i Kortedala. Planering för en större kyrka i församlingen inleddes på 1960-talet och byggstarten skedde under 1970.
Ritningarna framställdes av arkitekt Johan Tuvert. Den norske konstnären Odd Tandberg formgav den stora relief som täcker korväggen. Kyrkan invigdes på Vårfrudagen, den 19 mars, år 1972 av biskop Bertil Gärtner.
Vårfrukyrkan uppfördes med vidbyggda mötes- och arbetslokaler. Huvuddelen av församlingens verksamhet flyttade hit och den nya kyrkan blev huvudkyrka inom Kortedala församling.
ÄNDRING AV TAK 1987
De platta taken över församlingsdelarna läckte in vatten. Fasadernas avslutande murkrön kapades, takfallen utökades och utanpåliggande rännor monterades. De nya taken blev flacka valmade sadeltak. Ändringen ritades av Tuvert arkitekter AB.
NÖDUTGÅNG 1999
År 1999 gjordes nödutgången vid koret bredare.
ÖVRIGT 1972-2006
Altarringen i kalksten är borttagen. Den var placerad nedanför kortrappan.
PLANERAD AVLYSNING 2006-2007
Kortedala församlings alla gudstjänster och hela verksamheten kommer att samlas under ett tak i Allhelgonakyrkan och Vårfrukyrkan övergår till samfälligheten för disposition till annan nyttjare. Det beslutade ett enhälligt kyrkoråd i maj 2004.
År 1970-1972 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Byggstarten skedde under 1970, kyrkan stod klar 1972. Ritningar av arkitekt Johan Tuvert. Den norske konstnären Odd Tandberg formgav den stora relief som täcker korväggen.
Arkitekt: Johan Tuvert
Konstnär: Odd Tandberg
År 1972 Invigning
Kyrkan invigdes på Vårfrudagen, den 19 mars, år 1972 av biskop Bertil Gärtner.
År 2006-2007 Tagen ur bruk
Vid årsskiftet 2006/2007 planerar Kortedala församling att lämna Vårfrukyrkan.
Göteborgs Stadsmuseum (GSM)
Byggnadsnämndens arkiv i Göteborg (BNA)
Antikvarisk-Topografiska Arkivet, RAÄ, Stockholm.
Lönnroth, Gudrun, red., Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse - ett program för bevarande, Göteborg 1999
Illerstad, Lennart, "Nya svenska kyrkor, del II Götaland", rapport RAÄ 1993:5
Gunilla Folkesson (antikvarie) och Christer Morát (fotograf): "Dokumentation och märkning av kyrkliga inventarier" 1986-1987
Ritningsmaterial från Byggnadsnämnden i Göteborgs arkiv (BNA)
Storstadsprojektet Göteborg, Kortedala och Kviberg, Göteborgs Stadsmuseum 1999 (i Bebyggelseregistret)
Församlingens hemsida, http://www.svenskakyrkan.se/kortedala 2006-08-14
"Kortedalas nya kyrka blir färdig till våren", Göteborgs-Posten den 10/9 1971
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin