Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Hässleholmens kyrka är en stadsdelskyrka och centralt placerad i de stadsdelar den betjänar, uppförda kring 1970. Kyrkan är mycket väl integrerad i den omgivande miljön intill ett livligt frekventerat gångstråk mellan övrig offentlig service som skola och torg.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Anläggningen har inga hägnader (utom runt lekplatsen), vilket är typiskt för moderna kyrkor och en samtida klockstapel är belägen med distans på en gräskulle. Klockstapelns betongfundament likt änglavingar är intressant med tidstypisk byggnadsteknik och material och därtill en medveten utformning.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Kyrkan ritades av arkitekt Lars Hörlén och invigdes 1974. Kyrkan ingår i ett sammanhållet komplex med församlingslokaler, ungdomsgård och kyrkorum, vilket är typiskt för kyrkoanläggningar från 1970-talet, liksom att kyrkorummet urskiljer sig genom att vara högre. Exteriörens likhet med profan offentlig arkitektur är också utmärkande för byggnadstiden. Byggnaden ges karaktär genom de indragna pelarna vid fönstren och fasadpanelen. Taket har ändrats och fasadpanelen bytts, men i övrigt är exteriören intakt sedan uppförandet. Interiören är denna kyrkas styrka med arkitektoniskt förtjänstfull entréhall, där böljande tegelväggar anger riktning, skapar välkomnande rum och döljer de administrativa lokalerna. De rundade formerna väger upp hårda material och takljuset ger dramatik åt rummet och de mörka färgerna. Kyrkans interiör är helt intakt och homogen i material och färger med genomgående teman i såväl inredning som inventarier.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Anläggningens öppenhet mot och integration med omgivningen.
- Klockstapelns vård och bevarande.
- Exteriörens prägel av byggnadstiden.
- Interiörens välbevarade prägel av byggnadstiden.
- Interiörens homogenitet mellan hall och kyrkorum och hela hallens
arkitektoniska utformning samt material och tidstypiska färger.
- Kyrkorummets bevarade ursprungliga inredning och inventarier.
Inventeringsår (2002)
Byggnaden har inga andra framträdande sakrala förtecken annat än en taktupp och ett kors på fasaden, utan stora likheter med profan bebyggelse. Kyrkorummet är beläget i södra delen av byggnaden och skiljer ut sig genom att kraga ut på hörnet i sydväst i plan och att vara högre än församlingsdelen och ha pulpettak. Byggnaden ligger i en sluttning med en suterrängvåning som löper under hela huset med full höjd åt väster. Åt öster är det endast en våning över marken. I plan är det en rektangel med indraget hörn i nordväst och ett utbyggt parti i församlingssalen åt öster, samt det utkragande kyrkorummet enligt ovan. Ett litet, lågt vapenhus till kyrkan finns i vinkeln i sydöst, varifrån ett skärmtak sträcker sig utmed församlingssalens sydsida. Platsen används också som en samlingsplats av skoleleverna. Huvudentrén är i församlingshemmet på östra sidan i norr och ingången till barn- och ungdomsverksamheten i suterrängvåningen är på norra sidan i väster.
FASAD - Brunt fasadtegel med stenimiterande, buktande yta och breda brunfärgade fogar. På södra och norra gaveln är fasaden klädd runt fönsterpartierna med bred, stående, spåntad träpanel från 1992 med svagt grågrön bets. Över och under församlingssalens fönsterparti åt öster, samt över entrépartiet, sitter likadan panel. Mellan de två fönsterraderna åt söder är det liggande panel och svarta vertikala metallplåtar längs fönstren i hela fasadens höjd. Under taksprången sitter mörkbrunt laserade plywoodskivor på fasaden runt om byggnaden. Vitmålad betongsockel med synlig brädfodring under fönstren. Sockeln vidgas till att bli fasad för suterrängvåningen. Ett stort kors med belysning bakom är anbragt sedan 1993 över entrén åt norr.
FÖNSTER - Fönstren är ospröjsade. Fönsterblecken är av plåt. Fönsterpartierna delas in vertikalt på ett likadant sätt, vilket ger en särprägel åt exteriören och utformningen återkommer i kyrkans fasta inredning. Från utskjutande takbjälkar och ned mellan fönstren löper indragna partier, träklädda och mörkbrunt betsade, ned till metallbalkar. Indragningarna förekommer även mellan fönster utan synliga takbjälkar. Det stora fönsterpartiet åt söder saknar emellertid detta exteriört (finns interiört). Möjligen täcks det av de vertikala plåtskivorna. Åt söder har kyrkans fasadhöga fönsterparti tio smala fönster i två skift rakt ovanför varandra med liggande panel emellan. Vapenhusets södra vägg har fem fasadhöga, smala fönster i mörkbrunt betsade omfattningar.
Fönsterband finns åt norr med höga rektangulära fönster i mörkbrunt laserade träsnickerier. Ett fåtal är öppningsbara och i liv med fasaden, resterande är indragna i densamma. Suterrängvåningens fönsterstorlek ökar med lutningen. Åt öster har församlingssalen ett fönsterband längs nästan hela sin fasad. Utformning som ovan, fönstren sittande två och två i fem partier med de försänkta "pelarna" emellan. Köket norr därom har tre smala fönster, något indragna. Entrépartiet är glasat och beskrivs nedan. Västra långsidan har ett avvikande fönsterband på övervåningen av vita, pivåhängda fönster i metallbågar från 1992. Nedervåningens har bruna träsnickerier som i övrigt. Den ortodoxa kyrksalens fönster i källaren är tre perspektivfönster i vita snickerier, där det i mitten kan användas som utrymningsväg.
PORT - Kyrkorummet har på östra sidan i hörnan en brun, tvåbladig träport med en metallring som tryck. Dörrbladen är släta men har ramverk som famnar en fyllning av två breda skivor med en lodrät glipa emellan. Framför porten står ett kraftigt, plant, plåtklätt skärmtak på en rund stålpelare i yttre hörnet. Huvudentrén i öster är djupt indraget med dörren placerad inne i smygen i hörnan på dess kortsida åt söder. Åtta smala höga fönster utgör smygens långsida och de har samma utformning som i vapenhuset. Dörren är likadan som ovan och flankeras av ytterligare fyra likadana fönster i fasaden söder om smygen. Träpanel lik övrig sitter på fasaden över entrepartiet med en skylt, "Välkommen". Suterrängvåningens entrédörr är likadan och flankerad av tre glasrutor i brunt aluminium, möjligen från 2000.
TAK - Taket byggdes om 1984 med ny konstruktion och ytskikt. Kyrkorummets tak har troligen kvar sin ursprungliga utformning, ett pappklätt pulpettak, medan övriga byggnaden har valmat sadeltak som täcks av plåt i bandskift, målad svartbrun 2000. Kyrkorummets tak är i liv med fasaden och endast utkragande något över bjälkändarna i söder. Nocken på kyrkan i sydväst har en smidestupp med utstansat kors på stång. Sadeltaket skjuter ut runtom fasaden och språnget är klätt med mörkbrun panel under. Kanterna är plåtskodda. Hängrännor och stuprör är av brun plåt. En fläkt sitter monterad på taket i sydöst.
Kyrkans församlingshemsdel inrymmer en central hall med trappa, församlingssal kallad "salongen", kontor, barntimmelokal, konfirmandsal och i undervåningen ett grekisk-ortodoxt kyrkorum, förskola, ungdomsgård och träningslokal. Eftersom kyrkorummet samverkar intimt med den övriga byggnaden, särskilt entréhallen, beskrivs den här kortfattat. Golv- och väggmaterial liksom färgvalet är desamma i båda lokalerna: klinkergolv, brunmelerade träfiberskivor och brunt tegel på väggarna, samt intensivt blågrönt laserade snickerier. Taken i hallen har dock vitmålade träulitskivor. Besökaren leds från entrén mjukt mot kyrkorummet i söder av en konkav vägg av tegel, vilken samspelar med en påföljande konvex tegelvägg med dörr som svänger in till västväggen, döljande trappan ned. Dörren leder till en korridor utanför kontoren. Den buktande väggen pryds av en tupp i svartmålad metall, likadan som den på taknocken och ritad av Annika Lund 1994. Tre välvda takfönster i djupa schakt, klädda med blågrönlaserad plywood, ger kontrasterande ljus till en rundad hörna med öppen spis och sittmöblemang i sydväst. En smal spjälvägg av trä avgränsar ytan och skapar en tydlig gång in mot kyrkorummet. Åt norr finns toaletter och kapprum, åtskiljda från korridoren med spjälväggar, samt en dörr till tre arbetsrum. Norr om entrén är fönster och växtlighet, söder om densamma finns kök och vaktmästarkontor. På väg till kyrkorummet från entrén passeras "salongen" i öster. Här ges allt från kyrkkaffe till buggkurser. Det är ett stort, ljust rum med vita väggar och plastmatta. Östväggen upptas av fönster. I suterrängvåningen är ett kapell inrett av en grekisk-ortodox församling. Rumsytorna är inte förändrade.
LÅNGHUS - Kyrkorummet är beläget i byggnadens sydvästra hörn med koret i väster. Likt många moderna kyrkorum har kyrkan ett jämnbrett rum utan tydlig avskiljning av koret. Det markeras genom en upphöjd yta längs västväggen. Kyrkorummet nås huvudsakligen dels genom en utvändig entré i sydöst, dels från församlingshemmets hall i nordöst. Åt norr vidgas rummet till ett sidokapell med lägre tak och två dörrar i norrväggen; en till en liten sakristia i nordväst och en till ett litet genomgångsrum från expeditionen, förbundet med sakristian. Kyrkorummets färgsättning är mörk, men sydväggen har höga, smala fönster. Taket sluttar ned åt norr. Alla fasta träsnickerier är laserade i en intensivt blågrön färg. I kapellet står en orgel och intill den ett mahognyfanerat, blankt piano från 1974. I kapellet står lösa stolar av annan sort än i långhuset. De är ljusare, av bok med spjälor i ryggen och bruna tygsitsar. All armatur synes vara ursprunglig.
Observerat: Saltutfällningar i kapellets östra vägg efter fuktproblem.
GOLV - Brun klinker som lagts i ett kvadratiskt rutsystem av rektangulära plattor. VÄGG - Rödbrunt, stenimiterande tegel med bruna breda fogar, likadant som exteriören. Mellan fönstren i söder sitter brunmelerade träfiberskivor. Östväggen har rutor av håltegel i samma färg som övrigt tegel och fyra smala, rektangulära ventilationsgaller av gulmetall på mitten. Under fönstren löper en cirka 50 centimeter hög sockel döljande varmluftskanaler. Ovansidan har gulmetallgaller. På norra sidan sitter en vävd textil av B. Rendahl 1974 och bakom predikstolen i söder en dito av J. Callenberg, Gammelstads handväveri, "Jesus utträde ur graven", 1974 eller senare.
PORT - Huvuddörrarna i öster och väster är likadana och ursprungliga: utåtgående pardörrar av blågrönt laserat trä, där ett ramverk omringar två breda skivor med en lodrät glipa emellan. Dörrbladet är slätt i övrigt med metallringar som tryck och dörrstängare är monterade. Dörrarna i kapellet är enkla och släta med dito foder och vred av metall.
FÖNSTER - Söderväggen har tio smala, höga fönster i två skift, rakt ovanför varandra. Det vertikala förstärks ytterligare av att ett träklätt försänkt parti löper längs deras västra sida likt en pelare. Detta återkommer exteriört i fönsterbanden. Fönstren sitter indragna i träklädda smygar. De är fasta tvåglasfönster med rullgardiner. Vevanordningarna döljs av gardiner. Hela nordväggen har liggande, smala fasta fönster längs taket mellan bjälkarna.
TAK - Taket lutar ned åt norr och är belagt med likadana brunmelerade träfiberskivor som på sydväggen. I nord-sydlig riktning löper smala och höga limmade träbjälkar utmed takytan. I sidokapellet sänker sig taket kraftigt med ett välvt parti, klätt med spåntade, träbetsade bräder av furu. Kraftiga träpelare bär av mellan taket och en tvärställd träbjälke, likadan som de i taket. I den inre, norra väggen syns också en liggande bjälke. Armaturen är ursprunglig och består av grupper om fyra cylinderformade lampor av gulmetall med utstansad dekor med likformiga kors upptill. De hänger från taket i långa sladdar.
KOR - Koret sträcker sig längs västgaveln och är upphöjt med ett trappsteg längs hela bredden. I norr är kortsidan något smalare för att ge plats åt en sluttande ramp vidare längs västväggen åt norr till sakristian. Ett fristående altare står i centrum, en predikstol i söder och en dopfunt i norr. Altarprydnaden är en textil. På norra väggen finns ett smalt altare med sidor av tegelstenar vinkelställda mot väggen i en stens bredd. Skivan är av blålaserad plywood.
GOLV - Klinker som i långhuset, även på trappan och rampen.
VÄGG - Tegel som långhuset. I västväggen finns nedtill på båda sidor om altaret sex smala liggande hål i två skift för varmluftsutblås.
PORT - Saknas
FÖNSTER - Saknas
TAK - Som långhuset. I främre bjälken sitter fyra cylinderformade spotlights. En filmduk hänger i söder från samma bjälke.
FAST INREDNING
ALTARE - Fristående altare tillverkat 1974 av fanerad bok på spånskiva, laserad i mahogny och med grönbetsad furu i stommen. De fyra benen har tvärslåar och försänkningar som är laserade i grönt, liknande de indragna pelarna längs fönstren. Altaret har i övrigt en nötbrun lasering. Skivan markeras också av försänkningar i den breda sargen. På altaret står ett kraftigt kristallkors från 1974 och två kristalljusstakar. En bred bönpall lik knäfallen står under altaret.
ALTARRING - På var sida av altaret står ett rakt knäfall i samma stil som altaret. En slät träram av icke massivt virke med stoppad, kraftigt sluttande dyna, klädd i samma smalrandiga tyg som stolarna.
BÄNKINREDNING - Ingen fast bänkinredning finns. Två jämnbreda kvarter med lösa stolar som hålls ihop av brickor under armstöden är arrangerade i ett famnande "v" mot koret med sidogångar.
Stolarna är av pigmenterad, lackad bok och har stoppade dynor i blågrönrandigt tyg i sits och ryggbricka. PREDIKSTOL - Predikstolen är belägen på korets södra sida i framkanten och tillverkad 1974. Till skillnad från många moderna kyrkor har den en fast förankring och inte en ambokaraktär. Utformningen är som ett skrank i vinkel med bred brunlaserad stående, utanpåliggande träpanel, fanerad spånskiva i bok, med glipor emellan samt i över- och underkant, på en grönlaserad trästomme. Bokstödet ingår i en uppskjutande skrivpulpet av ek i stil med skranket, placerad i vinkeln.
ORGEL - Orgeln tillverkades 1975 av furu med bokdetaljer och har en fri placering i kapellet i norr, något vriden in mot kapellet. Organisten har ryggen åt församlingen. En nummertavla av brunlaserad plywood är applicerad som utvikbar skärm på orgelns gavel. Orgeln är laserad i samma färg som övrigt i koret, nötbrunt, med blågrönt ramverk. Över spelbordet finns en jalusi för blottande av piporna. Pedalverket är av ek och sittbänken av lackad furu.
LÄKTARE - Saknas
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - En textil från 1974 i applikationsteknik i starka pastellfärger hänger direkt på väggen som altarprydnad. Den visar en solbelyst stad bland kullar och vatten med en text nedtill: "Vi hava här ingen varaktig stad. Hebr. 13:14. Solen har en trekant i mitten, symbolen för treenigheten. Konstnär är Gunnel Schultze.
DOPFUNT - Dopfuntens utformning liknar predikstolen, med utanpåliggande träpanel på grön botten. Den är tillverkad 1974 av spånskiva fanerad i bok och laserad som mahogny. Formen är kvadratisk i plan och rak i lod med skråkantade hörn. I den plana överdelen är en nedsänkt, rund dopskål av handdriven mässing, som skjuter upp över den plana ytan. Den är tillverkad av Bengt Kjellberg. Skålen täcks av en mässingsplåt med inskriptionen "Guds rike tillhör barnen".
VAPENHUS - Mellan ytterentrén i sydöst och innerdörrarna skapas ett vindfång med karaktär av vapenhus. Mindre saltutfällningar ses upp- och nedtill på tegelväggarna.
GOLV - Som i kyrkan av klinker med nedsänkta skrapmattor av plast.
VÄGG - Tegel i norr och väster, brunmelerade träfiberskivor i övrigt, som i kyrkan. FÖNSTER - Söderväggen upptas i det närmaste helt av ett fönsterparti med fem fasta, smala, höga tvåglasfönster i grönblålaserade snickerier.
PORT - Likadana som i kyrkan. Två pardörrar, en ytterdörr åt öster och en till kyrkan i väster, samt en enkel åt norr till ett biutrymme till salongen.
TAK - Vitmålade träfiberskivor med plafondarmatur i gulmetall.
SAKRISTIA - Sakristian är belägen i nordväst med dörr åt kyrkan i söder och åt öster. Framför fönstren i väster står ett smalt altare, höljt i grönt tyg med mönster av likadana kors som i lamporna i kyrkorummet. En liten bönpall står framför, klädd i ett mer sentida tyg i beige toner som även de tre trästolarna har. Armaturen är plafonder av gulmetall Sakristian är enkelt möblerad med ljusa bokmöbler och tavlor på väggarna, bland annat en batik signerad Gerd från 1950.
GOLV - Brungrå linoleummatta.
VÄGG - Brunt tegel som i kyrkan åt söder, gulmålad vävtapet åt öster och i övrigt brunmelerade träfiberskivor som i kyrkorummet.
PORT - Enkel, blågrönt laserad trädörr, slät, metallvred åt båda håll i dito foder. FÖNSTER - Två treglasfönster med pivåhängning åt väster i vita träsnickerier. TAK - Brunmelerade träfiberskivor som väggarna.
TORN - Saknas
Fasadkulör (2002): Brun, Grå
Antal våningar (2002): 02, Souterrängvåning
Byggnadsdel (2002): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Skärmtak, Vapenhus - Öster
Inventeringsår 2001
1970 togs ett beslut att uppföra ett permanent församlingshem i området, eftersom folkmängden ökade. En projektering påbörjades och en utredning för en kyrka av "paviljongtyp". Dittills hade man delat en vandringskyrka med stadsdelen Hulta, där en sådan kyrka hade ställts upp. Lösningen blev emellertid ett församlingshem med kyrksal, kallat Hässleholmens kyrka. Kyrkan ritades av arkitekt Lars Hörlén och invigdes i december 1974. Byggnaden fick en ny takkonstruktion med nya ytskikt 1984. Troligen var taket planare innan, vilket brukar generera fuktproblem. Uppenbarligen har fukt orsakat problem trots ombyggnaden eftersom en mögelsanering av ytterväggarna blev nödvändig 1992. Samma år byttes övervåningens fönster åt väster till avvikande vita och fasadpanelen byttes, liksom kyrktakets papp. Under 1990-talet fick kyrkan nya tekniska installationer för värme, el och styrning av kyrkorummets belysning. 1993 sattes ett fasadkors upp på norrväggen. År 2000 målades såväl fasaden som plåttaken. Ungdomsgården renoverades och påföljande år fick förskolan sin lekplats efter ombyggnad.
År 1974 Specifika inventarier - altarskåp
En textil applikationstavla.
Konstnär: Gunnel Schultze
År 1974 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
År 1975 Fast inredning - orgel
Kyrkans Inventariepärm.
År 1989 Underhåll - målningsarbete, interiör
Målning av alla invändiga träulittak.
År 1991 Teknisk installation - larm
År 1992 Underhåll - exteriör
Mögelsanering av ytterväggar.
År 1992 Underhåll - takomläggning
Byte av takpapp (Derbigum) på kyrktaket, plåt på övriga.
År 1994 Teknisk installation - el
El-översyn, jordningsarbete (vattenskada).
År 1995 Teknisk installation - värme
Ombyggnad av värmecentral. Ny styr- och reglerutrustning.
År 1999 Teknisk installation - el
Installation av belysningsstyrning.
År 2000 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Fasadmålning och målning av plåttak (Nyxode).
Antikvarisk-Topografiskt Arkiv, Stockholm.
Riksantikvarieämbetet (1993) 2Nya svenska kyrkor: Del II Götaland". Lennart Illerstad. Rapport RAÄ 1993:5; Förvaltningsrapport, Borås Kyrkliga Samfällighet (BKSf).
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Religionsutövning","Församlingshem", "Hörlén,Lars:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin