Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Hulta kyrka är stadsdelskyrka i ett område som huvudsakligen uppfördes under 1960-talet. Närmast kyrkan finns dock något äldre, låga flerbostadshus i lameller och en hög bergsknalle.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkan med vidbyggt församlingshem och klockstapeln har provisoriskt bygglov eftersom anläggningen var tänkt som tillfällig. Tomten är därför enkelt utformad.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Kyrkan tillhör en liten kyrkogrupp i Sverige av flyttbara vandringskyrkor. Arkitekter var Torsten Hansson och Per Persson och konstruktörer var Öresjös sektionshus AB i Småland. Kyrkan består av fabrikstillverkade element som monterades på platsen 1966 och byggdes till i vinkel på tidstypiskt vis med ett församlingshem 1972. Kyrkan förenade den senaste tekniken av monteringsfärdiga moduler att placeras tillfälligt medan nya stadsdelar byggdes, i väntan på en permanent stadsdelskyrka, med en traditionell, förenklad, treskeppig basilikaform. Kyrkan vittnar om såväl sin samtids samhällsutveckling som byggnadsteknikens landvinningar och har därigenom kulturhistoriska värden förknippade med detta. Exteriören är mycket välbevarad. Interiören är intakt sedan uppförandet och präglas av ljus, nätthet och lätthet i dimensioner och material.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkan är en mycket välbevarad representant dels för vandringskyrkan som företeelse och dels just denna typ av vandringskyrka med samhälls-,
byggnads- och byggnadsteknikhistoriskt värde.
- Kyrkans flyttbarhet.
- Interiörens välbevarade utformning och prägeln av ljus, nätthet och lätthet i dimensioner och material.
- Bevarad ursprunglig och på 1970-talet tillkommen inredning och
inventarier samt även korfönstrens glasmålningar.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Rakt, Kor - Smalare, Kor - Öster
Inventeringsår (2002)
Hulta kyrka är en liten demonterbar vandringskyrka, vars exteriör präglas av tidstypiska, enkla material och en modern basilikaliknande utformning. Takfallet över kyrkorummets mitt är ett mycket spetsigt, högt sadeltak och något lutande, plana takfall över sidoskeppen med ett kort "klerestorium" (fasadparti med fönster) mellan takfallen. Nordöstra gavelröstet är helt glasat och indraget. En lägre byggnadsdel invid kortsidan i nordöst med huvudingång löper samman med sidoskeppen, vars nästan plana takfall löper samman nedanför gavelfönstret och ger ett mycket flackt sadeltak över vapenhuset. Man kan likna det vid att mittskeppet reser sig ur en omgivande låda.
Kyrkan byggdes till 1972 åt sydöst med en lägre församlingshemsdel som ansluter till kyrkan via en kort förbindelsebyggnad. I denna finns en ingång åt nordöst och en likadan åt trädgården i sydväst. Material och färgsättning är desamma på båda byggnadsdelarna. Stommen är inklädd med fenollimmad så kallad uteplywood, sammanfogad med limspikning.
FASAD - Kyrkobyggnadsdelen har en fasad av stående lockpanel, klyvsågad och profilspontad, som målats i en brun kulör. Lockbrädan är relativt smal och tunn med fasade hörn. Församlingsdelen har en lockpanel med större dimensioner, målad i samma kulör. Ned till sockeln, nedanför de flesta fönster, finns istället för panel träfiberskivor som målats ljust blå. Sockeln är klädd med omålade, grå cementfiberskivor. I sockeln finns rektangulära öppningar, igensatta med hönsnät, in till plintgrunden under kyrkan och församlingsdelen.
FÖNSTER - Kyrkans fönster är ursprungliga och sitter nästan helt i liv med fasaden. Kyrkodelen har kopplade, ospröjsade fönsterbågar av trä som likt karmarna målats vita, samt smala, vitmålade fönsterbleck. Församlingshemsdelen har nästan identiska fönster, men med en aluminiumlist i nederstycket, och kan ha varit laserade och lackade ursprungligen.
Kyrkorummets uppstickande tak har hela gavelpartiet åt nordöst glasat genom 10 större lufter med rektangulär och triangulär form. Under takfoten utmed hela kyrkorumsdelens långsidor finns horisontella, smala, rektangulära "klerestoriefönster". I den nordvästra fasaden finns sex fönsteröppningar, varje bestående av en rektangulär fönsterbåge med en tvärpost som delar upp fönstret till en nedre kvadratisk luft samt en övre luft i form av en mindre, rektangulär luft som är hängd i överkant. I kyrkans sydöstra långsida finns fyra likadana fönsteröppningar. I det något utskjutande korpartiet finns åt nordväst respektive sydöst, ett högsmalt, rektangulärt fönsterband.
Församlingshemmet har två fönster åt nordväst och en blind sida åt sydväst. I den sydöstra fasaden finns fem korspostfönster, åt nordöst en fönsteröppning.
PORT - Kyrkans huvudingång sitter centrerad på nordöstra kortsidan och leder in till ett vapenhus, eller tambur. Själva porten med dess sex rektangulära överljusfönster sitter i ett något indraget väggparti. Porten är en utåtgående pardörr, sannolikt ursprunglig, med rakt överstycke. Varje dörrblad har ett ramverk av trä som målats i en ljust blå kulör. Övre och nedre delen har vardera tre rektangulära, glasade partier. Trycken är kvadratiska och av svart plast. Ursprungligen kan entrépartiet ha varit laserat och lackat. Utanför porten finns en trappa med två trappsteg av trä som upptar hela portnischens bredd. I kyrkans sydostfasad finns en förrådsdörr med enkelt dörrblad med rakt överstycke. Dörren är beklädd med lockpanel likt fasaden.
Församlingshemmet har identiska ingångar i såväl sydväst som nordöst. Porten består av ett enkelt dörrblad med rakt överstycke, klädd med stående panel som målats ljust blå. Utanför finns en trappa av trä med två steg, som i nordöst är sammanbyggd med en handikappramp. Enkelt räcke av trä. I sydostfasaden finns en enkel, vitmålad "altandörr" i trä med glasad överdel som sitter som en del av en av fönsterbågarna.
TAK - Över kyrkorummet sitter ett brant sadeltak som är täckt av rektangulära papplattor med grov yta, lagda och formade likt skifferplattor. Kyrkodelens gavelfönster sitter något indraget då taket här har utskjutande "gavellådor" som är målade vita. Sidoskeppen har svagt lutande plana tak som löper samman över vapenhuset till ett mycket flackt sadeltak. Dessa takfall täcks av asfalterad papp. Församlingshemmet och den sammanbindande länkbyggnaden har flackt sadeltak med asfalterad papp, här lagt med uppskjutande "åsar" . Vindskivor av trä, något neddragna över fasaden, som målats ljust blå likt dörrarna. Fotrännor, stuprör och hängrännor i svartmålad plåt. På de flacka sadeltaken sticker låga vädringsskorstenar av plåt upp.
Hulta kyrka är en så kallad vandringskyrka, byggd av enkla material för att kunna demonteras och flyttas. En lätthet och nätthet i materialen samt ljus präglar interiören. Kyrkan ligger med nord-sydlinjen diagonalt över rummet och den är en treskeppig hallkyrka med ett sadeltak i nock över mittskeppet och lägre plana tak på sidoskeppen. Koret är smalare än långhuset och beläget i sydväst. En dörr söder om koret leder till de tillbyggda utrymmena och en dörr väster om koret leder till sakristian. En tambur/vapenhus finns mellan ytter- och innerport. Ljuset flödar in från ett stort gavelfönster i nordöst och smala fönsterband löper under mittskeppets takfot med ett vertikalt fasadparti under sig, ned till sidoskeppens taknivå. Detta fasadparti mellan takfallen bildar således ett modernt klerestorium, vilket ger kyrkan en förenklad basilikaform. Den kan också benämnas som en hallkyrka eftersom mittskeppet är högre än sidoskeppen. Klerestoriet kragar ut något över väggarna.
LÅNGHUS - Långhuset är brett och kort. Järnbalkar, stödda av ett par runda smala järnrör, bär av mellan mitt- och sidoskepp. Tvärs över mittskeppet löper tre smala, vita, runda dragstag. Predikstolen står söder om koret och dopfunten på västra sidan. Läktare saknas så orgeln är placerad längs sydöstra väggen i sidoskeppet och intill den står ett piano. Lösa stolar står i två kvarter i mittskeppet, i västra sidoskeppet, samt vid pianot för kören. Över entrén bildas ett smalt, läktarliknande parti, eftersom gavelfönstret landar ungefär mitt på tamburens tak. Den träklädda sargen på klerestoriet löper vidare på denna "läktarbröstning". Längst bak finns ett skåp infällt i panelväggen med reglage för ljud och ljus med dubbla dörrar. I västra hörnan, intill dopfunten, står ett bord med svarvade slanka ben, troligen från slutet av 1800-talet, som ett dopaltare med en uppslagen bibel och en hylla över. På den står en ljusstake och krucifix i silver.
GOLV - Linoleummatta, grågrön.
VÄGG - Vitmålade träfiberskivor på långsidorna. Brunlaserad, spårad plywood, som liknar stående träpanel, på kortsidorna och på klerestoriepartiet. Vid dopfunten sitter ett krucifix av trä. Under fönstren sitter släta elelement.
PORT - Entrépartiet är ursprungligt och upptar hela mittskeppets bredd i nordöst med en dubbel, utåtgående dörr med sidoljus på båda sidor. Gultonat råglas i långsmala rutor sitter i två skift i vitmålat ramverk av trä, som har en tvärpost på 1/3 höjd från golvet. Runt glasöppningarna sitter släta lister. Ovanför dörren är ett slätt, vitmålat parti. Svarta, fyrkantiga plasttryck och sparkplåtar nedtill finns på dörrbladen. Sidoljusen har likadana glas, men de sitter indragna mellan kantiga spjälor och avdelas av ett bredare tvärpost på cirka 1/3 höjd ovanifrån, tvärtemot dörrens vågräta indelning alltså.
INNERDÖRRAR - I sidoskeppen finns baktill en dörr på var sida om entrén, vilka smälter in i panelväggen och har ett enkelt vred av metall. Den östra går in till ett förråd och den västra till en liten expedition i före detta pentryt. Pendangerna på andra kortsidan är likadana fast något bredare, den östra till församlingshemsdelen och den västra till sakristian.
FÖNSTER - Alla fönster är öppningsbara originalfönster och sitter i vita snickerier med likadana, tidstypiska hakar av metall med öglor som knäpps över en bygel i karmen. Hela nordöstgaveln upptas av ett fönster i sex lufter med klarglas. Längs hela takfoten och under gavelfönstret löper ett indraget fönsterband med smala, liggande, rektangulära fönster, likt ett klerestorium. Sidoskeppen har vardera fyra öppningsbara tvåluftsfönster med tvärpost upptill och gultonat råglas. Den nedre luften är kvadratisk och den övre smal, liggande rektangulär. Enkelt profilerad karm och tunn list runt rutorna.
TAK - Över mittskeppet är ett spetsigt sadeltak i nock, täckt med vitmålad plywood med breda skarvar som ger ett spåntat intryck. Ett vinkelrätt parti bildas in till fönsterbandet i klerestoriet, som är målat med högblank, vit färg, vilket gör att ljuset kan reflekteras däri. Över sidoskeppen är det plana, låga tak med vitmålad glasfiberväv. I taket finns rund, vit metallarmatur.
KOR - Koret är smalare än långhuset och altaret står upphöjt på ett lågt träpodium. Det är av omålat trä, troligen ek, med en matta som täcker hela podiet. En vit metallbjälke, med stöd av lina från taket, markerar koret och har gardiner i en skena undertill, vars färger harmonierar med altarmattan. Längs gaveln står tre jämnhöga ljusstakar av vitmetall, eventuellt silver, på var sida om altaret.
GOLV - En lös, blå heltäckningsmatta täcker hela korgolvet. På altarpodiet ligger en vävd matta i blå toner med inslag av rost, svart och grått.
VÄGG - Gaveln har vitmålad väv och sidorna har samma panelklädsel som i långhuset. PORT - Saknas.
FÖNSTER - På var sida om altaret, inne i hörnen, sitter långsmala fönster med glasmålningar från golv till klerestoriets underkant. De har tre bilder i två lufter där den undre är cirka 1/3 så hög som den övre. Det södra fönstret visar förebilder ur Gamla testamentet. Underst Eva som inte löd Gud utan föll för frestaren. Ovanför ses Rut, Davids och Jesu stammoder, som istället för att återvända till sitt folk gick tillbaka till Betlehem och löftet om Messias, symboliserat av en Davisstjärna. Mellan bilderna ses ett mellanfält föreställande de döda i dödsriket. Den västra bilden visar Rakel som begråter sina barn, när Juda rike intas. Det är en förebild för alla mödrar som förlorar barn. Mellanfältet föreställer den besegrade ormen, profetian från 1 Mos 3 uppfylld.
TAK - Sadeltak som i mittskeppet.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret är från 1974 och nästan lika brett som det podium det står på. Ett litet kompakt altare, sannolikt av ek, med tjock sarg runt en rektangulär, relativt bred skiva på en centralt placerad bas med täta och släta sidor. På framsidan är en trätavla med fiskar och cirklar fäst. En mycket liten bönpall, klädd med samma tyg som knäfallen står framför altaret.
ALTARRING - Tre raka knäfall av ek står på altarets sidor. De har stoppade knäfall med gult tyg. Armstödet är en slät bräda på lika raka och släta stolpar ned till knäfallet, som står på låga tassar.
BÄNKINREDNING - Mycket enkla trästolar i två kvarter i mittskeppet och ett i västra sidoskeppet. De är kopplade till varann och klädda med blålila tyg. Troligen alm eller ek.
PREDIKSTOL - Predikstolen är av omålat trä med tunna träskivor, med frästa spår så det ska likna stående panel, mellan stolpar som baktill lutas. Bokbrädan är en slät skiva. En långsmal textil hänger på framsidan. Troligen är den samtida med kyrkan.
ORGEL - Grönlunds orgelbyggeri har tillverkat denna orgel, som når till taket. Orgelhuset har en lådliknande utformning där en kvadratisk överdel är något bredare än basen. Det är av oljad furu med jalusivällare för att blotta metallpiporna, där väggarnas insidor är grönblått laserade. Fronten artikuleras av en utskjutande ram runt kanterna. Pedaler av bok, pall av furu. Okänd ålder.
LÄKTARE - Saknas
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Altartavlan är gjord 1974 av Marianne Nordström, syster i Alsike kloster. Motivet är bönen Fader vår. Den består av ett kors av träskivor, möjligen ek, med en målning av den korsfäste Kristus i klarröd lång dräkt mot blå bakgrund. Spikar och gloria är förgyllda. Runt målningen har små träskivor anbragts, tre upptill, en nedtill och tre på var sida. Dessa sju ikoner illustrerar de olika bönepunkterna med scener ur Jesu liv. De är bemålade men släpper också fram mycket av träet. Troligen tempera med förgyllningar. (Nordström har även gjort altartavlan till Norrmalms kyrka i Borås.)
DOPFUNT - Placerad väster om koret på golvet. Rund cuppa med en mässingskål i ett runt upphöjt parti i mitten. Basen har sju lodräta strålben, som riktas utåt från en konformad kärna, till en rund form. Benen är tjockare inåt än utåt och de har en rak kant utåt. Okänd ålder, men troligen samtida med kyrkan.
VAPENHUS - Vapenhuset har här karaktären av tambur och kapprum innanför entrén. I norra väggen finns en dörr till ett litet rum som tycks vara kombinerat väntrum och expedition. Det har grå linoleummatta, vita tapetserade väggar och vitmålat tak och är inrett med skrivbord och stolar, samt garderober. Fönstret har här samma indelning som de i sidoskeppen, men har klarglas. I vapenhusets södra vägg finns en toalett och ett förråd med likadana paneldörrar som i kyrkan. På insidan är sekundärdörrarna vitmålade.
GOLV - Plastmatta imiterande klinkergolv i gröna och rostfärgade toner.
VÄGG - Spårad plywood, likt stående, laserad träpanel som i kyrkan. Hatthyllor är monterade på nordöstväggen, på var sida om entrén. Över toaletten och förrådet sitter ett infravärmeelement invid taket.
PORT - Den dubbla porten in till kyrkan är likadan som på insidan, beskrivet ovan, men trycken är genombrutna i mitten. Dörren ut, i nordöstväggen, har samma konstruktion men saknar listerna runt glasöppningarna och har klara glasrutor. Den är vitmålad. Båda har dörrstängare monterade på alla blad.
FÖNSTER - Som överljus sitter en rad med smala liggande rektangulära öppningsbara fönster i vita snickerier längs takkanten.
TAK - Vitmålade träfiberskivor med tre vita runda metallarmaturer som i sidoskeppen och kontorsrummen.
SAKRISTIA - Sakristian är enkel som ett kontorsrum och det enda sakrala inslaget är en tavla med krucifix på sydvästväggen. Sydöstväggen upptas helt av vitmålade skåp.
GOLV - Grön linoleummatta.
VÄGG - Vit strukturtapet.
PORT - Vitmålat slätt dörrblad med metallvred.
FÖNSTER - Ett likadant fönster som i sidoskeppen i nordvästväggen.
TAK - Vitmålad glasfiberväv.
TORN - Saknas
FÖRSAMLINGSHEM - Hall i en länk mellan byggnaderna. En slät, vitmålad ytterdörr sitter åt vart håll mitt för varann. Sidoljus med tvåglas i två skift med 1/3 höjd nedtill, indragna i vita karmar med kantig "profilering". Linoleumgolv. Vitmålad väv på väggar och tak. Glasdörr med sidoljus och mönsterpressat glas in till församlingshemmets hall. Ett kök ligger i sydöst, två stora salar med öppning emellan längs sydöst och väntrum i sydväst, samt två toaletter.
Fasadkulör (2002): Blå, Brun
Antal våningar (2002): 01
Byggnadsdel (2002): Kor, Kor - Smalare, Trappa
Inventeringsår 2001
Kyrkan invigdes 1966 och skulle vara ett provisorium för Hulta och Hässleholmens stadsdelar tills permanenta kyrkor uppförts. Till en början samlades man till gudstjänst på Hulta i ett före detta skolhus, som invigts 1939 till församlingshem. När detta skulle rivas kring 1965, för att ge plats åt bensinstation och motell, började man planera för en egen kyrka. Man diskuterade att förlägga den likt Trandared i ett hyreshus, men eftersom det dels kunde förskjuta byggandet av en önskad fristående kyrka och dels fanns dåliga erfarenheter i Trandared av detta arrangemang, så övergavs idén. Stadsdelen Hulta skulle vara utbyggd omkring 1970 och hysa cirka 14 000 personer. Förslaget blev istället en vandringskyrka, en nymodighet som man börjat bruka i Göteborgs nya förorter. Förslaget godtogs och kyrkan anlände 1966 och placerades på en tomt utan bygglov, eftersom den inte var avsedd för stadigvarande bruk. Den var tänkt att vandras vidare till Almenäs. Av samma anledning granskades ej heller förslaget av Byggnadsstyrelsen.
Vandringskyrkan var en i element fabrikstillverkad, monteringsfärdig och demonterbar liten kyrka, 12 x 5 meter, som var tänkt att brukas i stadsdelen tills en permanent kyrka stod klar. Den skulle tåla åtminstone fem flyttningar enligt tillverkaren (Öresjös sektionshus AB, Småland). Ju fler som anslöt sig desto billigare kunde serien tillverkas. En snabb och billig lösning, max 150 000 kronor skulle den kosta. Olika typer fanns, men den föreslagna hade traditionella drag av basilika med smalt kor invändigt, markerat på utsidan med en utskjutande vägg. Koret och sidoskeppen kunde avskärmas vid mindre sammankomster. Kyrkan levererades fullt monteringsfärdig och målad med VVS och el. Uppförandet skulle endast ta några dagar, då de fyra hörnelementen sammanfogades med bjälklags- och takelement, samt väggelement för korvägg och entrésidan. I "vapenhuset" fanns ett litet kök på ena sidan och toaletter och förråd tillgängligt utifrån på andra sidan. Söder om koret fanns rum för sakristia och väster om koret ett förrådsrum. Arkitekter var Torsten Hansson och Per Persson, Göteborg.
Hässleholmen fick en stadigvarande kyrka med församlingshem 1974. Hulta kyrka hade byggts till med ett församlingshem 1972 och därmed permanentat vandringskyrkan. 1974 fick man den altartavla och det altare man än idag har i koret. Det bekostades av kyrkliga sykretsen.
Kyrkans pentry är idag ett kontor och väntrum, eftersom kök inreddes i församlingshemsdelen, vilken i sig förbinds med kyrkan via det utrymme som förut var sakristia. Utöver dessa rockader har inga större ingrepp gjorts. Konstruktionen har idag brister ibland annat i ventilationssystem och en dålig isolering av bjälklag och väggar. Konstruktionen gör problemen svårlösta. Markförhållandena är dåliga med vattensamlingar bakom och under huset från berget. Kyrkan har ett provisoriskt byggnadslov. Byggnaden har bedömts klara sig till sekelskiftet 2000 för att sedan ersättas av en ny kyrka. Den hittillsvarande kyrkans framtid diskuteras för närvarande.
År 1966 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Kyrkan var tänkt att först tjäna Hulta/Hässleholmen och sedan flyttas till Almenäs. (Torsten H och Per P) Per Persson har signerat ritningarna.
Arkitekt: Torsten Hansson
År 1966 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
År 1974 Specifika inventarier - altartavla
Ny altartavla.
Konstnär: Marianne Nordström
År 1989 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Fasadmålning.
År 1991 Teknisk installation
Ny ljudanläggning för hörslinga. Inbrottslarm.
År 1993 Underhåll - takomläggning
Omläggning av papptaket på de låga delarna, Derbigum.
År 1999 Fast inredning - orgel
Översyn av orgeln.
Antikvarisk-Topografiskt Arkiv, Stockholm.
Förvaltningsplan, Borås Kyrkliga Samfällighet (BKSf); Informationsblad i Hulta kyrka; Åhman, Egon (1985) "Bilder ur kyrkolivet i Borås under 1900-talet". Borås..
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Hansson & Persson Arkitekter AB:Arkitekt"; "Hansson,Torsten:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin