Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Norrmalms kyrka och församlingshem är placerad på en höjd med vidsträckt utsikt över Borås, dess industriområden och skogsåsar. Villor och ett daghem i kyrkans regi ligger i dess omedelbara närhet.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Anläggningen är trädgårdsliknande och öppen mot omgivningen på ett tidstypiskt sätt. Församlingshemmet rymmer en ungdomsgård, vilket var en framträdande funktion vid byggnadstiden, vilket ger ett samhällshistoriskt värde.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Kyrkan byggdes 1978-79 efter ritningar av kyrkosamfällighetens fastighetsingenjör Reidar Olufsen, och ingår i ett sammanhållet komplex med församlingslokaler, kyrksal och ungdomsgård, vilket är typiskt för kyrkoanläggningar från 1970-talet. Exteriörens profana, det vill säga villaliknande, framtoning är också utmärkande för byggnadstiden. Exteriören är föga ändrad sedan uppförandet. Interiören är också välbevarad och kyrkorummet inryms i ett jämnstort rum som förbinds med en kyrksal via en vikvägg, gängse för moderna kyrkor. Kyrkorummet har en säregen utformning med sitt asymmetriska innertak som går tvärs över rummet. Detta tillsammans med rummets kvadratiska plan och entré från sidan gör att via sacra-motivet inte alls är markerat och liturgin att placera prästen bland församlingen här är uttryckt. Det mörka teglet och furuinredningen är tidstypiska material.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkan är en välbevarad representant för denna typ av församlingshem med kyrkorum, kyrksal och ungdomsgård som uppfördes under 1970-talet.
- Exteriörens prägel av tillkomsttiden.
- Interiörens välbevarade prägel sedan uppförandet.
- Kyrkorummets egenartade utformning som uttryck för en modern liturgi.
- Bevarad äldre och ursprunglig inredning och inventarier, samt altartavlan.
Inventeringsår (2002)
Norrmalms kyrka och församlingshem är ett hus med rektangulär planform, byggt i suterräng med två våningar och lagt i nordväst-sydostlig riktning. Byggnaden har en tidstypisk villakaraktär och kyrksalen kan inte utskiljas exteriört. I första våningen ligger en ungdomsgård med ingång på kortsidan åt sydost. Andra våningen, med kyrksal och församlingslokaler, har en centrerad ingång på den nordöstra långsidan.
FASAD - Cementsockeln är målad mörkt brun. Byggnaden har en fasad av orangebrunt, flammigt lertegel lagt i munkförband med breda bruna fogar och delar av fasaden är täckt med mörkbrun träpanel av olika slag. Dessa panelade delar av fasaden sitter något indragna från tegelfasaden. Under hela takskägget utmed långsidorna, cirka en halv meter ned på fasaden, finns en liggande panel. I gavelpartierna på kortsidorna är fasaderna klädda med stående panel. I gaveln åt sydost finns en rektangulär lucka samt en jalusiförsedd öppning för fläktaggregat. Sydvästra långsidan domineras av ett fönsterparti med fyra vertikala fält som löper över båda våningarna och indelas av tegelpartier likt lisener mellan fälten, varav lisenen i mitten är bredare. Mellan fönstren sitter våningsskiljande, stående lockpanel. Vid södra hörnan på västra sidan sitter ett gyllene kors från år 2000, något distanserat från fasaden, samt en skylt med byggnadens namn där under.
FÖNSTER - Byggnadens fönster sitter något indragna i fasaden med ett brunmålat fönsterbleck av plåt nedtill. I flera fönsteröppningar finns rektangulära tvåluftsfönster delade av en bred trymå emellan. Fönstren är kopplade och pivåhängda. Bågar, karm och trymå är av trä som målats (betsats) i en mörkt brun kulör. I nordvästfasaden finns fem fönster till kyrksalen med invändig blyspröjs. I den nedre våningen finns ett fönsterband med tre kvadratiska fönsterbågar. I nordostfasadens övre våning finns en fönsterrad med fem fönsterbågar och öster om entrén ett tvåluftsfönster med invändig spröjs likt kyrksalens fönster. I sydostfasaden finns ett tvåluftsfönster rakt ovanför bottenvåningens entré. Sydvästfasaden har på den västra halvan endast åtta högsmala, rektangulära fönster i två grupper i den första våningen. Den södra halvan har fyra tvåluftsfönster i första våningen och fyra dito rakt över i andra våningen.
PORT - Huvudingången till övre våningen sitter centrerad i den nordöstra långsidan. Framför porten finns ett platt, plåtklätt skärmtak som vilar på fyra enkla metallpelare. Infälld i skärmtakets platta undersida, klädd med träpanel, finns en armatur. Dörren, som sitter något indragen i fasaden, är en pardörr med rakt överstycke som sannolikt är ursprunglig. Varje dörrblad, troligen av oljad ek, har tre fyllningar med profilerade fyllningslister. Utanför porten finns en murad plattform belagd med betongplattor. Kort, asfalterad handikappgång är anordnad åt sydost. En likadan entrédörr finns på den sydöstra kortsidan. Bredvid denna finns en sekundär dörr med ett dörrblad som har rakt överstycke och är beklädd med smal, brunmålad träpanel.
I nordvästfasadens övre våning finns en "altandörr" som en del av fönsterraden. Dörren har en glasad övre del, nederdelen har en smal, stående träpanel som målats mörkbrun. Utanför dörren finns en något sluttande avsats fram till dörren som är gjuten av betong. Runt avsatsen finns ett räcke av metall som målats brunt.
TAK - Hela huset har ett relativt flackt sadeltak täckt med tvåkupiga, bruna betongpannor. Hängrännor och stuprör är av brunmålad plåt. Vindskivorna är av brunmålat trä.
Kyrksalen utgör byggnadens nordvästra del och nord-syd-linjen skär diagonalt genom rummet. Koret sträcker sig längs den sydvästra väggen. Bakom kyrksalens nordöstra vägg finns dels en liten före detta sakristia, idag kontor, med dörr till kyrksalen, dels en större expedition. Kyrksal och expedition nås från en stor, central entréhall. En liten vaktmästarexpedition ligger vid entréns norra sida. På västra sidan går en svängd terrazzotrappa med grindar upptill och svart smidesräcke ned till ungdomsgården. Längst i väster finns ett kapprum med toaletter, parallellt med ett kök. Längs sydvästra sidan ligger två samlingssalar, en sysal och en församlingssal med piano, avskärmad med ett brett parti vikvägg in till kyrkan. Barnverksamhet, ungdomsgård och andra lokaler för samvaro finns i undervåningen.
Kyrksalen skiljer sig från de övriga rummen genom att ha tak i nock. Eftersom det är en modern kyrka har den ett jämnstort rum, som här är nästan kvadratiskt. Koret är grunt och upphöjt längs hela sydvästväggen. Mörka tegelväggar och fönster med gultonat glas håller rummet dunkelt. Eftersom sadeltakets nock sträcker sig över rummets bredd bildas så att säga gavlar på långhusets långsidor. Därtill är takfallen asymmetriska, med kortare fall åt nordöst så att väggen där är högre än i koret på motstående sida. Orgeln står i koret i väster och nedanför den står ett svart elpiano.
LÅNGHUS & KOR - Beskrivningen gäller hela rummet. Mer än halva sydöstväggen upptas av en vikvägg av oljat trä i ett slätt, brunbetsat träfoder in till församlingssalen och nära östhörnan är entrén. I norr på nordöstväggen finns en dörr till ett litet rum, sannolikt ursprungligen en sakristia. Fönster finns i nordväst. Koret sträcker sig längs sydvästväggen och är grunt samt upphöjt utan trappsteg. Altarbordet står centrerat mot väggen med en predikstol/ambo i söder och en dopfunt i väster. Vid vikväggen står ett ljusträd i sydhörnan.
GOLV - Ekparkett med riktning längs långhusets bredd.
VÄGG - Fasadtegel av samma flammiga sort som på utsidan. Ytan är porig som om spån bränts bort och kulörerna skiftar starkt från mörkt brunt till lysande tegelröd. På långsidornas gavelrösten och i det övre partiet på nordöstväggen sitter ljus, spåntad furupanel. Väggen runt fönstren i nordväst är slät och brunmålad och under fönstren sitter brunmålade radiatorer. I bakre väggen, åt nordöst, finns en lucka fodrad med träpanel in till gamla sakristian. På nordvästväggen vid koret hänger en tavla av stenmosaik av Karin Fryxell som tidigare var altartavla. Motivet visar Kristi korsfästelse. Nordöstväggen pryds av en stor oljemålning från 1978. I sydöst hänger en bonad med gotiskt motiv av Helene Wennerfors, 1978.
PORT - Entrédörren från hallen är en trädörr med öppningsbart sidoljus. Den har glasrutor med brun, profilerad träspröjs på utsidan i övre halvan och vred av gulmetall.
INNERDÖRR - Dörren i nordöst sitter en slät trädörr i smal post med vred av gulmetall. FÖNSTER - Fem rektangulära, stående fönster sitter i nordvästväggen med jämna mellanrum. Vid norra hörnan är en altandörr med likadan glasning som fönstren. De är blyspröjsade till 35 smårutor med gultonade antikglas och sitter indragna i djupa nischer som träfodrats och brunbetsats. Fönsterbrädorna är av svart sten, möjligen porfyr och i smygen sitter rullgardiner. I mittenfönstret står ett ljusträd av smide och i övriga likadana, kraftiga träljusstakar med runda former.
TAK - Ett asymmetriskt, flackt sadeltak över rummets bredd med limmade höga, brunbetsade takbjälkar. Takfallet åt nordost är kortare än åt sydväst. Den tvärgående bjälken längs nocken är högre än takbjälkarna. Takfallen är klädda med vita akustikplattor av träfiber, det vill säga de är perforerade med små hål. Det långa takfallets bjälkar stöder lägre mot tegelväggen i koret i sydväst och högre mot träpanelen i nordöst. Armaturen är från 1978 och hänger från taket i mässingsstänger med kransar runt av fem glascylindrar. Sadeltakets långa takfall når ned över koret med sina två bjälkar till korets tegelvägg.
FAST INREDNING
ALTARE - Fristående altare av furu från 1979 vid väggen av trä med släta ben som avsmalnar med en lutning på insidan nedåt. Kort och smalt.
BÄNKINREDNING - Enkla trästolar av bok i två kvarter och något vinklade mot koret. De är kopplade till varann och klädda med brunrandigt tyg (ska kläs om).
PREDIKSTOL - Predikstol saknas. Ambon är från 1978 och förmodligen från en firma på Gotland. Den är av omålat furu med tre släta brädor som spjälor framtill och två baktill. Bokstödet har en slät skiva med ett predikstolkläde framtill.
- ORGEL
Orgeln från 1978 är placerad på koret i väster vid väggen med organisten riktad mot församlingen. Den är låg, men högre än ett piano och har en vridbar jalusi där metallpiporna syns på baksidan. Träet är mörkbrunt ådringslaserat. Gavlarna har en rektangulär fyllning i slät ram.
LÄKTARE - Saknas.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Altartavlan är gjord som en triptyk likt ett altarskåp av målad plywood, med en rundbågad yta i mitten och två mindre likt uppslagna dörrar på sidorna. Den är gjord 1982 av Marianne Nordström, konstnär och syster i Alsike kloser (som även gjort altartavlan i Hulta kyrka). Den berättar om Jesu frälsningsverk och visar Jesus vid stranden med bröd och fiskar på elden som centralbild och på högra "dörren" en änglaliknande figur på en orm och till vänster en med lilja. Koloriten har starka pastellfärger och konstnären utnyttjar träets ådring på vissa ytor.
ALTARRING - Saknas
DOPFUNT - Dopfunten är av omålat furu från 1978 och fyrkantig med rundade hörn på skivorna upp och nedtill. I centrum är en fyrkantig pelare och i kanterna löper raka spjälor, likt predikstolen. Vid dop appliceras en lös kristallskål.
NUMMERTAVLOR - Två nummertavlor från 1978 i koret, stående, svart rektangulär tavla i slät brunfärgad smal ram på två stödben till golvplatta.
LJUSBÄRARE - I södra hörnan står i koret en hög ljusbärare. Likt en ormhassel slingrar sig smidet med hållare för värmeljus. Konstnär är Tommy Ekeroth och är nyligen gjord till minne av Karin Olsson.
VAPENHUS - Gemensam entréhall till hela huset.
GOLV - Rödbrun klinker i sicksackmönster.
VÄGG - Ljust aprikosmålad glasfiberväv.
PORT - Dubbel slät träport med vindfång, innerdörrarna är släta svängdörrar med glasrutor upptill. FÖNSTER - I trappan sitter ett tvåluftsfönster med trymå och blyspröjs, likadant som i kyrkan. Ett fönster finns i vaktmästarexpeditionen.
TAK - Som i kyrkan, vita perforerade träfiberskivor.
SAKRISTIA & EXPEDITION - Mellan hallen och det lilla rummet i norr, med dörr till kyrksalen i sydväst, finns ett rum med ett smalt mörkbetsat träaltare och skrudar. I övrigt är det inrett till kontor. Golvet har en plastmatta lik kork och väggarna har vita strukturtapeter. Tre pivåhängda, höga, rektangulära treglasfönster i smygar med brunlaserade träfoder. Taket är likadant som i kyrkan av vita perforerade träfiberskivor med infälld, fyrkantig armatur med råglasskiva. Via en dörr i nordväst är rummet förbundet med det mindre rummet, som troligen var sakristia tidigare. Där hänger också skrudar bakom ett draperi. Rummet har vitmålade träfiberskivor i taket, brun linoleummatta och ljus strukturtapet och är kontorsinrett. Ett fönster finns i nordöstväggen, likadant de föregående. Dörrarna är släta, lackade trädörrar i dito brunbetsade foder.
TORN - Saknas.
Fasadkulör (2002): Ofärgad
Antal våningar (2002): 02, Souterrängvåning
Byggnadsdel (2002): Farstukvist, Skärmtak
Inventeringsår 2004
Norrmalms kyrka och församlingshem är den yngsta kyrkan i Ås kontrakt i Borås. Tomten köptes 1974 för att bygga en distriktskyrka i Borås Gustav Adolfs församling. Eftersom stadsdelen ligger så nära moderkyrkan Gustav Adolf i centrala Borås, bedömdes att ingen egen kyrkobyggnad behövdes, utan man skulle bygga ett församlingshem med kyrksal. Ett kyrkobygge hade varit på tal i ungefär 15 år, men ingen mark fanns reserverad i stadsplanen för detta. Dittills hade församlingen träffats i hyrda lokaler på norra sidan av Norrmalm. Efter många turer godkändes slutligen en ändring i stadsplanen för att möjliggöra byggandet och en tomt utsågs.
Församlingshemmet skulle ha varit uppfört 1977, men byggnationen pågick mellan mars och december 1978, med invigning 7 januari 1979. Ritningarna utfördes av kyrkosamfällighetens egen fastighetsingenjör, Reidar Olufsen. I energibesparande syfte gjordes många tekniska finesser, såsom fjärrvärme och värmeväxlare för både varmvatten och luft som ventileras ut. Samtida omdömen av anställda om kyrkan var exempelvis att det är "varken stort eller vräkigt utan rätt och slätt hemtrevligt och ombonat", samt "(&) originell och bra utformning". Inrättandet av ungdomsgård var gängse vid tiden.
Altare och altartavla, samt flygel togs med från den gamla lokalen, men har senare ersatts. Som altartavla satt förut den stenmosaik tavla som ännu finns kvar i kyrkorummet. Idag kallas byggnaden Norrmalms kyrka och församlingshem. Inga större förändringar har gjorts. År 2000 monterades ett utvändigt kors för att tydliggöra byggnadens funktion och man önskar även en kyrkklocka, vars placering och utformning diskuteras. Troligen blir det en takryttare.
År 1978 Fast inredning - orgel
År 1982 Specifika inventarier - altartavla
Konstnär: Marianne Nordström
År 1991 Underhåll - målningsarbete, exteriör
År 1992 Teknisk installation - larm
År 1993 Underhåll - målningsarbete, interiör
År 2000 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, exteriör
Kors på fasad.
År 2001 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Antikvarisk-Topografiska Arkivet, Stockholm.
Åhman, Egon (1985) "Bilder ur kyrkolivet i Borås under 1900-talet", Borås."Värdefulla kulturmiljöer i Borås kommun" (1999) Borås kommun, Regionmuseum Västra Götaland, Borås; Förvaltningsplan, Borås Kyrkliga Samfällighet (BKSf)
Inventarium över svenska orglar, 1989: I Skara stift.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Religionsutövning","Församlingshem", "Olufsen,Reidar:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin