Motivering (skydd): Kvarter A
Kvarteret har den utslätade karaktär som blivit vanlig under 1900-
talets andra hälft. Kvarterets kulturhistoriska värde ligger i enskilda
gravvårdar.
Kvarter B-C
Området har en typisk prägel från efterkrigstiden med rader av
gravvårdar på en öppen gräsyta. I kvarteret är de äldre, mer högresta
vårdarna samt grusgraven viktiga för kvarterets historiska
dimension.
kyrkogården i dess helhet
Hylletofta kyrkogård har medeltida ursprung. Kyrkan byggdes på
1100-talet och tillhör de så kallade Njudungskyrkorna. Kyrkogårdens
enda kända utvidgning skedde 1903 och vid samma tillfälle lades
även den omgärdande halv- och stödmuren om i sin helhet. Den
ursprungliga muren var från 1657 och troligen byggdes stigluckan i
väster samtidigt. Stigluckan har en mycket ovanlig utformning och
dess motsvarighet finns inte i länet. Dess konstnärliga utförande,
sällsynthet och höga ålder ger den ett mycket högt kulturhistoriskt
värde. Längs kyrkogårdens ytterkanter finns en trädkrans av äldre
lönnar, förmodligen tillkom även denna runt 1903. Liksom många
andra kyrkogårdar följer Hylletofta efterkrigstidens ofta likriktande
utveckling. I och med att skillnader i social rang utjämnades på kyrkogården frångicks systemet med allmänna linjen och köpegravar
och alla gravvårdar fick mer eller mindre samma utformning med
låga och breda gravstenar. Under 1900-talets andra hälft har även
traditionen med grusgravar övergivits och gräset blivit allenarådande
på kyrkogården. Denna utveckling mot en enklare och mer lättskött
kyrkogård är typisk för efterkrigstiden.
Norr om kyrkan, vid stigluckan och den västra muren, fi nns
kyrkogårdens äldsta gravvårdar, en kalkstensvård från 1685 samt
två något yngre vårdar från 1819 och 1820. Raderna med låga och
breda vårdar bryts av det fåtal äldre, mer högresta vårdar som reser sig
som solitärer över de övriga. Dessa, tillsammans med kyrkogårdens
enda kvarvarande grusgrav, har en viktig pedagogisk betydelse.
Kyrkogården rymmer information om personer som levt och dött,
yrken som försvunnit, om namn på gårdar och orter som kanske
inte längre finns kvar. Vårdar med dessa uppgifter innehar kulturhistoriska värden genom det de berättar om socknens historia.
På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter
återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga
förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas
karaktär och gravvårdar från alla tider.
Att tänka på vid förvaltning av kyrkogården
- Gravvårdar äldre än 1850 ska fi nnas med på kyrkans inventarieförteckning. - Gravvårdar äldre än 1940 samt med titel bör bevaras.
- Det kvarvarande grusgångssystemet liksom den omgärdande
muren och trädkransen är viktiga komponenter för landsortskyrkogården.
- Stigluckan har ett mycket högt kulturhistoriskt värde.
Inventeringsår (1999)
Text saknas för närvarande
Inventeringsår (2007)
Allmän karaktär
Kyrkogården har en öppen karaktär med gravvårdar i nord-sydliga
rader på en kortklippt gräsmatta.
Omgärdning
Den nuvarande omgärdningen tillkom 1903 då en fullständig omläggning
av muren gjordes. Den är lagd med huggna granitblock
med cementfog och är en halvmur i norr, öst och väst medan den
fungerar som stödmur i söder.
Ingångar
Kyrkogårdens enda ingång fi nns i väster. Den är en stiglucka som
förmodligen tillkom 1657 i och med att den första kyrkogårdsmuren
lades. Stigluckans stolpar är slätputsade medan gavelstyckena
är i liggande panel. Hela stigluckan är vitmålad. I valvet finns en
sol med texten ”INRI” på hebreiska. Det branta taket är klätt med
kopparplåt. Grinden är en ålderdomlig smidesgrind målad i svart.
Den är dekorativt utförd med ett sirligt mönster.
Vegetation
En äldre trädkrans av lönn omgärdar kyrkogården. Den skulle kunna
härledas till kyrkogårdsutvidgningen och omläggningen av muren
1903. Strax innanför ingången växer två idegranar.
Gångsystem
Ett enkelt gångsystem går runt kyrkogården och korsar de öppna
gräsytorna för att på så sätt dela in kyrkogården i tre fält.
Gravvårdstyper
Främst finns låga och breda gravvårdar på kyrkogården men deras
monotoni bryts med jämna mellanrum av äldre, mer högresta vårdar.
En grusgrav med omgärdning finns på kyrkogården.
Beskrivning av enskilda kvarter, för kvartersindelning, se pdf.
Kvarter A
Allmän karaktär
Kvarteret innefattar hela den norra delen av kyrkogården. Det är
öppet med en plan gräsmatta som endast bryts av de upprepade
raderna av gravvårdar.
Gravvårdstyper
Gravvårdarna i kvarteret är främst av den låga och breda typ som varit
modern alltsedan 1930-talet. Längst i väster finns kyrkogårdens
äldsta gravvård från 1685. Denna användes tidigare som trappsteg
vid kyrkans sydingång men flyttades till sin nuvarande plats runt
1905. Strax norr om denna finns ytterligare två ålderdomliga vårdar
vilkas inskription dock är oläslig, men deras utformning hänvisar till
1800-talets första hälft. Enligt frågeformuläret ”Våra kyrkogårdar”
från fanns 1949 två vårdar från 1819 respektive 1820 vilka skulle
kunna vara dessa två. I kvarteret finns fem titlar varav hemmansägaren
är den vanligaste (fyra st) , därutöver förekommer kyrkovärd,
lantbrukaren, köpman och husföreståndarinnan.
Kvarter B-C
Allmän karaktär
Kvarter B och C ligger på kyrkogårdens södra hälft och delas av
en grusgång. Deras plana och öppna karaktär tonas ned av några
idegranar som finns vid enskilda gravar.
Gravvårdstyper
De gravvårdar som dominerar har låga och breda proportioner.
De äldre är mer utsmyckade än de yngre, ofta med klassiserande
motiv. Fåtalet äldre gravvårdar är mer högresta. I kvarteret finns
kyrkogårdens enda grusgrav, med stenram och smidesstaket. Gravskicket
med grusbädd och omgärdning har varit betydligt vanligare
på Hylletofta kyrkogård. Även i detta kvarteret är hemmansägaren
den vanligaste titeln (fyra st) därefter kommer kommunalordföranden
(två st) och kyrkovärden (två st). I övrigt förekommer bland
andra folkskolläraren, skomakarmästare, handlanden, komminister,
godsägaren och läraren.
Inventeringsår 2015
Kyrkan uppfördes, liksom fl ertalet andra i Njudungslandet, på
1100-talet. Kyrkogården tillkom vid samma tid men dess ursprungliga
utsträckning är okänd i och med att äldre källmaterial saknas.
Den första muren färdigställdes 1657 och förmodligen tillkom
stigluckan vid samma tid. Kyrkans torn byggdes först 1783 och då
fl yttades klockorna över från klockstapeln. Denna revs ett tiotal år
senare. Vid slutet av 1880-talet blev kyrkogården för liten och en
utvidgning aktuell. Denna genomfördes 1903 och samtidigt schaktades
hela kyrkogården och skulle vid lämplig tidpunkt planteras.
Arbetena planlades och leddes av en kommitté besående av kandidat
Karl Källström, fd korpral C.J. Alm, godsägaren Carl F Sjöberg,
kommunalnämndsordförande J.A. Dahl och fd kyrkovärden Axel
Th elander. I samband med utvidgningen lades muren om med kilad
och tuktad gråsten med cementerade fogar. Förmodligen planterades
även den nuvarande trädkransen. En gravvård från 1685 hade
använts som trappsteg vid kyrkans södra ingång och denna sattes
upp till vänster innanför stigluckan runt 1905. Stigluckan har genomgått
ett antal restaureringar under årens lopp 1935, 1995 och
2003 då även två nära stående träd togs ned för att undvika vidare
skador på stigluckan.
Inventeringsår 2016
Text saknas för närvarande
År 1657-2003 Ändring
För specifika händelser, se pdf.
Länsstyrelsen i Jönköpings arkiv, med kopior ur ATA.
Jönköpings läns museums arkiv.
Franzén, Anders, Hylletofta kyrka, byggnadsvårdsrapport 1996, Jönköpings läns museum..
(1950). Växjö stift i ord och bild. ISBN: .
(1955). Sveriges bebyggelse. Landsbygden. Jönköpings län II.. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin