Motivering (skydd): Voxtorps kyrka är uppförd 1841-43, efter ritningar från Överintendentsämbetets arkitekt Samuel Enander. Ritningarna är egentligen
en bearbetning av ett förslag från byggmästaren Berntsson som församlingen
krävde att få använda – dessa ritningar var också förebild
för grannsocknen Tånnös nya kyrka. Både invändigt och utvändigt
är kyrkan en stilren representant för nyklassicismens landsortskyrkor
och tjänade som förebild för fl era kyrkobyggnader i närområdet.
Utvändigt präglas kyrkan av de enkla och oartikulerade fasadytorna
med symmetriskt placerade fönster i rundbågade fönsteröppningar.
Typiskt för stilen är också det lanterninprydda tornet med ett
fl ackt takfall. Strävan efter i det närmaste total symmetri kommer
bland annat till uttryck genom blindfönstret på tornets norra sida.
Material och hantverkstekniker kopplade till de typiska stildragen
är viktiga för upplevelsen av det kulturhistoriska värdet.
Även invändigt är kyrkan välbevarad och visar upp en relativt enhetlig
och välhållen nyklassicistisk interiör. Få ändringar har gjorts
– de som gjorts har mest bestått av senare tiders tillägg. Glasmålningarna
är uttryck för ändringar under 1930-talet och har konstnärliga
värden, men är annars egentligen främmande i den nyklassiska
inredningen. Likaså kan placeringen av det medeltida krucifi xet
från gamla kyrkan, hängande mellan kor och långhus, te sig främmande
i denna miljö - såväl ur liturgisk som ur stilistisk synpunkt.
Glasmålningarna i koret fl ankerar den tidstypiska altaruppsatsen
med kolonnuppburen fronton med strålsol. Altartavlan föreställer
ett vanligt nyklassiskt motiv, det nakna korset med Jesu svepeduk
och törnekrona, ett verk av Kilian Zoll med höga konsthistoriska
värden. Även predikstolen av Carl Gustaf Blom Carlsson hör till
den ursprungliga inredningen och medverkar till enhetligheten i
kyrkorummet. De slutna bänkkvarteren är viktiga för rumsupplevelsen
och de främre bänkarnas egenartade dubbelbänk är en ovanlig
lösning som även fi nns i Tånnö. Denna möjliggjorde för besökarna
att sitta rättvänd mot predikstolen under predikan. Färgsättningen
av snickerier, väggar, tak mm är återskapad efter den ursprungliga
och tidsenligt enkel och sval vilken medverkar till det luftiga och
ljusa intrycket som man önskade vid uppförandet. De breda och
kilsågade brädorna i mittgången och i koret är ursprungliga vilket
är värdefullt för kyrkans autenticitetsvärde.
I kyrkan fi nns även fl era kulturhistoriskt värdefulla inventarier
från annan tid än uppförandet, t ex den medeltida dopfunten, den
barocka altaruppsatsen på norra väggen, den s.k. Trolletavlan på
läktarunderbyggnaden samt vapensköldar. Dessa berättar om den
föregående kyrkans och socknens historia.
Orgeln är kyrkans ursprungliga och har ett musikhistoriskt värde
som en de bäst bevarade Söderlingorglarna i Sverige, även efter vissa
mindre renoveringar.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan:
• Kyrkan har en välbevarad och tidstypisk exteriör från nyklassicismens
sena skede. Typiska drag är de rena vita putsade fasaderna
med rundbågiga fönster, tornet med sin öppna lanternin och flacka
tak. Material och hantverkstekniker kopplade till detta är viktiga
för upplevelsen av kyrkan.
• Interiören är typiskt nyklassicerande, kompletterat med inslag
från fl er tidsepoker. När kyrkan var nyuppförd tjänade den som
förebild för många samtida kyrkobyggen i närheten.
• De slutna bänkkvarteren är en viktig del av rumsupplevelsen, de
dubbla bänkraderna närmast koret är ett värdefullt särdrag gemensamt
med Tånnö kyrka.
• Glasmålningar från 30-talet är förvisso otidsenliga för en nyklassisk
interiör men har vunnit hävd i kyrkorummet under lång tid
och har dessutom konstnärliga värden.
• Bevarad inredning från byggnadstiden.
Inventeringsår (2000)
Byggnadsdel (2000): Kor - Fullbrett, Kor - Rundat, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår (2007)
Voxtorps kyrka är uppförd i östvästlig riktning med runt avslutat
kor i öster och torn med huvudingång i väster. Sakristian ligger på
norra sidan. Det finns även en pilasteromfattad portal mitt på södra
långsidan med ett rundbågat överljusfönster.
Kyrkan har vita följsamt putsade fasader med relativt grovkornig
putsstruktur. Hörnen på långhusets västra gavel markeras av
slätputsade partier, i övrigt förekommer inga artikuleringar i putsen.
Fönstren är rundbågade och har solbänkar av polerad granit.
Intressant är ett blindfönster på tornets norra fasad som tidigare
har varit dolt, men nu är framtaget och nymålat igen. Den västra
entrén består liksom den södra av en portal med pilastrar och ett
mindre listverk, ovanför detta sitter en indragen naturstensspegel
med inskription från uppförandeåret 1843, under Karls XIV Johans
regering. Kyrkans portar är mörkt grönmålade och troligen
ursprungliga, till den västra entrén fi nns även en handikappramp
anlagd på norra sidan. Sakristian har en egen entré med trappa av
äldre granithällar. Kyrkan vilar på en avsatt grå sockel av samma
putsstruktur som fasaderna.
Kyrkans sadeltak är täckt med svart, falsad och skivtäckt plåt,
så även tornet och dess lanternin. Under takfoten löper en kraftigt
profilerad takfotsgesims.
Interiören visar upp ett typiskt nyklassicistiskt kyrkorum. Koret
har en rundad avslutning i öster med fyra fönsteröppningar och stor
altartavla i mitten. Taket är tunnvälvt med ljust gråmålad takpanel
av kilsågade bräder. En profi lerad och låg taklist avgränsar taket mot
de vita och slätputsade väggarna. Bänkkvarteren är indelade i fyra
kvarter med avrundade hörn närmast södra ingången och motsvarande
hörn mot norr. Karakteristiskt är gavlarnas pilastermotiv som
förekommer i många liknande kyrkor. En ovanlighet är däremot den
främre bänkraden som har dubbla sittbrädor. Detta för att besökare
ska kunna vända sig om för att bättre kunna ta del av predikan,
vända mot predikstolen. Denna lösning finns även i Tånnö kyrka.
Det norra mittfönstret har murats igen och på väggen hänger istället
den äldre altaruppsatsen från 1735. Framför den står en dopfunt
från 1100-talet. Mellan långhus och kor hänger i valvbågen det
medeltida triumfkrucifixet, ett framställningssätt som egentligen
är mer typiskt för de medeltida kyrkorna. Korfönstren är försedda
med glasmålningar från 1930, utförda efter Albert Eldhs skisser av
Neumann & Vogel. De två mittersta fönstren innehåller scener ur
gamla och nya testamentet, medan de två fönstren närmast långhuset
har försetts med tonade rutor för att minska ljusinfl ödet.
Kyrkans nuvarande altaruppsats i koret är från uppförandetiden
och tavlan är målad av Kilian Zoll. Altarmålningen föreställer korset
stående på en glob, med Jesus svepeduk hängande. Från uppförandetiden
är även predikstolen på norra väggen med uppgång från
sakristian genom muren. Den är målad i grått med guldfärgade
listverk runt speglar och detaljer på ljudtaket. Bänkgavlar och dörrar
är gråmålade med grönaktiga speglar och pilasterdekorationer,
listverk i guld och blått.
Orgeln är ursprunglig och invigdes 1852. Den har genomgått
ett mindre antal renoveringar men räknas ändå som en av de bäst
bevarade Söderlingsorglarna i Sverige. Ornamentiken och utförandet
är typiskt nyklassicistisk och orgeln har även ett par ljudande
pipor i fasaden.
Tornet med kammare är till största del i ursprungligt skick. Värt
att nämnas är de rester av äldre inredning och äldre föremål som
ligger där och som är en viktig del av kyrkans historia som gudstjänstrum.
Fasadkulör (2007): Vit
Byggnadsdel (2007): Kor - Rundat, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår 2015
På samma plats som den nuvarande kyrkan i Voxtorp stod den
gamla medeltida kyrkan. Kring denna är en sägen kopplad om dess
tillblivelse. Man hade tänkt uppföra kyrkan på Bors höggärde men
varje sten man satte upp revs ner igen under natten av osynliga väsen
som ogillade bygget. Istället sammanspändes ett par tvillingoxar som
släpptes fria, dit de gick och där de stannade lät man på nytt starta
bygget. Denna kyrka skulle kunna dateras till 1100-talet då man
förmodar att den bevarade kyrkkistan med smidda beslag är ifrån.
Förutom en kopia av denna (originalet fi nns på Statens Historiska
Museum) fi nns idag i kyrkorummet triumfkrucifi x och dopfunt
från 1200-talets första del. Den kyrka som revs inför bygget av den
nuvarande var uppförd av sten, koret uppges ha varit ”litet trångt
med sten välvt”, den västra gaveln var högre än den östra. Under
koret fann man vid rivningen fyra silvermynt, det äldsta från 1300-
talet, man fann även ett gravkor. Kyrkan stod på samma plats som
den nuvarande, sydväst därom stod en klockstapel av trä.
Den nuvarande kyrkan uppfördes 1841-43. Arkitekt Samuel Enander
på Överintendentsämbetet gjorde ritningar som förkastades
av församlingen. I Voxtorp ville församlingen istället använda sig av
ett förslag från byggmästare Berntsson från 1838. Genom överklagande
fick man Kunglig Maj:t att ställa sig på församlingens sida och
de föreslagna ritningarna bearbetades istället året därpå av Samuel
Enander. Kyrkan uppfördes efter ritningarna och invigdes 1845.
De första decennierna verkar det som om kyrkan inte genomgått
några ändringar. Kyrkan invigdes troligen utan orgel, eller endast
med en enklare sådan. 1851 gjordes fasadritningar till den nuvarande
orgeln och några år därefter kan man förvänta sig att orgeln
stod på plats, byggd av bröderna Söderling i Göteborg. Första kända
renovering ägde rum 1930, under ledning av arkitekt Paul Boberg.
Renoveringens främsta syfte var att byta ut de sotande kaminerna
mot elvärme. Samtidigt målade man om invändigt i samma färgskala
som tidigare (grått och guld), bänkarna modifierades för att
ge bättre sittkomfort och golven i bänkkvarteren byttes ut. De
stora synliga förändringarna bestod i att man murade igen det
norra mittfönstret och på dess plats placerades det nyrestaurerade
altarskåpet från den gamla kyrkan. Framför altarskåpet ställdes den
gamla dopfunten, en plats som den fortfarande har idag. En annan
stor förändring gällde att korfönstren byttes ut mot glasmålningar i
de två mittersta med bibliska motiv av konstnär Albert Eldh, samt
i de två yttre korfönstren antikglas. Koret utsattes för ibland starkt
bländande ljus och innan man fi ck glasmålningarna och de tonade
fönsterrutorna var fönstren draperade med ljust tyg. Vid samma renovering
återbördades även det medeltida triumfkrucifi x som dittills
förvarats på Jönköpings länsmuseum. Det hängdes upp i det som
något oegentligt motsvarar den medeltida triumfbågen.
Under senare tid har mindre ändringar genomförts, påkallade
efter nutida behov och önskemål. Altaret flyttades fram från altaruppsatsen vilket innebar en delning av denna, för att kunna fira
gudstjänsten vänd mot församlingen. Utrymmet under läktaren
önskades tas i anspråk för att kunna ha kyrkkaffe och sålunda togs
en bänkrad bort och läktarunderbygganden minskades något. Ny
värme har också installerats för att förbättra klimatet i kyrkorummet.
År 1841-1843 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Låghus, kor, sakristia och torn
Arkitekt: Samuel Enander
År 1845-2006 Ändring
Ändring - För specifika händelser, se pdf.
Konstnär: Albert Eldh
Orgelbyggeri: Bröderna Moberg
Orgelbyggare: Bröderna Söderling
Orgelbyggare: Carl Elfström
Arkitekt: Claes Laurent
Arkitekt: Paul Boberg
Länsstyrelsen i Jönköpings arkiv, med kopior ur ATA.
Växjö stifts frågelista om kyrkogårdar 1949.
Jönköpings läns museums arkiv.
(1993). Sveriges kyrkor volym 216 Kyrkobyggnader 1760-1860 del 2.
(1955). Sveriges bebyggelse. Landsbygden. Jönköpings län II.. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Enander,Samuel:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin