Motivering (skydd): Fryele kyrka ligger i ett låglänt landskap präglat av jordbruk och skogsbruk, omgiven av kyrkogård, församlingshem och skolbyggnad på andra sidan landsvägen. Denna platsbildning utgör en sammanhållen miljöbild och är ett tydligt inslag i landskapet. Kyrkobyggnaden är ett tidstypiskt och represenativt exempel på de gustavianska sockenkyrkor som uppfördes ute i landet. Efter 1776 års förordning om offentliga byggnader gjordes, eller godkändes, alla ritningar till offentliga byggnader av överintendentsämbetet och ger en, om än minskad provinsiell variation, så i all fall en tydlig tidsbild över det ambitiösa gustavianska statsbyggandet. Själva kyrkobygget i sig och den föregående rivningen av den äldre kyrkan med medeltida bakgrund är typisk inte bara för den syn som kyrkan hade på sitt kulturarv utan speglar även kyrkans egen roll i församlingarna. Fryele kyrka vittnar på så sätt om förhållandena och värderingarna under det sena 1700-talet.
Fryele kyrkas främsta kulturhistorisk värde ligger i dess ovanligt väl sammanhållna och oförändrade interiör och exteriör. De ingrepp som gjorts har både varit måttfulla och anpassade till byggnadens ursprungskaraktär. I samband med orgelinstallation 1853 fick sydportalen ett överljusfönster som såväl överrensstämmer med ursprungsritningen som med de övriga fönstren på långsidan. Fryele kyrkas enkla oartikulerade murytor och inredning är typiskt för det rena ideal som nyklassicismen ville sprida. Enkelheten och den klassiska renheten återspeglas även i interiören som i sin gråtonade färgkala är klart och oförvanskat upplyst av de stora fönsteröppningarna. Klarglaset och fönstren är ett viktigt inslag, inte bara som faktisk ljuskälla utan också som symbolmättad bärare av det tänkande som präglade upplysningstiden. Den vita och ljusgrå färgsättningen med sparsamma inslag av guld och även rött i listverk, skiljer sig inte mycket från den ursprungligen helt gråvita skalan, och denna är likaså betydelsebärande och viktigt för förståelsen av kyrkorummet. Kyrkorummet har i stort sett kvar sin ursprungliga bänkindelning bortsett från smärre ändringar och utgör en stor del av karaktären i kyrkorummet – likaså att några läktarunderbyggnader inte har gjorts. Huvuddelen av inventarierna är ursprungliga och tillkomna i samband med kyrkans färdigställande och tillsammans skapar de en värdefull helhetsbild av tiden då kyrkan färdigställdes. Frånsteg från denna tidsbild utgör egentligen endast taktäckningsmaterialet som ändrades från spån till plåt 1908, liksom vissa smärre ändringar vad gäller bänkinredningen.
Sammanfattning
• Kyrkan utgör ett tidstypiskt och representativt exempel på landsbygdens kyrkobyggnader från gustaviansk tid.
• Fryele kyrka med kyrkogård bildar tillsammans med församlingsgård och den fd skolbyggnaden på andra sidan vägen en väl sammanhållen miljö kring en öppen plats av högt kulturhistoriskt värde.
• Kyrkan som samstämd helhet med stor andel samtida och ursprungliga inventarier är synnerligen ömtålig för nya tillskott och har ett högt autenticitetsvärde.
• Fönster av klarglas liksom den tidstrogna pärlgrå färgsättningen i interiören medverkar till det klara ljuset i kyrkan, vilket är en stor del av den upplevelse som kyrkan byggdes för att ge. • Predikstol, altartavla, läktare, bänkar, fönster och annat bland inventarier och inredning är ursprungliga och har ett högt kulturhistoriskt värde i sin ursprungsmiljö.
• Orgeln från 1853 byggd av August Rosenberg har ett högt kulturhistoriskt och musikhistoriskt värde, då denne är en av Rosenbergs få återstående i ursprungligt skick.
• Föremål tagna ur bruk på vinden eller förvarade på annan plats utgör ett värdefullt källmaterial om kyrkans och dess föregångares användande i äldre tid.
Inventeringsår (1992)
Byggnadsdel (1992): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår (2006)
Kyrkan är uppförd 1788 och har en typiskt sengustaviansk gestaltning med putsade och vitkalkade murar och lanterninklädd tornhuv. Långhusfasaderna är släta och osmyckade, uppförda av sten och vitkalkade, och vilar på en enkel gråstenssockel. Murarna artikuleras endast av korgbågiga fönsteröppningar, portalen på sydfasaden fick sitt överljusfönster först 1853 samtidigt som orgeln installerades. Långhuset har ett valmat sadeltak med högt takfall, troligen avsett för spån, nu med skivtäckt plåt. Koret är byggt i samma bredd som långhuset och är tresidigt avslutat mot öster. Sakristian ligger i låg utbyggnad på norra sidan, med ett valmat tak liknande korets. Samtliga fönster är korgbågsvälvda, småspröjsade med vertikal och mittpost och har klarglas av olika ursprung. Tornet i väst har liksom långhusets sidor en helt slät mur och korgbågiga muröppningar med ljudluckor under taklisten. Tornhuven följer en populär typritning som Hårleman uppgjorde omkring 1750 med mjukt svängd karnisform och därtill krönt av en lanternin. På Fryele kyrka är lanterninens kropp vitmålad, och kröns i sin tur av ett svängt tak med förgyllt kors på en glob.
Enkelheten i fasaderna återspeglas även i interiören. Väggarna är strukna i vitt och släta, utan någon annan artikulering än fönsteröppningarna samt den sentida rödmålade taklist med smal guldkant som markerar mötet mellan väggarna och det gråblå tunnvalvstaket. Koret är tresidigt med samma bredd som långhuset, och präglas av Jonas Berggrens altartavla ”Kristus i Getsemane” från 1795. Ramverket är målat i två nyanser grått med guldlister och kröns av en fronton med strålsol över en mörkblå grund. Altaringen är tresidig, målad i två grå nyanser, marmorerade balusterdockor med guldlister, och vinröd stoppning med sammetstyg. Korbänkarna är vitmålade, den ena tjänstgör som orgelbänk, medan långhusbänkarna är målade i två nyanser grått. Dessa byggdes om 1967 till bättre sittkomfort och de närmast predikstolen förkortades 1990 för att skapa bättre utrymme. Golvet är omlagt 1931, med hyvlad furuplank. Kyrkorummet byggdes med läktare i väster, med plats avsedd för orgel, dock utan denna. Det dröjde till 1853 då församlingen köpte in en orgel, och samtidigt förstärktes läktaren med sex pelare. Orgeln är en av få välbevarade orglar i nästan originalskick som byggdes av August Rosenborg i Vadstena. Bortsett från en restaurering 1955 då fyra stämmor byttes ut har den inte förändrats någonting. Idag är den tagen ur bruk sedan en längre tid. Även övriga inventarier är i stor utsträckning ursprungliga och tillverkade i samband med kyrkans färdigställande. Predikstolen av Lars Wennerholm 1796 med fyrsidig korg och ljudtak är målad i grått och guld, även läktaren i samma färgsättning är ritad av Wennerholm. Läktarunderbyggnad saknas.
Fasadkulör (2006): Vit
Byggnadsdel (2006): Kor - Fullbrett, Kor - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår 2015
Den nuvarande kyrkan från 1788 har föregåtts av åtminstone en äldre kyrka som revs i samband med byggandet av den nya. 1201 finns uppgift om en kyrka i Fryele och 1299 skrev sockenprästen Geniutus ett testamente där han efterskänkte en äng med omgivande marker för uppförande av en kyrka. När danskarna passerade 1563 brände man kyrkan, som dock återuppfördes några år senare. Enligt bevarade anteckningar från tiden innan man rev den gamla kyrkan inför byggandet av den nya, beskrevs kyrkan vara uppförd av sten, med ett ovanligt högt torn på nära 35 meters höjd. Efter flera års klagomål och behov av ständiga reparationer, inte minst vad gäller kyrktornet, tog
man 1782 fram ritningar för en
betydande om- och tillbyggnad
av kyrkan. Dessa ritningar
övergavs och istället beställde
församlingen 1786 ritningar till
en helt ny kyrka, ritade av Thure
Wennberg (1759-1818) på
Överintendentsämbetet. 1788
revs den gamla kyrkan och
påbörjades bygget med den nya,
delvis med sten från den gamla.
Den gamla kyrkan norra mur lär
också ingå i den nuvarande
kyrkobyggnaden. Vid en
golvomläggning 1931 i den
nuvarande kyrkan upptäcktes
några av den gamla kyrkans
stenar, samt kalkbruksbitar med
färgfragment. Denna kyrka stod
troligen alldeles söder om dagens
kyrka. Från den äldre kyrkan
finns idag annars inga synliga
spår, men dopfunten och ett
iordningställt triumfkrucifix med
jesusfigur kommer båda från
1200-talet, och därmed troligen
den första kyrkobyggnaden i
Fryele.
År 1788-1790 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, sakristia och torn
Byggmästare: Hans Lundström
Arkitekt: Thure Wennberg
År 1848-1999 Ändring
Ändring - För specifika händelser, se pdf.
Arkitekt: Anders Berglund
Orgelbyggare: August Rosenborg
Orgelbyggare: Frede Aagaard
Byggmästare: Gunnar Knutsson
Arkitekt: Göran Pauli
Arkitekt: Johan Adolf Hawerman
Arkitekt: Paul Boberg
Konservator: Sven Wahlgren
Länsstyrelsen i Jönköpings arkiv, med kopior ur ATA.
Växjö stifts frågelista om kyrkogårdar 1949.
Jönköpings läns museums arkiv.
Lantmäterimyndigheternas arkiv.
Värt att värna i Värnamo kommun, kulturmiljöutredning för Värnamo kommun (2000).
ÄLDRE RITNINGAR - 1783 nybyggnad (Th Wennberg); 1851 orgelfasad (J A Hawerman).
KÄLLOR, LITTERATUR OCH ÄLDRE AVBILDNINGAR - Wexjö Stifts-Tidningar 1798; Manus till kortfattad beskrivning för SvK (E O Johansson, 1940-tal); Lindberg B, Sockenkyrkan i Fryele. Jubileumsskrift vid 200-årsjubileet 1988, Värnamo 1988; Exteriörfoton 1925, 1927, interiörer 1929, 1969, ATA..
Rogberg, Samuel. (1770). Historisk beskrifning om Småland.
Carlsson, Sten. (1973). Sveriges kyrkorglar. ISBN: -
(1993). Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2. Småland och Öland.. ISBN: .
(1955). Sveriges bebyggelse. Landsbygden. Jönköpings län II.. ISBN: .
Edholm, Dag. (1985). Orgelbyggare i Sverige 1700-1900 och deras verk.. ISBN: .
Jönköpings läns museum. (1984). Kulturhistorisk utredning för Värnamo kommun. ISBN: .
Jönköpings läns museum. (1982). Översiktlig kulturhistorisk utredning och bevarandeförslag för Värnamo kommun.. ISBN: .
Björkman, Sten m.fl. (1943). Svenska gods och gårdar. del XXVI, Småland: Jönköpings län. ISBN: .
Lindberg, Birgit. (1988). Sockenkyrkan i Fryele. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Wennberg,Thure:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin