Motivering (skydd): Kvarter B
Kvarteret är till sin karaktär homogent med låga rektangulära vårdar i grå och röd granit. Nytillskott bör såväl i sin utformning som vid valet av stenmaterial ansluta sig till detta.
Kvarter C
Gravvårdarna i kvarter C är av en skiftande karaktär med allt från smala högresta diabasstenar, sluttande hällar till låga rektangulära stenar av yngre datum. Denna blandade karaktär gör kvarteret mindre känsligt för nytillskott. Dessa bör dock i utformning och material ansluta sig till intilliggande vårdar samt vara utförda i den grå-svarta färgskala vilken stenarna i kvarteret tydligt uppvisar. Bland kvarterets gravvårdar finns stenar vilka genom sina hantverksmässiga, konsthistoriska och lokalhistoriska värden kan anses besitta ett betydande kulturhistoriskt värde varför de bör få stå kvar i kvarteret även efter att gravrätten löpt ut. Det är även angeläget att kvarterets enda kvarvarande grusgrav bevaras då få rester av detta äldre gravskick kvarstår på kyrkogården idag.
Kvarter D
I likhet med kvarter C är gravvårdarna i kvarter D av skiftande karaktär dock med färre inslag av högresta stenar. Nytillskott bör i sin form samt i valet av material ansluta sig till intilliggande stenars karaktär. Bland kvarterets gravvårdar finns gravstenar vilka genom sina hantverksmässiga, konsthistoriska och lokalhistoriska värden kan anses besitta ett betydande kulturhistoriskt värde varför de bör få stå kvar i kvarteret även efter att gravrätten löpt ut alternativt återanvändas.
Kvarter E
Ett homogent kvarter där nytillskott i val av material och form bör ansluta sig till den rådande karaktären. De båda ringkorsen i kvarterets sydvästra hörn bör med anledning av sin unicitet bevaras även efter gravrätten löpt ut.
Kvarter F
Den skiftande karaktären på kvarterets gravvårdar gör det mindre känsligt för nytillskott. Dock bör nytillskott på kvarterets övre del tydligt underordna sig de befintliga och kan med fördel utgöras av mindre liggande hällar. På den lägre belägna delen av kvarteret bör nya stenar med en friare utformning undvikas och anpassning ske till intilliggande stenars karaktär. Bland kvarterets gravvårdar, framförallt familjegravvårdarna, finns gravstenar vilka genom sina hantverksmässiga, konsthistoriska och lokalhistoriska värden kan anses besitta ett betydande kulturhistoriskt värde varför de bör få stå kvar i kvarteret även efter att gravrätten löpt ut alternativt återanvändas.
Kvarter G
Ett homogent kvarter i lågt hållen skala vilket får anses vara relativt okänsligt för nytillskott så länge dessa i sin karaktär ansluter sig väl till befintliga vårdar. Vårdar med påkostad dekor samt gravvårdar vilka genom sina hantverksmässiga, konsthistoriska och lokalhistoriska värden kan anses besitta ett betydande kulturhistoriskt värde förekommer varför dessa bör få stå kvar i kvarteret även efter att gravrätten löpt ut alternativt återanvändas.
Kvarter H
I kvarteret är det ett stort antal vårdar som utmärker sig antingen genom sin ålder eller sin utformning. Exempel på detta utgör den högresta trädstammen huggen i grå granit, de högresta obeliskerna i diabas, sex stycken ålderdomliga resta naturstenar, tre välarbetade smideskors samt några gjutjärnskors. Nytillskott i kvarteret bör tydligt underordna sig befintliga gravvårdars karaktär. Återanvändning av befintliga gravvårdar rekommenderas. När gravrätten löper ut bör gravvårdar från tiden före 1850 til�- låtas att stå kvar på sin ursprungliga plats samt uppföras på inventarieförteckningen och fortsatt vårdas av församlingen. Det är vidare angeläget att man bevarar vårdar vilka genom sina hantverksmässiga, konsthistoriska och lokalhistoriska värden kan anses besitta ett betydande kulturhistoriskt värde. Ett tillvägagångssätt för att bevara dessa på sin ursprungliga plats i kvarteret kan vara att endast upplåta gravplatsen under förutsättningen att den gamla gravvården återanvänds.
Kvarter I
Gravvårdarna i kvarter I är uteslutande utförda i diabas och grå granit. Nytillskott bör därför ansluta sig till denna färgskala. Befintliga äldre vårdar bör i möjligaste mån bevaras i kvarteret även sedan gravrätten löpt ut, alternativt återanvändas. Bland de vårdar vilka särskilt bidrar till kvarterets karaktär hör den bevarade grusgraven, samt ett antal högresta vårdar från tiden strax före och efter sekelskiftet 1900.
Kvarter L – M
Ett homogent kvarter i lågt hållen skala vilket får anses vara relativt okänsligt för nytillskott så länge dessa i sin karaktär ansluter sig väl till befintliga vårdar. Vårdar med påkostad dekor samt gravvårdar som anger den dödes yrkestitel är kulturhistoriskt intressanta då dessa berättar om invånarna i socknen och vilka näringar samt yrken m.m. som funnits.
Kvarter N
Det stora flertalet av kvarterets gravvårdar är utförda i diabas samt grå granit och präglas därför av en tydlig färgskala i grått och svart vilken bör anammas vid nytillskott. I sin utformning bör nya gravvårdar anpassa sig till karaktären hos intilliggande stenar. De vårdar vilka genom sina hantverksmässiga, konsthistoriska och lokalhistoriska värden kan anses besitta ett betydande kulturhistoriskt värde bör i möjligaste mån bevaras i kvarteret då gravrätten löper ut, alternativt återanvändas. Det är även angeläget att kvarterets enda kvarvarande grusgrav bevaras då få rester av detta äldre gravskick kvarstår på kyrkogården idag.
Kvarter O
Kvarteret har en tydlig färgskala i grått och svart vilken bör anammas vid nytillskott. I sin utformning bör nya gravvårdar anpassa sig till karaktären hos intilliggande stenar. Äldre såväl som yngre vårdar vilka genom sina hantverksmässiga, konsthistoriska och lokalhistoriska värden kan anses besitta ett betydande kulturhistoriskt värde bör i möjligaste mån bevaras i kvarteret då gravrätten löper ut, alternativt återanvändas.
Kvarter P – R
Karaktären på gravvårdarna i kvarter P – R är homogen med nästan uteslutande låga rektangulära vårdar. Nytillskott bör i material och utformning anpassa sig till redan befintliga stenar samt till kvarterets lågt hållna skala.
Kvarter S – T
Karaktären på gravvårdarna i kvarter S – T är homogen med nästan uteslutande låga rektangulära vårdar. Nytillskott bör i material och utformning anpassa sig till redan befintliga stenar samt till kvarterets lågt hållna skala.
Sammanfattande bedömning och karaktär
Aneboda kyrka vilken uppfördes mellan åren 1896-99 är vackert belägen invid sjön Stråkens strand. Kyrkogården, vilken utvidgats vid ett flertal tillfällen, omgärdas av en naturstenmur. Karaktären på denna skiftar dock på kyrkogårdens olika delar. De två ingångar som brukas är båda placerade i den östra muren. Aneboda kyrkogård är väldigt stor till ytan och det råder idag definitivt ingen platsbrist. I kyrkogårdens kvarter finns gravvårdar av väldigt skiftande karaktär där de äldsta stenarna härrör från 1700-talets mitt. Dessa är belägna i kvarter H vilket också är kyrkogårdens äldsta kvarter. Kvarter A i kyrkogårdens västra del ingår i den senast utvidgade delen och står fortfarande obrukat. Kvarter B är till sin karaktär mycket homogent med låga rektangulära vårdar i grå och röd granit av yngre datum varför det är angeläget att nytillskott anpassas till denna karaktär.
Kvarteren C – E är belägna invid den norra kyrkogårdsmuren med gravvårdar av skiftande karaktär med allt från smala högresta diabasstenar, sluttande hällar till låga rektangulära stenar av yngre datum. Ett flertal av dessa stenar uppvisar hantverksmässiga, konsthistoriska och lokalhistoriska värden vilka är av betydande kulturhistoriskt värde varför de bör få stå kvar i kvarteret även efter att gravrätten löpt ut alternativt återanvändas.
Gravvårdarna i kvarter F är av skiftande karaktär. Nytillskott i kvarteret bör anpassas till intilliggande stenars karaktär. Kvarter G är av en homogen karaktär med lågt hållen skala. Kvarteret får anses vara relativt okänsligt för nytillskott så länge dessa i sin karaktär ansluter sig väl till befintliga vårdar. I kvarteret H är det ett stort antal vårdar som utmärker sig antingen genom sin ålder eller genom sin utformning. Nytillskott i kvarteret bör tydligt underordna sig befintliga gravvårdars karaktär och en återanvändning
av befintliga gravvårdar är att rekommendera. När gravrätten löper ut bör gravvårdar från tiden före 1850 tillåtas att stå kvar på sin ursprungliga plats samt uppföras på inventarieförteckningen och fortsatt vårdas av församlingen
En gemensam rekommendation för kvarteren F – H är att vårdar med påkostad dekor samt gravvårdar vilka genom sina hantverksmässiga, konsthistoriska och lokalhistoriska värden kan anses besitta betydande kulturhistoriska värden bör få stå kvar i kvarteret även efter att gravrätten löpt ut, alternativt återanvändas.
Gravvårdarna i kvarter I är uteslutande utförda i diabas och grå granit varför nytillskott bör utföras i denna färgskala. Äldre vårdar bör i möjligaste mån bevaras i kvarteret även sedan gravrätten löpt ut, alternativt återanvändas.
Karaktären på stenarna i kvarteren L – M är homogen samt hållen i en låg skala och får anses vara relativt okänsligt för nytillskott så länge dessa i sin karaktär ansluter sig väl till befintliga vårdar. Gravstenarna i kvarteren N – O präglas av en färgskala i grått och svart vilken bör anammas vid nytillskott. I sin utformning bör nya gravvårdar anpassa sig till karaktären hos intilliggande stenar. Karaktären på gravvårdarna i kvarter P – T är homogen med nästan uteslutande låga rektangulära vårdar. Nytillskott bör i material och utformning anpassa sig till redan befintliga stenar samt till kvarterets lågt hållna skala.
Generellt för kyrkogårdens samtliga kvarter gäller att gravvårdar vilka genom sina hantverksmässiga, konsthistoriska och lokalhistoriska värden kan anses besitta ett betydande kulturhistoriskt värde i möjligaste mån bör bevaras i kvarteret sedan gravrätten löpt ut, alternativt återanvändas. Det är även angeläget att kvarterets kvarvarande grusgravar bevaras då endast fragment av detta, i äldre tider vanligt förekommande, gravskick kvarstår på kyrkogården idag.
Inventeringsår (1999)
Text saknas för närvarande
Inventeringsår (2007)
Allmän karaktär
Aneboda kyrkogård, vilken har anor från medeltiden, är belägen på en sluttning invid sjön Stråken. Kyrkogården har utvidgats vid ett flertal tillfällen och breder idag ut sig över ett mycket stort område och är indelat i ett stort antal kvarter vilka går under benämningarna A –U. Karaktären på gravstenarna i kyrkogårdens kvarter skiftar kraftigt där de äldst bevarade stenarna, vilka återfinns i kvarter H, utgörs av enkla resta naturstenar, härrörande från 1700-talet. I kvarteren återfinns även ett antal monumentala diabasvårdar, större familjegravvårdar, liggande och sluttande hällar liksom ett stort antal låga rektangulära vårdar från 1900-talets tidigare hälft fram till modern tid.
Omgärdning
Den äldre kyrkogården omgärdas i öster av en vallmur lagd med stora huggna stenblock. I söder avgränsas kyrkogården av en kallmurad stenmur. Den norra utvidgningen omsluts av en fogad naturstenmur, även den uppförd av huggna stenblock och på insidan försedd med en jordvall.
Ingångar
I den östra kyrkogårdsmuren finns två ingångar varav den ena är placerad i anslutning till norra utvidgningen. Denna ingång utgörs av en dubbelgrind svetsad i kraftigt fyrkantsstål där varje grind bär dekorationer föreställande kors.
Huvudingången ligger i östra murens södra del mitt för den grusade gång vilken leder upp till kyrkans tornentré och utgörs av en praktfull smidd dubbelgrind flankerad av kraftiga huggna stenstolpar och enkelgrindar.
I södra murens västra del finns ytterligare en ingång försedd med grindar i likhet med de som återfinns i nordost. Denna ingång leder dock rakt ut i den utanförliggande ängsmarken varför man valt att plombera grinden med en ståltrådsbygel.
Vegetation
Utmed södra och östra sidan av den gamla kyrkogården växer en trädkrans av lönn och alm. Kring den nyanlagda delen i väster har man uteslutande planterat ek samt inne i gravkvarteren två solitära hängbjörkar. I urnlunden finner man en varierad växtlighet med ett antal rhododendronbuskar, rönnbärsträd samt en tallbuske.
Den norra utvidgningen med anlagd minneslund formligen prunkar av grönska med inslag som rhododendron, syrén, oxel, rönnbär samt frodiga spireahäckar. Utmed muren i norr växer oxelträd och ekar.
Gångsystem
Samtliga gångar inne på kyrkogården och kring kyrkan är belagda med singel undantaget den gång som löper mellan norra utvidgningens östra grind till personal- och ekonomibyggnaden i kyrkogårdens nordvästra hörn, vilken är asfalterad. I kvarter U förekommer gångar vilka är belagda med röda kalkstensplattor.
Minneslund
På kyrkogårdens norra utvidgning har man i den östra delen anlagt kyrkogårdens minneslund med en grund damm omgiven av frodig grönska och ordnade blomsterplanteringar. Gången fram till och markytan i anslutning till minneslunden är belagd med marksten. Den yta som är avsedd för gravsättning omsluts av en cirkel lagd med huggen natursten. Invid dammen finns en sittbänk utplacerad vilken inbjuder till kontemplation. I dammens mitt ligger en textförsedd natursten ”Herren sade Jag känner dig vid namn”.
Urnlund
Kyrkogårdens urnlund är anlagd på en sluttande kulle i kyrkogårdens nordvästra hörn. På kullen växer det rönnbärsträd, rhododendron- samt måbärsbuskar. I området har man anlagt ett par gångar med kalkstensplattor. Kvarterets gravvårdar är huvudsakligen naturstenar med några enstaka inslag av låga rektangulära vårdar.
Gravvårdstyper
I de yngre kvarteren är stenarna övervägande låga rektangulära från 1900-talets senare hälft. I kvarteren öster och söder om kyrkan finns en större variation av vårdar med smala högresta vårdar, smidesvårdar, resta naturstenar samt enstaka bevarade grusgravar med stenomfattning. De äldsta gravarna finner man i kvarter H & I.
Den senare utförda utvidgningen i norr har övervägande låga rektangulära vårdar, strikt rektangulära eller med friare utformning.
Byggnader
I kyrkogårdens nordvästra hörn ligger en vinkelbyggnad som rymmer personal och ekonomiutrymmen. Byggnaden har en slätputsad fasad med brunlaserad träpanel på gavelröstena. På byggnadens svagt sluttande pulpettak ligger ett korrugerat plåttak. Portarna på ekonomidelen är målade i en brunröd kulör.
Beskrivning av enskilda kvarter, för kvartersindelning, se pdf.
Kvarter A
Allmän karaktär
Området ligger i kyrkogårdens sydvästra hörn och avgränsas i söder och väster av kyrkogårdsmuren och av grusgångar i motstående väderstreck. Kvarteret delas på mitten av en grusgång. På vardera av dessa två gräsbevuxna ytor står en solitär hängbjörk. I dagsläget finns inga gravsatta i kvarteret.
Kvarter B
Allmän karaktär
Kvarter B utgörs av ett gräsbevuxet, långsmalt, rektangulärt område beläget direkt väster om kyrkan med gravstenar placerade i enkla nord – sydligt orienterade rader.
Gravvårdstyper
Kvarterets karaktär är homogen med övervägande låga rektangulära vårdar i huvudsakligen röd granit samt ett par större sluttande hällar. Bland stenarna finns även inslag av grå granit samt någon sten i blåflammig labrador. Åldersmässigt är spridningen liten med vårdar nästan uteslutande från 1970-talet. Titlar förekommer över huvudtaget inte medan bruket att sätta ut ortsnamnet förekommer mer allmänt. Orter som omnämns är Aneboda, Äskås, Kramphult, Förhult, Högafällor och Skärshult. Även hänvisningar till psalmer ur svenska psalmboken förekommer på någon sten.
Kvarter C
Allmän karaktär
Kvarter C ligger väster om den södra sidogången, i den ursprungliga kyrkogårdens sydvästra hörn. En bevarad rest av den gamla kyrkogårdsmuren markerar var den senare utvidgningen tar vid.
Gravvårdstyper
Kvarter C är variationsrikt med flera olika gravvårdstyper, alltifrån smala höga stenar från tiden kring sekelskiftet 1900, till mindre sluttande hällar och låga rektangulära vårdar av nyare datum. Kvarteret rymmer ett flertal familjegravar varav en är bevarad med stenomramning och framförliggande grusfält. Materialet är övervägande diabas och grå granit med enstaka inslag av röd granit. Flertalet av de lite äldre vårdarna har en påkostad och konstnärlig dekor.
Den åldersmässiga spridningen är ganska så jämn över åren från 1900-talets första decennium till 1990-talet med en svag övervikt på vårdar från 1960-70-talet.
Titlar förekommer främst på kvarterets äldre vårdar medan bruket att sätta ut ortsnamnet förekommer mer allmänt. Exempel på titlar är riksbanksdirektör, trävaruhandlande, landtbrevbärare och lantbrukare. Orter som omnämns är Lammhult, Sandåsen, Limehov, Älmhult och Sandbäcken. På några vårdar finns även kortare texter i stil med ”Återseendet står kvar” och ”Älskad-Saknad”. Även psalmhänvisningar förekommer.
I kvarteret finns några vårdar vilka utmärker sig. Bland dessa kan nämnas Albin Anderssons familjegrav med en låg rektangulär diabassten med bevarat framförliggande grusfält. Vidare bidrar kvarterets äldre vårdar till karaktären genom sin väl arbetade dekor.
Kvarter D
Allmän karaktär
Kvarter D är beläget utmed södra kyrkogårdsmuren och utgörs av ett långsmalt rektangulärt gräsbevuxet område med stenar i enkla nord-sydliga rader. I väster gränsar området till kvarter C och avgränsas i övriga väderstreck av kyrkogårdens grusgångar.
Gravvårdstyper
Kvarter D är varierat med gravvårdar av flera olika slag hållna i en relativt låg skala där flertalet stenar är utförda i diabas och grå granit med inslag av röd granit.
Åldersmässigt fördelar sig kvarterets vårdar över tiden från första decenniet efter sekelskiftet 1900 fram till 2000-talet med en liten övervikt på vårdar från 1950-70-talet.
Bruket att skriva ut titlar och ortsnamn förekommer sparsamt i kvarteret. Exempel på titlar är f.d. folkskollärarinna samt hemmansägare. Orter som omnämns är Lammhult, Elgabäck, Amsterdam, Rosenlund, Sköndal samt Kopparås. På några vårdar förekommer även psalmhänvisningar.
Bland de vårdar som utmärker sig lite extra kan nämnas A. Abrahamssons familjegrav vars huggna stenstubbe tydligt avviker från övriga gravstenar i kvarteret. Ett dekorativt inslag utgör även släkten Liljas familjegrav utförd i diabas med rik dekor och antikinspirerade förtecken liksom trävården rest 1946 över Aden Nilsson med infälld bärnstensfärgad glaskub samt det enkla järnkorset över Ida-David Svensson.
Kvarter E
Allmän karaktär
Kvarter E utgörs av ett litet kvadratiskt område i kyrkogårdens sydöstra hörn som endast rymmer ett tiotal gravvårdar.
Gravvårdstyper
Frånsett de två kraftiga ringkors i koppar placerade i kvarterets sydvästra hörn är samtliga gravvårdar låga rektangulära med rak eller oregelbunden ovansida.
Bland stenmaterialet dominerar den röda graniten med något enstaka inslag av såväl diabas som grå granit. Åldersmässigt härrör samtliga vårdar i kvarteret från 1960- och 70-talet.
Kvarter F
Allmän karaktär
Kvarter F innefattar det i terrängen lite högre belägna området direkt söder om kyrkan liksom den lägre belägna delen sydost om kyrkans torn. Området är således terrasserat och delas på mitten av en sluttande grässlänt.
Gravvårdstyper
Gravvårdarnas karaktär på den lägre belägna ytan är lågt hållen med ett inslag av några lite mer omfångsrika familjegravar liksom ett antal barngravar. Barngravarna är företrädelsevis markerade med ett mindre marmorkors. Gravvårdarna utgörs i övrigt främst av låga rektangulära stenar. Kvarterets övre del rymmer endast två gravar. Familjen Gyllensvärds grav vilken markeras med en högrest sten, av monumental karaktär, utförd i grå granit. Nedlagt i gräsytan öster om denna ligger sexton mindre, svagt sluttande granithällar med namn på de avlidna i släkten. Äldsta stenen är lagd år 1846 över löjtnant Gösta Gyllensvärd. Andra titlar som nämns i släkten är sjökapten, kapten och major. Den andra stenen är ett kraftigt diabaskors rest över kyrkoherde Erik Asplund med maka och dotter. Den åldersmässiga spridningen i kvarteret sträcker sig från 1800-talets andra hälft fram till 2000- talet med en liten övervikt på stenar från tiden 1940-80-talet.
I materialet dominerar den grå graniten följt av diabas med enstaka inslag av röd granit, marmor samt blåflammig labrador. I kvarter finns även två naturstenar.
Kvarter G
Allmän karaktär
Kvarter G utgörs av området beläget omedelbart söder om östra murens sydligaste ingång och avgränsas i norr, söder och öster av grusgångar. I kvarteret finns ett flertal barngravar.
Gravvårdstyper
Kvarteret har frånsett en smidesvård, två marmorkors, en trävård samt ett stenkors huvudsakligen låga rektangulära vårdar av grå och röd granit samt en handfull stenar i diabas vilka härrör från tiden mellan 1940-2000-talet, med en tydlig övervikt på vårdar från 1960- och 70-talet.
Titlar förekommer endast på en av kvarterets vårdar och utgörs av hemmansägare medan bruket att sätta ut ortsnamnet förekommer i något större utsträckning. Orter som omnämns är Lammhult, Sjöanäs, Klintäng och Förhult. På någon enstaka vård finns även en kortare text som lyder ”Tack för alla lyckliga år”.
Kvarter H
Allmän karaktär
Kvarter H är utformat i likhet med kvarter F och ligger spegelvänt utmed kyrkans norra sida. I likhet med kvarter F är kvarter H uppdelat i två nivåer skilda åt av en grässlänt. Invid grusgången i kvarterets norra del växer två paraplyalmar samt en dito i kvarterets mitt.
Gravvårdstyper
Kvarteret är ett av kyrkogårdens äldsta och rymmer ett flertal högresta vårdar i diabas och granit liksom ett antal smides- och gjutjärnsvårdar. Vidare finner man även ett antal äldre resta naturstensvårdar samt flertalet liggande små och stora hällar. Området har en stor inblandning av familjegravar samt en äldre sten vilken återanvänts.
Åldersmässigt fördelar sig vårdarna över en stor tidsperiod med den äldsta vården från 1700-talets mitt fram till den yngsta vården från 1990-talet.
Förekomsten av titlar och ortsnamn på kvarterets gravstenar är ytterst sparsam. Titlarna utgörs av kyrkovärd, f.d. nämndeman och hemmansägare. Ortsnamn som omnämns är Äskås, Kramphult och Boo.
Kvarter I
Allmän karaktär
Kvarter I ligger direkt norr om östra murens södra ingång och utgörs av ett nästan kvadratiskt gräsbevuxet område vilket på tre sidor omsluts av grusade gångar. I söder avgränsas kvarteret av en låg buxbomshäck.
Gravvårdstyper
Kvarterets stenar är uteslutande i diabas och grå granit, där det stora flertalet utgörs av smala högresta stenar eller liggande plana eller sluttande hällar. En handfull låga rektangulära vårdar förekommer också. Titlar och ortsnamn förekommer på kvarterets gravstenar om än i ganska så begränsad omfattning. Titlar som nämns är mjölnare, arrendator, skräddaremästare, banmästare, smedmästare och banvakt. Exempel på orter är Lammhult, Förhult och Muggeboda. På några av vårdarna finns även psalm- och bibelhänvisningar.
I kvarteret utmärker sig bland annat en bevarad grav med stenomramning och framförliggande grusfält över Johan Johansson (1836-1918) samt makan Anna (1845-1931), en stor kalkstenshäll samt en högrest granitvård av monumental karaktär över Peter Svensson och Sara Jonasson, Eskås. Även den konstnärligt utförda diabasvården över arrendatorn Hans Johansson och hustrun Kristina står ut lite extra i kvarteret.
Kvarter L – M
Allmän karaktär
Kvarter L – M utgörs av ett stort gräsbevuxet område beläget nordväst om kyrkan i vars mitt det växer en alm.
Gravvårdstyper
I kvarter L har övervägande del av vårdarna tillkommit under 1970-80-talet och utgörs av låga rektangulära vårdar i röd eller grå granit samt med inslag av blåflammig labrador. Stenarna i kvarter M har en betydligt större inblandning av diabasvårdar av något äldre ursprung men med samma låga rektangulära karaktär som i kvarter L.
Titlar förekommer sparsamt på kvarterets vårdar medan ortsnamn förekommer mer allmänt. Exempel på titlar är linjeförman, banvakt, stationskarl och f.d. kyrkoväktare. Orter som omnämns är Förhult, Lammhult, Stenbro, Esketorp, Sjöaryd, Ugglehult, och Lybäck. På några vårdar finns även psalmhänvisningar. I kvarteret finns några vårdar som utmärker sig. Bland dessa kan nämnas den stora liggande diabashällen över Victor Johanssons familjegrav samt de två diabasvårdarna över stationskarlen Gustaf Rydh och banvakten Carl Johan Nygren.
Kvarter N
Allmän karaktär
Kvarter N utgörs av ett långsmalt rektangulärt område vilket avgränsas av grusgångar i tre väderstreck. I norr gränsar området till de något lägre belägna kvarteren Q – R.
Gravvårdstyper
Gravvårdarna i kvarter N är huvudsakligen av typen låga rektangulära där ett flertal av stenarna har givits en utformning vilken anspelar på antika förebilder med inslag som pilastrar och överliggande fronton. I kvarteret finns även en rad sluttande/liggande hällar i varierande storlek. Materialet är övervägande diabas och grå granit. Flertalet av gravarna i kvarterets östra del är familjegravar. Åldersmässigt härrör kvarterets gravstenar från 1800-talets sista decennier fram till 2000-talet med en tydlig övervikt på vårdar från 1930-50-talet.
Förekomsten av titlar på kvarterets vårdar är relativt vanlig medan ortsnamn förekommer i en något mindre omfattning. Titlar som nämns på stenarna är häradsdomare, musikdirektör, banvakt, f.d. lärarinna, hemmansägare, byggnadssnickare, järnhandlande och kantor. Bland orter förekommer Ugglehult, Eskås, Aneboda, Skärsmo, Förhult och Karlstorp.
Vårdar som utmärker sig lite extra i kvarteret är den stora diabashällen över trävaruhandlanden C. A. Svensson samt kvarterets enda återstående grusgraven med stenomramning över handlanden Axel E. Nilsson. Vidare utgör den oktagonala diabaspelaren på kraftigt fundament över nämndeman Jonas Johansson, gjutjärnskorset över Peter Magnusson, flankerat av två liggande granithällar, Alfred Kristofferssons familjegrav med en stor mönsterhuggen grå granithäll samt en kluven natursten dekorerad med måsar intressanta inslag i kvarteret. Ett flertal av de äldre diabasvårdarna har en påkostad dekor samt en utformning inspirerad av antikens formspråk.
Kvarter O
Allmän karaktär
Kvarter O ligger i kyrkogårdens nordöstra hörn invid den grässlänt som markerar gränsen för kyrkogårdens norra utvidgning. I kvarterets västra del växer en hängbjörk. Den övervägande delen av kvarterets vårdar är familjegravar.
Gravvårdstyper
Gravvårdarna i kvarter O är övervägande familjegravar där ett flertal av stenarna är av typen smala högresta i diabas med en del inslag av mer monumentalt och kraftfullt utformade vårdar i grå granit. I kvarteret finner man en gravvård vilken tydligt avviker från det annars gängse mönstret. Denna har tillkommit på 1970-talet och är utförd i röd granit.
Åldersmässigt härrör gravvårdarna från tiden kring 1800-talets senare hälft fram till 2000-talet och fördelar sig ganska så jämt över dessa decennier.
Titlar, ortsnamn och psalmhänvisningar förekommer sparsamt på kvarterets vårdar. Exempel på titlar är schaktmästare och lantbrukare. Orter som omnämns är Lamhult och Holmsryd. Lite extra utmärker sig den kraftiga och högresta diabasvården över Edvin Andersson (1886-1918) som är placerad alldeles invid hängbjörkens stam i kvarterets västra del. Vidare utgör de antikinspirerade stenarna och smala högresta diabasstenarna viktiga inslag.
Kvarter P – R
Allmän karaktär
Kvarter P – R är beläget nedanför grässlänten i den norra utvidgningens södra del. De tre kvarteret utgör tillsammans ett långsmalt rektangulärt område med homogen karaktär på kvarterets gravvårdar.
Gravvårdstyper
Gravvårdarna i kvarter P – R är övervägande av typen låga rektangulära med rak eller oregelbunden ovansida samt ett antal stenar med mera fri utformning. Stenarna är utförda i röd eller grå granit, i blåflammig labrador samt i röd/svart-brokig hollandia.
Åldersmässigt härrör vårdarna från tiden kring 1980-talet och framåt.Titlar och ortsnamn förekommer endast i undantagsfall på kvarterets vårdar. De titlar som nämns på stenarna är smed och möbelarkitekt. Orter som finns angivna är Skärsmo, Hisshult, Lammhult och Äskås. På en av kvarterets vårdar finner man följande text ”Livets land det är mitt hemland”.
Kvarter S – T
Allmän karaktär
Kvarter S – T är beläget rakt öster om minneslunden på kyrkogårdens norra utvidgning. I dagsläget har gravsättning bara skett i den västra delen, kvarter S.
Gravvårdstyper
Gravvårdarna i kvarter S är nästan uteslutande av typen låga rektangulära med rak eller ojämn ovansida samt stenar vilka utformats mer fritt. Stenarna är övervägande utförda i röd eller grå granit samt labrador och hollandia med något enstaka inslag av diabas.
Åldersmässigt härrör vårdarna från 1900-talets sista decennier fram till idag.Några titlar eller ortsnamn förekommer inte på kvarterets vårdar.
Utmärker sig gör bland annat Eva Hjertonssons korsformade granitvård där korsets mittparti utformats som ett hjärta, samt den högglanspolerade diabasvården i kvarterets nordvästra hörna.
Inventeringsår 2002
Text saknas för närvarande
Inventeringsår 2015
Kyrkogården breder ut sig över ett stort område och har utvidgats både i norr och väster. På den norra delen har man låtit anlägga en minneslund. Hela Aneboda kyrkogård sluttar kraftigt från de högre liggande kvarteren väster om kyrkan ned till de lägst belägna kvarteren i närhet till byvägen och sjön i öster. Kyrkogårdens äldsta gravvårdar utgörs av några enkla resta naturstenar vilka härrör från 1700-talet. Det stora flertalet av kyrkogårdens gravvårdar är annars låga rektangulära stenar av yngre datum. Nämndeman N. J. Johnsson lät donera mark från sin gård till en av kyrkogårdens utvidgningar. Som villkor för denna gåva lovade kyrkostämman att han skulle kunna se kyrkogården från sin bostad. Ingenting fick stå hindrande i vägen, inte ens den gamla sockenstugan, vilken revs på 1960-talet. Ingenting fick skymma blicken mot evigheten.
År 1899-1998 Ändring
För händelser, se pdf.
Trädgårdsarkitekt: Hans Hammarqvist
Trädgårdsarkitekt: Ragnar Ekstedt
ATA.
Klipparkivet vid Smålands museum.
Topografiska arkivet vid Smålands museum.
Vassi, Heidi, red.. (1998). Kyrkobyggnader i Kronobergs län. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin