Motivering (skydd): Anderstorps kyrka uppfördes i mitten av 1800-talet. Det nyklassiska kyrkobyggandet tar vid denna tid upp influenser från samtida romantiserande strömningar från bland annat England med historiserande inslag – främst medeltidsinspirerande drag. I Anderstorps kyrka är detta tydligt i den nyklassiskt präglade exteriören, där den spetsiga spiran förebådar romantiserande nystilsideal. Fasadens enkelhet och symmetriska uppbyggnad, takets skifferläggning, takfotens gesims i trä, sockelns kvaderimitation är viktiga delar av kyrkans utvändiga uttryck. Puts och avfärgning ansluter sig till en troligen ursprunglig fasadbehandling som också är viktig för upplevelsen av kyrkan. Murverk och bjälklag är i huvudsak ursprungliga med stort autenticitetsvärde, bortsett från sakristian från senare tid. Även fönstren i långhuset medverkar till en stor del av upplevelsen av autenticitet i kyrkorummet.
Planlösningen med ett öppet och rent
kyrkorum är typisk för de nyklassiska kyrkorna.
Koret har en framträdande roll, liksom
predikstolen varifrån församlingen skulle
upplysas. Inredning är enkel och tar så lite
uppmärksamhet som möjligt från dessa delar i
rummet, vilket är ett typiskt och viktigt
karaktärsdrag för kyrkor som representerar
denna tid. Altaruppsatsen är ursprunglig, men
färgsättningen liksom träskulpturen i altartavlan
utgör sentida tillägg. Predikstolen är
ursprunglig både till färgsättning och utseende,
och därtill minner den om Anderstorps kyrkas
föregångare från 1700-talet. Predikstolen är
utförd av Sven Nilsson Morin 1772 och anses
som en rokokoklenod med mycket högt
konstnärligt värde. Den övriga färgsättningen i
kyrkan vad gäller listverk, marmoreringar,
läktarpelare, bänkinredning etc ger ett
naivistiskt bondskt och folkligt intryck.
Måleriet är från 1960-talet och bidrar till en stor
del av karaktären i kyrkorummet.
På vind och i tornutrymmen finns ett stort
antal föremål som tagits ur bruk och som idag är
viktiga och värdefulla för förståelsen för kyrkans
tidigare användning som gudstjänstlokal.
Sammanfattning
● Kyrkan utgör en typisk representant för kyrkobyggandet vid 1800-talets mitt, i övergångskedet mellan äldre nyklassiska och samtida historieromantiserande ideal. De nya idealen tar sig främst uttryck genom till exempel den spetsiga tornspiran. Dess ursprungliga karaktär är väl bevarad.
● Predikstolen från 1772 utgör ett praktfullt exempel på sen rokoko av Sven Nilsson Morin, med höga konstnärliga värden.
● Kyrkans enhetliga och ursprungliga karaktär är väl bevarad, invändigt är koret liksom utrymmet under läktaren oförändrat vilket är en sällsynthet idag.
● Ändringar och underhåll har gjorts i samklang med byggnadens historia och tradition, vilket är viktigt för upplevelsen av ursprunglighet och enhetlighet.
● Förutom predikstolen är även apostlabilderna i vapenhuset en del av få tillvaratagna arkitekturbundna föremål som minner om den gamla kyrkan i Anderstorp.
Inventeringsår (1992)
Byggnadsdel (1992): Kor - Fullbrett, Kor - Rundat, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår (2006)
Kyrkan är en enskeppig salskyrka, rundat kor i samma bredd som långhuset, har ett västtorn med vapenhus i bottenvåningen och en sakristia norr om koret.
Fasaderna är spritputsade och avfärgade med vit kalkfärg. Sockeln är
likaså spriputsad men i grått och kvaderindelad med ritsade fogar.
Fönster- och dörromfattningar är slätputsade.
All puts – även underliggande – är från 1979 efter att en föregående
putsning från 1960-talet med plasttillsats skadat
fasaden och helt fick avlägsnas. Under den nuvarande gråa färgen på sockeln syns spår av en gul avfärgning. Huvudentré är i vapenhuset i tornets bottenvåning, dessutom finns en ingång mitt på södra fasaden. Fönstren – troligen ursprungliga – är höga med rundbågiga valv och med släta utsparade omfattningar i putsen. Taket är täckt med skiffer, på södra sidan i form av bikakemönster och på koret samt över norra sidan med en rak profil. Några uppgifter om byte av skiffern har ej hittats i genomgånga arkiv, troligen är skiffertäckningen ursprunglig och skillnaden medveten. Skiffer som taktäckningsmaterial är typiskt för tiden kring kyrkans uppförande. Sakristian är ombyggd och större än ursprungligt, samma fasadbehandling som övriga kyrkan. Dess tak är klätt med kopparplåt.
Interiören präglas av nyklassicismens enkla, ljusa och luftiga rumsideal. Bänkkvarteren är indelade i fyra kvarter utefter mittlinjen och södra ingångens tvärgående axel. Koret har en rundad avslutning och markeras av en smal kant mellan långhusets tunnvälvning och korets hjälmvalv. Som de flesta nyklassicistiska kyrkor är planen starkt underordnad en enkel symmetri, med uppmärksamheten fokuserad mot koret och altaruppsatsen där perspektivlinjer sammanfaller. Rummets enkla möblering är här ett viktigt inslag för att inte bryta linjerna. I Anderstorps kyrka är detta tydligt med ett nästan oförändrat kor, med ursprunglig altaruppsats och altarring. Det ursprungliga svepekorset i altartavlan har bytts ut mot en snidad träskulptur av Kristus, denna är enkel och likt ett svepekors väl inordnad i altaruppsatsens strama uttryck. Altaruppsatsen är ursprunglig (1856), medan Kristusfiguren tillkom 1981, gjord av konstnären Margaretha Engström. Det ursprungliga svepekorset står nu i sakristian. En annan central mittpunkt i kyrkointeriören är predikstolen med uppgång från sakristian. Predikstolen gjordes 1772 för den gamla kyrkan av målaren och träsnidaren Sven Nilsson Morin (Gnosjö, 1747- 1813), en rikt skulpterad klenod i rokoko. Predikstolen är utförd i lindträ, enligt uppgift ur ett enda stycke. Morin gjorde även de åtta pannåer som nu sitter i vapenhuset, och som tidigare satt i gamla kyrkan som läktarbröstning.
Tunnvälvningen och panelen (kilsågad) är ursprunglig, bemålningen i ljust blågrått är dock från renoveringen 1967. Samtidigt målades även den brungula marmoreringen på taklisten och marmoreringen på bänkdörrarnas speglar. Denna är något naivistiskt eller ”bondskt” målad och ger idag karaktär åt kyrkan. Färgsättningen är i huvudsak ljus, med relativt distinkta detaljer såsom listverk i ockragult, bänkdörrar marmorerade i blått och bänkinredning och altarring i mörkt laserat grått – den senare med vitmålade cirklar. Målningsschemat kan ses som ett uttryck för 1960-talets glädje över tydliga mönster och färger, men även som ett slags stiliserat bondskt måleri. Väggar, läktarbröstning, övriga delar av bänkgavlarna med flera ytor är målade i gustavianskt ljusgrått.
Till kyrkans ursprungliga inredning hör också orgelfasaden från 1861av F Andersson, men orgelverket är nytt, från 1972 och uppfört av N Hammarberg. Läktarunderbyggnader har ej gjorts.
Övriga utrymmen; sakristian med underbyggnad är helt nybyggt 1967 och inredd i överensstämmelse med kyrkan i övrigt. Utrymmena under sakristian är däremot modernt inredda. Vapenhuset är i nära ursprungligt skick, men med nya tillägg i form av en toalett under trappan samt ett modernt vindfång i glas och rostfritt som kontrasterar gentemot den övriga inredningen. Tornrummet ovanför är delvis nyinrett och isolerat med förvarade äldre föremål upplagda. Kyrkvinden har inte förändrats och visar upp t ex ursprungliga bilade bjälkar, ramsågade brädor och hissanordningar för takkronorna i kyrkorummet. Vinden isolerades 1992. I lanterninrummet högst upp har urtavlorna bytts åtminstone tre gånger av bevarade urtavlor i tornet att döma, och fönster sattes in 1885.
Fasadkulör (2006): Vit
Byggnadsdel (2006): Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår 2015
Det finns ett fåtal
uppgifter om Anderstorps
äldsta kyrka men
dessa är så knapphändiga
att det inte går att göra en
klar bild av denna. Den
nuvarande kyrkan har i
vilket fall som helst haft
minst två äldre föregångare,
belägna ca 300
meter väster om den
nuvarande kyrkan, norr
om Anderstorpsån på
mark som tillhörde
klockaregårdens ägor.
Idag finns en ödekyrkogård
på dess plats. I
en skrivelse till Kunglig
Majt 1747 beskrivs den
som ”900 år gammal” och
Rogberg berättar 1846 att
den var uppförd av gammalt ståndvirke – troligen handlade det således om en träkyrka av stavkyrkomodell (dock knappast 900 år gammal vid tillfället). Den nuvarande kyrkans föregångare uppfördes 1754, var också av trä och revs 1856 när den nuvarande kyrkan uppfördes. Det finns bevarade ritningar av ett utbyggnadsförslag från 1841 över den gamla kyrkan, men detta utfördes aldrig och istället uppfördes den nuvarande kyrkan. I Anderstorps kyrka finns en del bevarade inventarier från 1700-tals kyrkan men äldre än så saknas. I murverket till den nuvarande kyrkan har delar från den föregående kyrkan återfunnits, bland annat en mellandel till dopfunten som nu åter är i funktion.
Anderstorps nuvarande kyrka uppfördes 1856, men ritningarna till kyrkan gjordes redan 1849. Tre år tidigare, 1846, hade församlingen beslutat att bygga en ny kyrka. De första ritningar gjordes av A R Pettersson vid Överintendentsämbetet och skickades till församlingen. Ritningarna finns bevarade i ATA och visar en salkyrka med rakt avslutat kor i öster och fem fönsteraxlar på långsidorna. Kyrkan uppfördes inte enligt dessa ritningar, utan gjordes bredare, långsidorna försågs med sju fönsteraxlar och koret avlutades rundat mot öster. Eventuellt är det byggmästaren P Pettersson från Tåå som stått för ändringarna.
År 1771-1992 Ändring
Ändring - För specifika händelser, se pdf.
Orgelbyggare: Anders Victor Lundahl
Orgelbyggare: Frans Gustaf Andersson
Arkitekt: Harald Thafvelin
Konstnär: Maragreta Engström
Orgelbyggare: Nils Hammarberg
Arkitekt: Paul Boberg
Arkitekt: Per Rudenstam
Konstnär: Pär Andersson
Konstnär: Sven Nilsson Morin
År 1853-1856 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, sakristia och torn
Arkitekt: Abraham Rafael Ulric Pettersson
Byggmästare: Petter Pettersson (Persson), Tå, Sandhult
Länsstyrelsen i Jönköpings arkiv, med kopior ur ATA.
Växjö stifts frågelista om kyrkogårdar 1949.
Jönköpings läns museums arkiv.
Anderstorps pastorats arkiv.
ÄLDRE RITNINGAR - 1840 tillbyggnad och reparation (A Berntsson); 1841 års utvidgning (J W Gerss bearbetning av Berntssons förslag); 1849 nybyggnad, med två alternativ för koret (A R Pettersson); 1861 orgelfasad (A T Gellerstedt).
KÄLLOR, LITTERATUR OCH ÄLDRE AVBILDNINGAR - Manus till kortfattad beskrivning för SvK (E O Johansson, 1939); Fotografier: exteriör 1936, 1966, interiör före och efter renovering 1925 samt 1966. ATA..
Rogberg, Samuel. (1770). Historisk beskrifning om Småland.
(1993). Sveriges kyrkor volym 216 Kyrkobyggnader 1760-1860 del 2.
(2003). Svenskt ortnamnslexikon. ISBN: .
(1931). Sverige. Geografisk beskrivning. Del IV. ISBN: .
(1957). Sveriges bebyggelse. Landsbygden. Jönköpings län IV.. ISBN: .
(1980). Anderstorp – från småbruk till småindustri.. ISBN: .
Hellman, Caroline. (1944). Västbokrönika i ord och bild. ISBN: .
Jönköpings läns museum. (1981). Kulturhistorisk utredning och bevarandeförslag för Gislaveds kommun. ISBN: .
(1914). Ny Smålands beskrifning. ISBN: .
(1983). Medeltida träkyrkor del I. ISBN: .
Peterson, Levi. (1957). Anderstorps socken. Sveriges bebyggelse, svensk
statistisk-topografisk uppslagsbok, Landsbygden, Jönköpings län del IV. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Pettersson (Persson), Tå, Sandhult,Peter:Byggmästare"
Öppna på kartan Fler i kategorin