Motivering (skydd): HORREDS KYRKA ligger på en markerad höjdås över Viskadalen. Kyrkplatsen är medeltida och föregångaren till dagens kyrka låg alldeles söder om den nuvarande. Runt kyrkan finns tre gårdar kvar från Horreds gamla kyrkby. Nordväst om kyrkan ligger den s k Klockaregården. Söder om kyrkan finns de gamla kyrkstallarna. Väster om kyrkan ligger ett bårhus (1953-54) ritat av Göteborgsarkitekten Sigfrid Ericson och ett stycke öster om kyrkan ligger församlingshemmet (1964).
Kyrkogården runt kyrkan omges av en hög och välbyggd, kallmurad stenmur uppförd 1791, kantad av högväxta äldre träd, med tre vitputsade stigluckor från 1792. Stigluckorna har en ovanlig form med ett högre mitt- och lägre sidopartier. På den norra stigluckan, den s k klockaregårdens port, finns en minnestavla med kung Gustav IV Adolfs namnchiffer bevarat, vilket lär vara unikt idag. På kyrkogården, norr om kyrkan, står en vitputsad liten byggnad kallad vinkällaren, som tidigare fungerat som benkammare, senare tillbyggd med pannrum (1936).
Exteriören är välbevarad och typisk för 1800-talets enkla nyklassicism.
Kyrkans långhus uppfördes i sten ursprungligen 1792 och ombyggdes radikalt 1828, i samband med att tornet också tillkom. Byggmästare var Pehr Nilsson från Erikstorp i Bollebygd, från den kända byggmästarsläkten i Sandhult. Koret fick den för Västsverige så typiska tresidiga utformningen. En äldre stenkyrka av medeltida ursprung var belägen strax intill den nuvarande kyrkan och den gamla kyrkans norra långhusmur ingår i den nuvarande kyrkans södra mur. Tornet utfördes enligt församlingens önskemål med Berghems kyrka som förebild. En ny sakristia vidbyggdes i norr 1970 och då igensattes ingången i korets östra fasad.
Kyrkorummet präglas av 1800-talets nyklassicistiska stilideal, där en del av inredningen utgör ett tidsskikt från 1700-talet, den från den gamla kyrkan överflyttade altaruppsatsen och predikstolen. Kyrkans träinnertak dekormålades med en draperibård och takrosetter av J W Ståhlbom från Varberg, och uppvisar stora likheter med det dekormålade taket i Öxnevalla kyrka, utfört av samme målarmästare. År 1893 erhöll kyrkorummet en tidstypisk dekoration med målad kvaderimitation utförd av målarmästare Anders Andersson i Broby i Istorp. Alla pastoratets kyrkor har varit dekorerade med denna typ av måleri men efter övermålning återstår det numera bara i Horreds kyrka, vilket är unikt i Älvsborgsdelen av Göteborgs stift. Bänkinredningen ombyggdes vid en renovering 1935-36, med bibehållande av de gamla dörrarnas ursprungliga karaktär med bemålade blomstermotiv utförda 1779 av Nils Åvall. Glasmålningarna i koret tillkom 1949, utförda av Stockholmskonstnären Yngve Lundström. I samband med en renovering 1953-53 dekorerades läktarbröstningen med målningar av konstnären Joël Mila, reviderade av samme konstnär 1976. Kyrkans medeltida dopfunt, en s k Starrkärrsfunt från 1200-talet, minner om kyrkplatsens historiska kontinuitet.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkogårdens murar, stigluckor, träd, grusade gångar, kyrkstallar och äldre gravvårdar samt den s k vinkällaren. - Bårhusets vårdande och bevarande.
- Det medeltida murverket utgör i sig ett omistligt historiskt dokument.
- Den sedan byggnadstiden välbevarade exteriören med äldre fönster.
- Torntakets spåntäckning.
- Den välbevarade fasta inredningen; predikstol, altare, altaruppsats, altarring, psalmnummertavlor läktare och orgelfasad samt den fasta bänkinredningen med dörrar från 1700-talet.
- Dekorationsmåleriet i kyrkorummet; takets draperibård och takrosetterna, väggarnas kvaderstensimitation och läktarbröstningens figurativa måleri.
- Glasmålningarna i koret.
- Den medeltida dopfunten.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår (2005)
HORREDS KYRKA utgörs av ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti åt öster samt torn i väster. Sakristian vidbyggdes i norr 1970. Ingångar i väster och mitt på långhuset åt norr och söder samt via sakristians östfasad. De vitputsade murarna genombryts av stora rundbågiga fönsteröppningar. Långhusets sadeltak är valmat över koret och har tegeltäckning. Tornet kröns av en spåntäckt huv med plåtslagen lanternin.
FASAD - Grundsockeln är spritputsad och gråmålad och varierar lite i höjd. Fasaderna är spritputsade och avfärgade i vit kulör. På södra tornfasaden är uppsatta ankarslutsjärn formade till årtalet 1828, tornets byggnadsår. Ovanför vapenhusdörren sitter en krönt naturstensplatta med texten "C d XIV J 1828". Tornluckorna har segmentbågiga överstycken och är klädda med rödmålad snedställd panel. Hängrännor och stuprör av kopparplåt.
PORT - Västporten är av trä med spröjsat överljus i lunettform, försedd på utsidan med rödmålad snedställd panel i fiskbensmönster. Portarna på norra och södra långhusfasaderna är också ombyggda på senare tid, de är något utflyttade och råder ca 2 dm utanför vägglivet. Framför ytterdörrarna på västra tornfasaden och norra långhusfasaden ligger halvmånformade stentrappor med tre steghöjder och plansteg av äldre gravstenar liknande de som använts som solbänkar. Ingången på södra långhusfasaden är handikappanpassad och saknar trappa och nivåskillnad. Sakristiedörr i östfasaden i form av en smal rödmålad enkeldörr med rakt överstycke och fiskbenspanel. Överljus genom ett spröjsat lunettfönster.
FÖNSTER - Fönstren är av trä och rundbågiga. Långhuset har fyra fönsteraxlar och i koret sitter två fönster. Nord- och sydportalerna på långhuset har överljusfönster i form av halva långhusfönster. Ytterbågarna är indelade i smårutor med blyspröjs. De horisontella blyspröjsarna har utvändiga stöd av järntrådar. Ytterbågarna i korfönstren har glasmålningar som är signerade Yngve Lundström, N P Ringström 1949. Ovanför varje ljudlucka i tornet sitter ett runt fönster. I höjd med tornets andra våning, i västfasaden, sitter ett större spröjsat fönster med segmentbågigt överstycke. Sakristians fönster, som är från 1970-talet har träspröjs och rundbågigt överstycke. Solbänkarna är gjorda av återanvända gamla gravstenar från 1600- och 1700-talen i natursten med synliga textfragment. Samtliga fönstersnickerier är rödmålade.
TAK - Kyrkans långhus- och kortak är belagda med enkupigt tegel och torntaket med tjärat spån. Den öppna tornlanterninens karnischformade tak och dess fasader är klädda med kopparplåt.
LÅNGHUS
GOLV - Lackat brädgolv, troligen furu. Golvet i bänkkvarteren är i nivå med golvet i långhuset. Golvlist saknas. Blå gångmattor.
VÄGG - Väggarna är putsade och målade med kvaderstensimitation i grå och beige kulörer samt brunmålad smal fog.
PORTAR/INNERDÖRRAR - Portar i norr, söder och väster i form av speglade pardörrar med raka överstycken. Dörrbladen är målade i rödbrun kulör med tre gråmålade spegelfyllningar och profilerade lister i blågrön kulör. Profilerade dörrfoder målade i grått.
FÖNSTER - Långhusfönstren utgörs av fem lufter och har rundbågiga överstycken. Ospröjsade innanfönstren med tunna planglas. De övre lunettfönstren har träspröjs. Fönstersnickerierna är vitmålade. Fyra fönster i norra väggen och fyra i den södra. Ovanför nord- och sydportalen har överljusfönster i form av halva långhusfönster.
TAK - Kyrkorummet täcks av ett flackt trätunnvalv målat i ljust blå kulör. I takets nedre kant löper en målad bård med draperimotiv, i rött, vitt och brunt. Under draperimotivet löper en smal brunmålad tandad gesims. I takets mitt finns tre målade takrosetter invid takkronornas fästen. Den mittersta är oval och de andra har rund form. Motiven är utförda i mörkare brunt och grönt med blommor och blad.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - Saknas
KOR
GOLV - Lika långhuset, förhöjt i ett steg. Framför altaret finns ett podium förhöjt i ännu ett steg.
VÄGG - Lika långhuset.
PORTAR/INNERDÖRRAR - I korets östra vägg, bakom altaruppsatsen, finns en gråmålad pardörr, igensatt från utsidan. I korets norra vägg finns en dörr till sakristian i form av en speglad enkeldörr, målad lika övriga dörrar. Dörren är placerad i en stor rundbågig nisch, sannolikt en äldre igensatt fönsteröppning.
FÖNSTER - Två fönster i koret där ytterbågarna är försedda med blyinfattade glasmålningar från 1949 av Yngve Lundström och N P Ringström. Glaset har bruna, gröna och violetta färger och är dekorerat med små kristna symboler i vissa rutor. Lunettfönstret upptill är dekorerat med en kalk i grönt.
TAK - Lika långhuset samt dekorerat med en förgylld sol ovanför altartavlan. Infälld i taket ovanför altaret finns en rund liten armatur.
FAST INREDNING
ALTARE - Altare i trä målat i rödbrun kulör. Altaret är på framstycket dekorerat med kristna symboler målade i guld.
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen är ett verk från 1733 utfört av bildhuggaren Jonas Elfvenberg från Borås, och överförd från den gamla kyrkan. Huvudmotivet är en relief i trä med nattvardsmotiv med bemålade och förgyllda detaljer. Detta flankeras av pilastrar, marmoreringsmålade i rödbrun kulör med baser och kapitäl dekorerade förgylld växtornamentik. Profilerade listverk marmorerade i rött och grönt. Överstycke med korsfästelsemotiv i oktogonal form. Predellan är försett med ett textfält. Sidostyckena utgörs av förgylld snidad akantus mot blå botten. Figurerna bemålades 1894 av Teodor Wallström från Lödöse. Konserveringsarbeten utfördes på altaruppsatsen i samband med kyrkans renovering 1935-36. Altaruppsatsens hela mellanstycke nygjordes då, liksom pilastrarna med baser och kapitäl. Uppsatsen återfick då en äldre färgsättning i mörkt brunlila med röd marmorering.
ALTARRING - Altarringen har halvrund form och är placerad ett stycke från väggen. Altarringen är målad i grågrön kulör och har smala svarvade höga och glest placerade balusterdockor. Sockeln är dekorerad med svarvade stavar i halv relief. Armstöd och knäfall är stoppade och klädda med tyg i rosa kulör.
BÄNKINREDNING - Den slutna bänkinredningen utgörs av fyra vägganslutna kvarter, avskilda genom mitt- och tvärgångar. De främre kvarteren utgörs av sju bänkrader och de bakre av tio. Två bänkrader är borttagna längst bak. Bänkinredningen är målad i rödbrun kulör, med fem spegelfyllningar i gråbeige kulör på bänkskärmarna. Profilerad sockel och överliggare målade i gråbeige kulör. En stor del av bänkmaterialet härstammar från den gamla kyrkan. Dörrspeglarna är försedda med blomstermålningar mot gul botten, den ena ej riktigt lik den andra. De bemålade blomstermotiven är utförda 1779 av Nils Åvall. Gångjärnen är breda hemsmiden enligt gamla tidens sed. Invändigt är bänkryggarna speglade och lösa dynor i randigt blågrönt tyg ligger på bänksitsarna. Bänkinredningen ombyggdes i samband med kyrkans renovering 1935-36. Av de 39 bänkdörrar som vid bänkarnas ombyggnad användes så var 27 av dessa från 1700-talet. Nya bänksiffror på bänkdörrarna tillkom.
PREDIKSTOL - Predikstolen är placerad invid långhusets norra vägg och troligen utförd kring år 1700 i barockstil. Korgen har fyra sidor och rak trappa med barriär åt öster, marmoreringsmålat i äldre stil i rött och vitt. Smala fält i korgens över- och underkant är marmorerade i grönt och guld och kantas av smala förgyllda listverk. Korgsidorna är dekorerade med en snidad bemålad figur i ett rundbågigt spegelfält och de utgör avbildningar av de fyra evangelisterna. Korgens hörn markeras av blåmålade kolonetter med baser och kapitäl i brunt och guld. Korgens undersida är gråmålad. Ljudtaket har oktogonal form och kröns av ett förgyllt kors. Innertaket är blåmålat och stjärnbestrött. Längs takets kant löper nedhängande lambrekäng snidat i trä med tofsar i guld. Profilerade listverk i rött, grönt, beige och guld. Predikstolen är skänkt av komminister Johan Torelius omkring år 1700 och målades och omändrades någon gång under samma sekel.
ORGEL - Kyrkans orgelfasad är utförd 1856 i klassicerande stil och målad i grågrön kulör. Fasaden har raka överstycken där mellanpartierna är något lägre. Fasaden är dekorerad med pilastrar med förgyllda kannelyrer och listverk i ljusblått, rött och guld. Längs med fasadens överkant löper en list med förgylld snidad akantus. I fasaden finns fem fält med orgelpipor, varav tre är utspringande i en rund form, det mittersta och de två yttersta sidofälten. Sidopartierna kröns av förgyllda harpor och underkanterna är dekorerade med förgyllda pinjekottar. Spelbord i omålat trä. Kyrkans första orgel byggdes av klockaren Johan Fredrik Ahlstrand i Istorp 1856 och fasadritningen är också daterad till detta år. Den ombyggdes 1906 av orgelbyggarna Thorsell & Eriksson. I samband med kyrkans renovering 1935-36 tillbakaflyttades orgelhuset på läktaren och orgeln ombyggdes och moderniserades. Arbetena utfördes av orgelbyggaren A Mårtensson i Lund. Det nuvarande orgelverket byggdes 1973 av Tostareds Kyrkorgelfabrik.
LÄKTARE - Orgelläktaren i långhusets västra del bärs upp av åtta läktarpelare invid mittgången samt fyra smalare vid fönsteröppningarna. Läktarpelarna har kvadratisk planform och är målade i gråbeige kulör. Läktarens undersida är slätspontad och gråmålad. Läktaren har ett utspringande mittparti med halvrund form. På läktargolvet finns tre gradänger, täckta av en grå heltäckningsmatta. LÄKTARBRÖSTNINGEN är dekorerad med smala svarvade balusterdockor i halv relief, målade i gråbeige kulör, med förgyllda listverk. På bröstningen finns 13 bildfält bemålade 1954 med figurativa motiv av konstnären Joël Mila, med revidering 1976. Kristus är placerad i mitten och flankeras av de tolv namngivna apostlarna. Figurerna är utförda i modernistisk stil och polykromt bemålade. Mellan varje bildfält finns 14 gråmålade rektangulära fält mot rödbrun botten. Profilerad gråmålad överliggare med skyddsräcke i metall.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Se altaruppsats.
DOPFUNT - Dopfunt av täljsten i två delar, en s k Starrkärrsfunt, daterad till 1200-talet. Fyrpassformad cuppa med rakt liv och rundad undersida. Nedtill ett kort fyrpassformat skaft och en fot i samma form. Cuppan är utsmyckad med 15 rundbågiga arkadfält med bladornamentik i relief.
NUMMERTAVLOR - Tre vägganslutna psalmnummertavlor i nyklassicistisk stil, två är placerade i koret och en invid sydportalen. Tavlorna är rektangulära med svart vändbar botten och förgylld profilerad ram med ett smalt rödmålat fält. Tavlorna kröns av ett genombrutet snidat och förgyllt bladverk med musikinstrument.
VAPENHUS - Ej inventerat
SAKRISTIA - Ej inventerad
TORN - Ej inventerat
Fasadkulör (2005): Vit
Antal våningar (2005): 01
Byggnadsdel (2005): Kor - Polygonalt, Kors, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Gaveltorn, Torn - Väster
Inventeringsår 2001
HORREDS KYRKA är en vitputsad stenkyrka med tresidigt kor mot öster och torn med vapenhus i väster. Långhuset är uppfört 1792 och ombyggt 1828 i samband med att tornet också tillkom. Byggmästare var Pehr Nilsson från Erikstorp i Bollebygd, från den kända byggmästarsläkten i Sandhult. Tillsammans med en lantmätare Lindskog hade han utarbetat ritningar till kyrkan. En äldre stenkyrka av medeltida ursprung var belägen strax intill den nuvarande kyrkplatsen men den raserades 1828. Den gamla kyrkans norra långhusmur behölls när kyrkan om- och tillbyggdes och ingår i den nuvarande kyrkans södra mur. Enligt församlingens önskemål skulle torntaket och lanterninen utföras likt Berghems kyrka.
Altaruppsatsen är ett verk från 1733 utfört av bildhuggaren Jonas Elfvenberg från Borås, och överförd från den gamla kyrkan. Elfvenberg anlitades flitigt för arbeten i Sjuhäradsbygdens sockenkyrkor.
Kyrkans träinnertak dekormålades med en draperibård och takrosetter av kyrkomålaren J W Ståhlbom från Varberg, verksam under förra delen av 1800-talet. Taket uppvisar stora likheter med det dekormålade taket i Öxnevalla kyrkan (1831), utfört av samme mästare.
År 1893 erhöll kyrkorummet en tidstypisk dekoration med målad kvaderimitation utförd av målarmästare Anders Andersson i Broby i Istorp. Alla pastoratets kyrkor har varit dekorerade med denna typ av måleri men efter övermålning i Istorps kyrka 1925 och i Öxnevalla kyrka 1974, återstår det numera bara i Horreds kyrka, vilket är unikt i Älvsborgsdelen av Göteborgs stift.
År 1925 utvidgades den invid predikstolstrappan belägna sakristian efter förslag av arkitekten Axel Forssén. Kyrkan saknade en sakristia som var avskild från kyrkorummet. Förslaget innebar att sakristieutrymmet utvidgades och omordnades genom att skrankets södra del utflyttades. Fönstersmygen urbilades så att större utrymme erhölls. Förslag till installation av elektrisk belysning godkändes 1933.
Kungliga Byggnadsstyrelsen uppdrog 1935 åt arkitekten Axel Forssén att besöka Horreds kyrka för att upprätta ett program för kyrkans renovering, att ligga till grund för utarbetande av fullständigt förslag, som sedan utfördes av arkitekten Gustaf Ljungman. Kyrkan renoverades 1935-36, först utvändigt sedan invändigt. Exteriört reparerades och omlades taket. Tornfasaderna omkalkades, liksom stigluckorna i kyrkogårdsmuren. 1936 uppfördes ett pannrum för uppvärmningsanordningen med lågtrycksånga i form av en tillbyggnad till vinkällaren efter arkitekten Gustaf Ljungmans ritningar. Den gamla rökrörsmuren vid kyrkans södra vägg och skorstenen revs. Reparationer utfördes på väggar, golv samt inner- och yttertak. Kyrkans nord- och sydportal som var inåtgående reparerades och gjordes i stället utåtgående. En ny sakristia anordnades bakom altaret och ett skrank uppsattes mellan nummertavlorna så att sakristian avskärmades från kyrkorummet. Bänkinredningen ombyggdes på villkor att detta utfördes på sådant sätt att så mycket som möjligt av de gamla dörrarnas ursprungliga karaktär kunde bibehållas. Sitsarna breddades och ryggarna fick ny lutning. Korgolvet utökades och den främsta bänkraden avlägsnades därför. Nya läktarbänkar utfördes. Den södra sidan ordnades med fasta bänkar ända fram till läktarbarriären medan den norra sidan fick tre fasta bänkar baktill och öppet golv framtill för kören. Konserveringsarbeten utfördes av konservatorn Thorbjörn Engblad på altaret, predikstolen med ljudtak samt de äldre bänkdörrarna. Nya siffror målades på bänkdörrarna. Engblad ansvarade också för färgsättningen på bänkar, dörrar, pelare och orgelfasaden. Orgelhuset tillbakaflyttades på läktaren och orgeln ombyggdes och moderniserades. De båda läktartrapporna invid västgaveln borttogs och öppningarna i läktartaket igensattes och tätades. De båda trapporna från vapenhuset till läktaren reparerades och försågs med nya steg. En ny bredare läktardörr insattes och den gamla dörröppningen igensattes.
År 1949 insattes glasmålningar i koret efter förslag av konstnären Yngve Lundström, Stockholm.
Kyrkan genomgick en omfattande in- och utvändig renovering 1953-54, under ledning av arkitekten Sigfrid Ericson. Snickeriarbetena utfördes av lokala firmor i Horred. Kyrkans ytterväggar vitkalkades och torntaket omtäcktes med ekspån. Nya hängrännor av koppar uppsattes. Södra långsidan försågs med nya blyinfattade fönster och fönstersnickerierna målades. Innerväggarna ommålades, med bibehållande av den gamla kvadermålningen. Innertaket ommålades i en himmelsblå färgton och taklistens dekormålning bibehölls men bättrades och lagades där den var skadad. Läktarens undersida målades i bruten vit kulör. Golven i bänkkvarteren ströks med tunn ljus oljelasyr och därpå golvlack. Matta av samma slag som i mittgången inlades i hela koret samt i läktargångarna. Altarringens knäfall breddades och omkläddes. Predikstolstrappans skärm och underredet under predikstolen ommålades helt, liksom läktarbröstningen, som dessutom dekorerades med målningar av konstnären Joël Mila. Bänkinredningen bättringsmålades och fernissades. Konservatorsarbeten utfördes på altaret, altartavlan och predikstolen. I vapenhuset inlades en ny golvmatta och väggar samt snickerier ommålades. Efter arkitekten Sigfrid Ericsons ritningar uppfördes ett bårhus som placerades invid kyrkogården, väster om kyrkan.
En ny sakristia vidbyggdes i norr 1970 efter ritningar av arkitekt Lars Rune Bengtsson, Mariestad. I vapenhuset ersatte en ny bredare trappa två tidigare smala trappor upp till läktaren. Ett toalettrum inreddes och vapenhuset försågs med nya dörrar samt ny entrédörr till kyrkan. Invid orgelläktaren inreddes ett väntrum. De gamla läktarbänkarna borttogs och heltäckande mattor inlades. Sakristians flyttning från koret till nybyggnaden föranledde vissa ändringsarbeten vid altaret. Skranket mellan altaruppsatsen och de på ömse sidor härom placerade pelarna med sina nummertavlor borttogs och altaret återställdes till ett tidigare skick. Ingången i kyrkans östra vägg, bakom altaret, borttogs och i nischen som uppkom placerades skåpsinredning. År 1976 reviderade konstnären Joël Mila läktarbröstningens målningar från 1954.
Kyrkans fönster reparerades och ommålades in- och utvändigt 1995. Även portar och ljudluckorna i tornet ommålades. Två år senare, 1997, omlades tegeltaket på långhuset och koret och torntaket omtjärades. Nya hängrännor och stuprör uppsattes. På sakristietaket utbyttes enstaka takpannor.
År 1733 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsatsen tillverkades.
Konstnär: Jonas Elfvenberg
År 1828 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor och torn. Kyrkan uppförs, delvis med murverk från en äldre kyrka på platsen.
År 1856 Fast inredning - orgel
Kyrkans första orgel tillkom.
Orgelbyggare: Johan Ferdinand Ahlstrand
År 1893 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Kyrkorummets väggar målades med sk kvaderstensmålning.
År 1894 Fast inredning - altaruppsats
Figurer på altaruppsatsen bemålades.
Konstnär: Teodor Wallström
År 1906 Fast inredning - orgel
Orgeln ombyggdes.
År 1933 Teknisk installation - el
Installation av elektrisk belysning.
År 1935-1936 Fast inredning - bänkinredning
Ombyggnad av bänkinredningen med bibehållande av dörrarna. Den första bänkraden borttogs när koret breddades. Nya läktarbänkar.
Firma: August Johansson
Arkitekt: Gustaf Ljungman
År 1935-1936 Fast inredning - orgel
Orgeln ombyggdes.
Orgelbyggare: A Mårtenssons i Lund
År 1935-1936 Konservatorsarbeten
Äldre målningar framtogs och konserverades. Konserveringsarbeten på altaret, altartavlan, predikstolen och bänkdörrarna.
Konservator: Thorbjörn Engblad
År 1935-1936 Teknisk installation - värme
Installation av värmeledning.
Firma: Åke, ingenjör Larsson
År 1935-1936 Underhåll - målningsarbete, interiör
Invändiga målningsarbeten.
År 1935-1936 Underhåll - takomläggning
Yttertaket reparerades och omlades.
År 1935-1936 Underhåll - omputsning
Tornfasaderna omkalkades, liksom stigluckorna i kyrkogårdsmuren.
År 1949 Fast inredning - glasmålning
Glasmålningar i koret insattes.
Konstnär - Dekormålare: Yngve Lundström
År 1953-1954 Konservatorsarbeten
Konservatorsarbete utfördes på altartavlan och predikstolen.
Arkitekt: Sigfrid Ericson
År 1953-1954 Underhåll - fönster
Fönstersnickerierna ommålades och de södra fönstren försågs med nya blyinfattade fönster.
Arkitekt: Sigfrid Ericson
År 1953-1954 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Kyrkans fasader vitkalkades.
Arkitekt: Sigfrid Ericson
År 1953-1954 Underhåll - målningsarbete, interiör
Taket i kyrkorummet målades i ljusblå kulör. Taklistens dekor bibehölls och bättrades. Väggarna ommålades med bibehållen kvaderindelning. Bänkinredningen bättringsmålades.
Arkitekt: Sigfrid Ericson
År 1953-1954 Underhåll - takomläggning
Nytt spåntak på tornet och nya takrännor i kopparplåt.
Arkitekt: Sigfrid Ericson
År 1953-1954 Fast inredning - altarring
Altarringen omkläddes och knäfallet breddades.
Arkitekt: Sigfrid Ericson
År 1954 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Läktarbröstningen dekorerades med målningar.
Konstnär: Joël Mila
År 1973 Fast inredning - orgel
Nytt orgelverk.
År 1976 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Läktarbröstningen dekormålades.
Konstnär: Joël Mila
År 1995 Underhåll - fönster
Fönsterrenovering samt ommålning av fönster.
År 1997 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Omtjärning av torntaket.
År 1997 Underhåll - takomläggning
Omläggning av tegeltak på långhuset. Nya stuprör och hängrännor.
År 2010 Underhåll - Omputsning, exteriör
Omputsning, putslagning på alla fasader, avfärgning med silikatfärg
År 2010 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Ommålning av alla fönster, dörrar, takfot, taklist, tornluckor med linoljefärg. Fönster och dörrar målades i en engelskt röd kulör
År 2011 Specifika inventarier - textilskåp
Nytt antipendium placerat i sakristia
År 2011 Underhåll - målningsarbete, interiör
Ommålning av fönster, tak och väggar i vapenhus och sakristia
År 2011 Konservatorsarbeten
Konservatorsarbeten på bemålade taklister och väggar
År 2011 Fast inredning - altaruppsats
Ombyggnad av altaruppsats med nytt postament och frigörande från stenaltare
År 2011 Ändring - tillgänglighetsanpassning
En handikappramp är byggt på södra sidan fram till koret
År 2011 Fast inredning - altarring
Delning och omklädning av altarring.
År 2011 Ändring - ombyggnad, interiör
Ändring - ombyggnad, interiör - Två bänkar har tagits bort längst ner. En läktarunderbyggnad är uppförd som innehåller handikapptoalett och förråd
År 2017 Underhåll - exteriör
Tjärning av torntak
Antikvarisk-topografiska arkivet, Stockholm.
Bengtsson, Folke & Gunhild, Horreds kyrka. Kyrkobeskrivning.
Hallbäck, Sven-Axel, "Medeltida dopfuntar i Sjuhäradsbygden". Från Borås och de sju häradena. Borås 1966.
Kyrkobeskrivning på http://www.algonet.se/~runeklas/Ist_past/Horred.HTM
Markving, Gustaf, Kyrkorna i Sjuhäradsbygden. Borås 1981
Svenskt konstnärslexikon: tiotusen svenska konstnärers liv och verk. 4, Lundgren-Sallberg. Malmö 1961.
Västergötland - landskapets kyrkor. Red. Markus Dahlberg. Stockholm 2002..
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin