Motivering (skydd): BERGHEMS KYRKA är belägen på medeltida kyrkplats på en åsrygg väster om Viskans dalgång, sydväst om Kinna. Den samlade miljön kring kyrkan utgör ett äldre sockencentrum med medeltida förankring som utgör riksintresse för kulturmiljövården. Bland byggnader som grupperar sig längs vägen märks prästgården (1862) och ett par äldre mangårdsbyggnader samt sockenmagasinet och ett fd kyrkstall. Kyrkogården inhägnas av en kallmurad stenmur med ingångar med smidesgrindar i söder och öster.
Kyrkans exteriör är typisk för det sena 1700- och det tidiga 1800-talet i en blandning mellan gustaviansk stil och nyklassicism. Delar av den äldsta stenkyrkan på platsen, sannolikt medeltida, ingår i den nuvarande kyrkans sydvästra del. Vid en om- och tillbyggnad 1790 fick kyrkan det för Västsverige så karakteristiska tresidiga koret samt sakristia i norr. Det nuvarande tornet tillkom 1826 och förstärkte kyrkans nyklassicistiska prägel.
Kyrkans interiör präglas i huvudsak av byggnadsskedet under 1790-talet då kyrkorummet fick sin nuvarande form och delar av den fasta inredningen. Altaruppsatsen och predikstolen är verk från 1690-talet och utgör ett eget tidsskikt i barockstil. Ny bänkinredning i kyrkorummet och på läktaren, altarring och glasmålningar i koret tillkom vid en renovering 1911. Kyrkans blå färgsättning härrör från denna renovering. Läktarunderbyggnader och läktartrappa tillkom i slutet av 1970-talet. Då framtogs också fragment av senmedeltida kalkmåleri, som tillsammans med dopfunten i malm, daterad till förra hälften av 1400-talet, minner om kyrkplatsens långa historiska kontinuitet.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkans murar, trädkrans, smidesgrindar och grusade gångar.
- Kyrkans välbevarade exteriör.
- Altaruppsats och predikstol från 1690-talet.
- Den fasta inredningen från 1700-talet; läktaren med den bemålade läktarbröstningen, samt korbänkarna och psalmnummertavlorna.
- Bänkinredningen från 1911, inklusive läktarbänkar.
- Kalkmålningsfragmenten och dopfunten från senmedeltid.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår (2005)
BERGHEMS KYRKA består av ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti i öster, vidbyggd sakristia i norr och torn i väster. Ingångar i väster via tornets bottenvåning och på långhusets sydsida samt via sakristians västfasad. Källarnedgång invid sakristians östfasad. Delar av den äldsta stenkyrkan ingår fortfarande i det befintliga långhusets sydvästra del. Murarna är vitputsade såväl ut- som invändigt och genombryts av rundbågiga fönsteröppningar. Tornet kröns av en öppen kopparplåtslagen lanternin med huv.
FASAD - Vitputsade fasader ned till mark. Stengrund synlig på långhusets nordfasad och huggen stensockel på tornet. Slätputs på långhusets nordfasad och sakristian. Spritputs på övriga fasader samt slätputsade omfattningar. Gustav III:s namnchiffer är inhugget i en sten mitt på kyrkans östfasad, samt årtalet 1791. En minnessten sitter ovanför porten i västfasaden med en inhuggen kungakrona och under denna: "C XIV JOH. 1826". Synliga ankarjärn på tornfasaderna. Brunmålade ljudluckor med segmentbågigt överstycke åt alla väderstreck. Parluckor med panel på förvandring. Hängrännor och stuprör i kopparplåt.
PORT - Västportal i form av pardörr med rakt överstycke målad i grön. Bred snedställd panel på dörrbladen och ålderdomligt lås. Överljus i form av spröjsat lunettfönster. Sydportal med grönmålad pardörr och kraftig portalomfattning med murade pelare med rakt, delvis kopparbeslaget överstycke. Dörrbladen har profilerad panel, snedställd upptill och liggande nedtill, samt bandgångjärn. Tjärad enkeldörr med rakt överstycke och stående panel i sakristians västfasad
FÖNSTER - Rundbågiga grönmålade långhusfönster i fem spröjsade lufter. Solbänkar i form av stora naturstensblock. Ett stort rundfönster ovanför sydportalen, spröjsat till tolv rutor, delvis förstärkt med järn. Ett spröjsat tvåluftsfönster med rakt överstycke i sakristians nordfasad. Ett tvåluftsfönster med segmentbågigt överstycke tornets västfasad, i höjd med andra våningen samt ovanför detta ett rundfönster i tredje tornvåningen.
TAK - Sadeltak på långhuset, valmat över koret, täckt med enkupigt tegel. Sadeltak på sakristian, valmat åt norr. Vindskivor och takfotslister målade i ljust grå kulör. Tornet kröns av en öppen kopparbeslagen lanternin med kopparhuv och vindflöjel på klot i koppar.
BERGHEMS KYRKA är en enskeppig salkyrka med tresidigt kor i öster och orgelläktare i väster. De höga fönstren ger ett ljust och luftigt kyrkorum. Ovanför sydportalen finns ett stort spröjsat rundfönster. Koret sträcker sig fram till bänkskärmarna. Det medeltida kalkmålningsfragmentet på långhusets södra vägg och den senmedeltida dopfunten gjuten i malm påminner om kyrkans medeltida ursprung. Kyrkorummet präglas av den omgestaltning som genomfördes under 1790-talet, med viss fast inredning tillkomna strax före sekelskiftet 1700. Väggarna är vitmålade och taket går i ljusblått och ljusgrått. Den fasta inredningen är i huvudsak blåmålad.
LÅNGHUS
GOLV - Lackat brädgolv utan golvlist inlagt vid renoveringen 1977-78.
VÄGG - Putsade väggar målade i bruten vit kulör. Vita element på väggarna i höjd med bänkinredningen. Del av äldre kalkmålning på långhusets södra vägg, invid sydportalen och upp mot taklisten.
PORT - Sydportal mitt på långhusväggen. Speglad gråmålad pardörr med rakt överstycke. Tre rektangulära dörrspeglar per dörrblad. Vindfång med vitmålad pärlspontpanel och gråmålat rakt överstycke. Slätt gråmålat dörrfoder.
INNERDÖRRAR - Speglad gråmålad pardörr med rakt överstycke åt väster. Tre rektangulära speglar per dörrblad. Tre gråmålade speglade enkeldörrar i läktarunderbyggnaderna. Speglad gråmålad enkeldörr med rakt överstycke från läktaren till läktarhallen i väster. Rektangulärt överljusfönster med kryssformad träspröjs och gråmålade snickerier.
FÖNSTER - Tre höga rundbågiga fönster i norra långhusväggen och tre i den södra samt ett rundfönster ovanför sydportalen. Fönstren består av fem lufter, smårutigt blyspröjsade med färgat glas i svagt rosa, gult och blått. Rundfönstret är invändigt träspröjsat till fyra rutor och sedan blyspröjsat till smårutor. Samtliga fönstersnickerier är målade i ljust grå kulör.
TAK - Kyrkorummet täcks av ett spegelvalv i trä. Övre delen av taket är målat i ljust blå kulör och längs kanterna målat grått. De olika delarna åtskiljs av en gråmålad profilerad list. En kraftigare profilerad, något utskjutande, taklist avgränsar tak och väggar, marmoreringsmålad i grå kulör.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - Läktarunderbyggnader i norr och söder indragna under halva läktaren tillkom 1977-78. Läktartrappa och förråd i söder, förråd och WC i norr. Underbyggnaderna har vitmålade panelklädda väggar. Två dörrar, lika vägg, åt långhuset i södra underbyggnaden. Gråmålade golv- och taklister.
KOR
GOLV - Lika långhuset. Heltäckande matta i guldgul kulör på golvet innanför altarringen.
VÄGG - Lika långhuset.
INNERDÖRR - Speglad gråmålad enkeldörr med rakt överstycke i norr till sakristian. Gråmålat dörrfoder med slät yta.
FÖNSTER - Tre fönster i koret, lika långhuset, ett i nordöst och ett i söder samt ett i sydöst. Glasmålningar från 1911 med ett geometriskt rutmönster i främst rosa, gula och gröna kulörer samt lite blått.
TAK - Lika långhuset. Den marmoreringsmålade taklisten har i koret en vågig underkant.
FAST INREDNING
ALTARE - Blåmålat altare i trä, sammanbyggt med altaruppsatsen. Altaret är dekorerat med rektangulära fält, ett stort i mitten och två flankerande smalare. Det stora fältet på framstyckets mitt är dekorerat med en förgylld kalk och två kärvar. Altardisken är målad i mörkt blå kulör med profilerad kant och en smal förgylld list under.
ALTARUPPSATS - Altaruppsats utförd i trä 1696. Altaruppsatsen är rikt dekorerad och i huvudsak målad i blått och grönt samt förgylld. Mittpartiet domineras av en tavla snidad i trä, föreställande Kristus på korset flankerad av två sörjande, Maria och Johannes. Tavlan inramas av två gråmålade kolonetter dekorerade med kannelyrer. På predellan står "HELIG, HELIG, HELIG ÄR HERREN GUD ZEBAOTH" med förgyllda versaler på brunmålad botten och ovanför mittpartiet står: "ÄRA WARE GUD I HÖJDEN, FRID PÅ JORDEN, MENNISKORNA EN GOD WILJE". Genombrutet överstycke med akantusdekor. Uppsatsen kröns av en förgylld rund sol och under denna Kristus med segerfanan snidad i trä. Uppsatsens sidor dekoreras av fyra änglar snidade i trä, två basunblåsande upptill och två korsbärande nedtill.
ALTARRING - Altarringen från 1911 är femsidig och har hel sarg målad i gråbrun kulör. Altarringen är dekorerad med fyra blåmålade spegelfält på framstycket och tre åt sidorna, inramade av förgyllda smala listverk. Profilerad överliggare målad i brun kulör. Armstöd och knäfall stoppade och klädda med guldgul sammet.
BÄNKINREDNING - Den öppna bänkinredningen tillkom 1911 och ombyggdes 1977-78. Ett kvarter i norr med 14 bänkrader samt två i söder med sju bänkrader i det främre kvarteret och fem i det bakre. De tre främsta bänkraderna i norr är avkortade invid predikstolen och mellan bänkkvarteren och långhusväggarna finns en luftspalt. Bänkskärmarna är blåmålade med fem stående rektangulära fält, marmoreringsmålade i blågrönt som inramas av smala förgyllda listverk. Bänkgavlarna har raka överstycken och är gråmålade med förgylld inskuren dekor. Bänkinredningen är gråmålad med lösa dynor i gråblått tyg. Bänkryggarna är blåmålade och speglade med gråmålade fält. Bokbrädorna är blåmålade.
KORBÄNKAR: En inbyggd bänkrad med tak över i norr och en i söder, flankerande altaret och altaruppsatsen. Bänkarna är blåmålade med dörrar i väster och öster, genombrutna med rutnätsmönster på dörrarnas övre del. Spegelfält med inramade av smala förgyllda lister på framstycke och dörr åt väster. Bänkarna är invändigt blåmålade. Profilerat listverk i överkant målat i mörkblå kulör. Förgyllda svarvade urnor dekorerar korbänkarnas överkant och blåmålade svarvade knoppar i hörnen. LÄKTARBÄNKAR i norr. Sex bänkrader utformad lika kyrkorummets bänkinredning. Stoppade och klädda bänksitsar med tyg lika övriga bänkar.
PREDIKSTOL - Predikstolen är placerad invid norra långhusväggen och utförd 1694. Predikstolen är blåmålad, har femsidig korg på golvstöd och rak trappa åt öster. Korgens underkant dekoreras av en akantusfris snidad i trä, målad i gröngrå kulör. Kristus och de fyra evangelisterna snidade i trä och polykromt bemålade pryder korgens fem sidor. Förgyllda änglahuvuden pryder korgens övre hörn. Blåmålad trappbarriär med två stora speglar inramas av smala förgyllda listverk, övergår i ett skrank med genombrutna överstycken, lika korbänkarna. Svarvade knoppar i blått och guld kröner skranket. Sexsidigt ljudtak med förgyllda änglahuvuden i hörnen. Ovala kartuscher med text mot blå botten pryder korgens överkant. Fyra små putti, delvis förgyllda, på ljudtakets hörn. Takets insida är målat i blått och grått med en gråmålad snidad duva i mitten.
ORGEL - Orgelfasad med klassicerande motiv målad i blå kulör. Fristående spelbord i blått med gråmålade rektangulära fält. Orgelfasaden har förhöjt mittparti och tre sektioner med orgelpipor. Mittsektionen har rundbågigt överstycke och de flankerande raka överstycken. Mellan pipsektionerna finns gråmålade pilastrar med guldkannelyrer. Listverk i grått och guld. Orgelfasadens överkant dekoreras av en tandsnittslist. Det nuvarande orgelverket är från 1927.
LÄKTARE - Orgelläktaren i kyrkorummets västra del tillkom förmodligen omkring år 1700. Ett trapplopp i vinkel i den södra läktarunderbyggnaden leder upp till läktaren, som bärs upp av fyra läktarpelare och läktarunderbyggnader i norr och söder. Pelarna är kvadratiska med avfasade hörn och profilerade listverk i över- och underkant, marmoreringsmålade i grönblått. Läktarens undersida är slätspontad och målad i grå kulör. LÄKTARBRÖSTNINGEN är rak och indelad i 13 rektangulära fält med figurativ bemålning i form av Kristus och apostlarna med namnen textade under. Målningarna inramas av förgyllda listverk. Bröstningen är blåmålad och dekoreras i överkant av profilerade mörkblå listverk, nedtill av en tandsnittslist samt figursågad underkant. Skyddsräcke målat i mörkt blå kulör.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Se altaruppsats
DOPFUNT - Dopfunten är gjuten i malm 1449, enligt en latinsk inskrift som löper längs funtens nedre del. Dopfunten är placerad på en väggfast granitsten i den södra korväggen. Cuppan är klockformad och står på tre fötter. På cuppans sida finns en vapensköld med fyra romber och en Kristusbild. Dopfunten återfanns på 1660-talet efter att ha varit nedgrävd sedan 1563 för att skyddas undan danskarnas härjningar i trakten. På dopfunten finns ett så kallat pilgrimsmärke föreställande en biskop omgiven av två änglar. Biskopen anses vara helgonet St Servatius från Maastricht i Holland.
NUMMERTAVLOR - Två psalmnummertavlor placerade på korbänkarnas hörn. Rektangulär tavla med svart botten och förgylld ram. Mitt på ramens underkant är bokstäverna E H målade med svart på ett rundbågigt trästycke och utifrån detta slingrar sig två förgyllda bladrankor snidade i trä. Ramens överstycke är dekorerat med blad- och banddekor. Tavlan är fästad på ett figursågat bakstycke av trä, svartmålat med bemålad ram i rött och guld. Modern belysning i nummertavlans överkant samt två ljushållare i de nedre hörnen.
GOLVUR - Invid korets sydvägg står ett golvur med blåmålat fodral med förgyllda listverk. Ett litet förgyllt lejonhuvud dekorerar fodralets övre del. Urtavlan är rund med vit botten och signerad A Sjölin. På urtavlan står att klockan skänktes till kyrkan av änkan Katarina Andersdotter. Klockan kröns av en förgylld urna.
VAPENHUS - Ej inventerat.
SAKRISTIA - Ej inventerad.
TORN - Ej inventerat.
Fasadkulör (2005): Vit
Antal våningar (2005): 01, 04
Byggnadsdel (2005): Flöjel, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Gaveltorn, Torn - Väster
Inventeringsår 2001
BERGHEMS KYRKA har medeltida ursprung men omgestaltades genomgripande på 1790-talet efter ritningar upprättade vid Överintendentsämbetet i Stockholm. Delar av den äldsta stenkyrkan ingår fortfarande i det befintliga långhusets sydvästra del. Det ursprungliga koret raserades vid omgestaltningen på 1790-talet och kyrkan fick ett tresidigt kor samt sakristia i norr. Kyrkan präglas till stor del av detta byggnadsskede. Tornet i väster tillkom 1826. Kyrkans exteriör fick i samband med dessa förändringar en för tiden typisk nyklassicistisk prägel.
Kyrkan renoverades in- och utvändigt 1911 under ledning av byggmästaren Edvard Nilsson, Varberg. En värmekammare byggdes vid kyrkans norra fasad, invid sakristian. Taket omlades och fasaderna omputsades. Ett nytt trägolv inlades ovanpå det gamla. Nya innanfönster insattes, med katedralglas i koret. Interiören fick en blå färgton som bibehållits. Innertaket kläddes med papp, kläddes med pärlspontpanel och indelades i fyllningar. Kortaket slätpanelades och klistrades med väv samt målades ljusblått med dekorationer. Kyrkorummet fick en ny öppen bänkinredning och en ny altarring. Orgelfasaden och predikstolen ommålades och omförgylldes av Göteborgsmålaren Reinhold Callmander.
Orgeln och orgelläktaren utvidgades 1927 efter förslag av arkitekten Allan Berglund. Elektrisk belysning installerades i kyrkan 1935 och värme genom lågtrycksånga installerades 1946, i samband med en renovering under ledning av arkitekten Axel Forssén.
Kyrkan genomgick en större invändig renovering 1977-78 under ledning av arkitekten Arne Nygård. Läktarunderbyggnader tillkom och där skapades en ny läktartrappa. Bänkinredningen ombyggdes och bänkvärme installerades. Ett nytt golv inlades i kyrkorummet och invändig ommålning utfördes. I samband med renoveringsarbetena framkom på långhusets södra vägg fragment av senmedeltida kalkmålningar. Dessa konserverades av Göteborgskonservatorn Gunnar Truedsson, som också utförde konserveringsarbeten på altaruppsatsen, predikstolen och läktarbröstningen.
Tornfasaderna renoverades och avfärgades 1996 och i samband med detta omlades kopparplåten på tornet. Sakristian renoverades invändigt 1999, och en putsskada på norra långhusväggen lagades.
År 1788 Ritning godkänd / bygglov
Ritning till ny kyrkobyggnad.
År 1792 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor och sakristia. Delar av en äldre, medeltida kyrka ingår i den nuvarande, okänt i vilken omfattning.
År 1911 Underhåll - takomläggning
Nytt tegel på yttertaket.
Byggmästare: Edvard Nilsson, Varberg
År 1911 Underhåll - omputsning
Kyrkans fasader omputsades med cementblandat kalkbruk.
Hantverkare: V M Vestman
År 1911 Underhåll - målningsarbete, interiör
Väggarna målades med oljefärg i vitgul kulör.
Hantverkare: V M Vestman
År 1911 Konservatorsarbeten
Renovering, ommålning och förgyllning av orgelfasaden, predikstolen med baldakin, altartavlan samt dopfuntens fot.
Konstnär: Reinhold Callmander
År 1911 Fast inredning - bänkinredning
Ny bänkinredning.
Byggmästare: Edvard Nilsson, Varberg
År 1911 Fast inredning - altarring
Ny altarring.
Byggmästare: Edvard Nilsson, Varberg
År 1911 Ändring - ombyggnad, innertak
Ändring - ombyggnad, innertak - Taket kläddes med papp, panelades med pärlspåntade bräder och indelades i fyllningar. Kortaket slätpanelades och klistrades med väv samt målades ljusblått med dekorationer.
Byggmästare: Edvard Nilsson, Varberg
Hantverkare: V M Vestman
År 1927 Fast inredning - läktare
Utvidgning av orgeln och orgelläktaren med bibehållande av den gamla läktarbröstningen och orgelfasaden.
Arkitekt: Allan Berglund
År 1927 Fast inredning - orgel
Utvidgning av orgeln och orgelläktaren med bibehållande av den gamla läktarbröstningen och orgelfasaden.
Arkitekt: Allan Berglund
År 1935 Teknisk installation - el
Installation av elektrisk belysning
Firma: I H Hermansson
År 1946 Teknisk installation - värme
Installation av lågtrycksångvärmeledning.
År 1977-1978 Konservatorsarbeten
Konservering av senmedeltida kalkmålningar på södra innerväggen, altaruppsats, predikstol och läktarbröstning.
Konservator: Gunnar Truedsson
År 1977-1978 Underhåll - målningsarbete, interiör
Invändig ommålning.
Arkitekt: Arne Nygård
År 1977-1978 Teknisk installation - värme
Installation av bänkvärme.
Arkitekt: Arne Nygård
År 1977-1978 Fast inredning - bänkinredning
Ombyggnad av bänkinredningen.
Arkitekt: Arne Nygård
År 1996 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Tornfasaderna renoverades och avfärgades med kalkfärg.
År 1996 Underhåll - takomläggning
Yttertaket av kopparplåt samt underlaget borttogs och ersattes med nytt lika befintligt tak.
År 1999 Underhåll - interiör
Invändig renovering av sakristian samt lagning av putsskada på norra väggen i kyrkorummet.
Antikvarisk-topografiska arkivet, Stockholm.
Hernfjäll, V: Medeltida kalkmålningar i gamla Skara stift. 1993..
Förslag till skyddsföreskrifter för prästgårdar. Regionmuseum Västra Götaland 1998.
Hallbäck, Sven-Axel, "Medeltida dopfuntar i Sjuhäradsbygden". Från Borås och de sju häradena. Borås 1966.
Markving, Gustaf, Kyrkorna i Sjuhäradsbygden. Borås 1981
Svenskt konstnärslexikon: tiotusen svenska konstnärers liv och verk. 1, Abbe-Dahlander. Malmö 1952.
Västergötland - landskapets kyrkor. Red. Markus Dahlberg. Stockholm 2002.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin