Motivering (skydd): ISTORPS KYRKA ligger på medeltida kyrkplats i en sluttning på en låg bergås med vid utsikt över det öppna odlingslandskapet. Invid den södra kyrkogårdsmuren ligger församlingshemmet. Prästgården med anor från 1700-talet är belägen i en parkliknande trädgård ett stycke nordväst om kyrkan. Kyrkogården inhägnas av en kallmurad stenmur med öppningar åt alla fyra väderstrecken, med smidesgrindar fästade i kraftiga vitputsade grindstolpar krönta av stenhällar. Bårhuset, beläget nordväst om kyrkan, lär ursprungligen ha uppförts som benkammare på 1400-talet.
Kyrkan är uppförd på en medeltida kyrkplats och i den befintliga kyrkans norra vägg ingår murpartier av en äldre stenkyrka, sannolikt av medeltida ursprung. Den nuvarande planformen är ett resultat av om- och tillbyggnader under 1800-talets första hälft, långhuset förlängdes då och korpartiet fick sin nuvarande polygonala form, tornet vidbyggdes i väster, kyrkans murar höjdes och kyrkorummet fick sitt välvda tak. Byggmästare var Pehr Nilsson från Erikstorp i Bollebygd, från den kända byggmästarsläkten i Sandhult. Tornet ommurades 1841 och då tillkom den nuvarande tidstypiska lanterninen.
Kyrkorummet präglas av byggnadstidens nyklassicism trots en del förändringar under 1900-talet. Predikstolen, ett verk från omkring år 1700, är den äldsta av kyrkans fasta inredning. Altaruppsatsen är tillverkad av en lokal snickare på 1820-talet. Altarkorset kompletterades 1945-46 med en Kristusgestalt i trä och 1969 kompletterades uppsatsen med två nytillverkade träreliefer. Bänkinredningen ombyggdes 1945-46 med bibehållande av äldre dörrar och gavlar. Läktarunderbyggnader tillkom 1990-91, samtidigt som äldre herrskapsbänkar i koret återinsattes. Bänkinredningen fick då sin nuvarande färgsättning.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkogårdens murar, grindpartier, trädkrans och alléer samt bårhus.
- Det medeltida murverket utgör i sig ett omistligt historiskt dokument.
- Kyrkans föga förändrade exteriör representerar de stilrena nyklassicistiska sockenkyrkorna. - Predikstolen i barockstil.
- Den fasta inredningen från 1800-talet; korbänkar och orgelfasad.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår (2005)
ISTORPS KYRKA består av ett rektangulärt långhus i sten med femsidigt avslutat korparti samt torn i väster. Korpartiet ger exteriört intrycket av att vara halvrunt. Under koret finns ett pannrum som följder kyrkans halvrunda form, men som skjuter ut några meter utanför kyrkans plan. Murarna är vitputsade såväl ut- som invändigt och genombryts av stickbågiga fönsteröppningar. Ingång i väster samt på långhusets sydsida. Port finns också i kyrkans östra mur samt i pannrummet i öster under koret. Tornet har spåntak och kröns av en kopparbeslagen öppen lanternin. På kortakets östra del finns en skorsten i rött tegel.
FASAD - Kyrkans fasader är spritputsade och avfärgade vita. Portal- och fönsteromfattningar är slätputsade. Sockel av gråsten fogad med cementbruk. Pannrummets fasad är murad av gråsten och fogad, tidigare putsad men sedan 2005 frilagd från puts. En sten i tornfasaden ovanför västportalen har följande inskription i förgyllda versaler: "CARL XIV JOHAN 1841". Ljudluckor med stickbågiga överstycken och snedställd rödmålad panel åt alla väderstreck. Ankarjärn i höjd med tornets våningsbjälklag är synliga i tornfasaden. Lanterninens fasader är kopparbeslagna med rundbågiga öppningar.
PORT - Porten i tornets västfasad utgörs av en rödmålad pardörr med snedställd panel och rakt överstycke, av nyare snitt, samt överljus i form av ett spröjsat lunettfönster. Portalen är rundbågig, slätputsad och dekorerad med en vulst. Trappstenen i västra portalen utgörs av en stentavla med kung Gustav IV Adolfs namnchiffer och årtalet 1805, som samma år murades in i det då nybyggda tornet. Upp till västportalen leder en stor nyare stentrappa i huggen granit. Sydportalen har en slätputsad omfattning i nyklassicistisk stil. Port i form av en rödmålad pardörr med rakt överstycke och snedställd panel. Dörren till den fd sakristian i korets östfasad är en smal rödmålad enkeldörr med rakt överstycke. Dörrbladet dekoreras av fem utspringande liggande rektangulära spegelfyllningar. Till pannrummet leder en rödmålad odekorerad enkeldörr med rakt överstycke.
FÖNSTER - Långhusfönstren har rundbågiga överstycken och utgörs av fem lufter som är blyspröjsade till smårutor. Fem fönsteraxlar i nordfasaden, fyra i sydfasaden samt två fönster i koret. Korfönstren har färgat glas och spröjsarna är här förstärkta med järntrådstag. Sydportalen har ett överljusfönster med rödbågigt överstycke och träspröjs. Tornfasaden har i väster ett mindre rundbågigt fönster av nyare snitt i höjd med andra våningen. Ovanför detta sitter ett spröjsat rundfönster och ovanför alla ljudöppningar finns små spröjsade rundfönster åt alla väderstreck. I pannrummets södra del finns ett mindre tvåluftsfönster med rakt överstycke. Solbänkar av stenhällar och rödmålade snickerier.
TAK - Långhusets sadeltak är täckt med enkupigt tegel och är valmat över koret. Torntaket har spåntäckning och den kopparbeslagna öppna lanterninen har en kopparhuv som kröns av ett kors på klot, också i kopparplåt. Rödmålad takgesims och vindskivor.
LÅNGHUS
GOLV - Brädgolv av smala brädor, troligen gran. I mittgången leder en låg ramp upp till det förhöjda korgolvet. Golvlist saknas. Rödbruna gångmattor i mitt- och tvärgång. Förhöjt golv, lika övriga kyrkorummet, i bänkkvarteren.
VÄGG - Putsade väggar, avfärgade i bruten vit kulör.
PORTAR/INNERDÖRRAR - Gråmålad pardörr med rakt överstycke åt söder. Dörrspeglarna är marmoreringsmålade i ljust grå nyanser. Pardörr till vapenhuset i väster, speglad och målad lika sydportalen. En pardörr mellan läktarhall och läktare, lika övriga dörrar i utförande. Dörren är infogad i ett större uppglasat spröjsat fönsterparti med rundbågig form.
FÖNSTER - Långhusfönstren är rundbågiga och innanfönstren träspröjsade till stora rutor. Fönstren sitter i djupa fönstersmygar och är fyra till antalet i vardera norr och söder. Fönstren längst åt väster är delvis skymda av läktarunderbyggnaden. Ovanför sydportalen sitter ett rundbågigt överljusfönster, träspröjsat till mindre rutor.
TAK - Kyrkorummet täcks av ett trätunnvalv målat i ljusblå kulör. Fyra målade takrosetter i geometriska former i beige och blått. Profilerad taklist dekorerad med tandsnitt och marmoreringsmålad i grått med iläggningar i svart och vitt.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - Läktarunderbyggnader under halva läktaren i norr och söder, utförd 1990-91. Sakristia inredd i söder och förvaringsutrymmen i norr. Vitmålade väggar mot kyrkorummet med indragna hörn mot mittgång och fönster.
KOR
GOLV - Lika långhuset, förhöjt i ett steg. Under altaret är golvet förhöjt i ytterligare ett steg.
VÄGG - Lika långhuset.
PORTAR/INNERDÖRRAR - Saknas
FÖNSTER - Fyra fönster, lika långhuset.
TAK - Lika långhuset.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret är utfört av trä och sammabyggt med altaruppsatsen och marmoreringsmålat i mörkt grå kulör. På altarskivan har färgen borttagits men skivans kant är målad i grönt med iläggningar i svart. På framstyckets mitt finns målad gulddekor föreställande Gudslammet med segerfanan inramade av bladverk. År 1990-91 tillkom ett nytt altarbord som placerades framför det redan befintliga altaret. Altarbordet är utfört i trä och målat i bruten vit kulör.
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen i nyklassicistisk stil tillverkades på 1820-talet av snickaren Petter Carlsson från Stora Arnungared i Öxnevalla. Altaruppsatsen är arkitektoniskt uppbyggd med två kolonnpar som bär ett brutet entablement dekorerat med tandsnitt samt ett rundbågigt överstycke. Kolonnerna är försedda med kannelyrer och gråmålade med rödmålade kapitäl dekorerade med målade akantusblad i guld. Förgyllda växtornament mot röd botten kröner uppsatsen. En stor förgylld sol pryder det rundbågiga fältet. Bakgrunden är målad i blått, som tonar ut och blir ljusare uppåt. I altaruppsatsens mitt står ett träkors målat i grått och guld. Korset kompletterades 1946 med en Kristusgestalt tillverkad av snickaren Victor Johansson i Torse, Istorp. Sedan 1969 flankeras korset av två träreliefer, föreställande Jesu födelse och Jesu uppståndelse, tillverkade av skulptören Erik Nilsson i Harplinge. År 1991 fick altaruppsatsen en ny färgsättning av konservator Anders Darwall, Hunnebostrand.
ALTARRING - Altarringen är sjusidig och delbar i sektioner, placerad en bra bit från väggen. Altarringen är målad i ljust grå kulör med smala svarvade balusterdockor, marmoreringsmålade i grått med förgyllda listverk. Armstöd och knäfall är stoppade och klädda med ljusblått tyg.
BÄNKINREDNING - Väggansluten bänkinredning i tre kvarter, två i söder och ett i norr. Det främre södra kvarteret har sex bänkrader, det bakre har nio och det norra bänkkvarteret utgörs av 18 bänkrader. Den slutna bänkinredningen är målad i ljus ekimitation, såväl ut- som invändigt. Bänkdörrarna har rektangulära spegelfyllningar målade i marmorimitation. Bänkskärmarna är dekorerade med tre stora liggande rektangulära spegelfyllningar, målade lika bänkdörrarna. Överliggare och ramstycken i rödbrunt. Lösa bänkdynor klädda med rödbrunt tyg. Två äldre vitmålade KORBÄNKAR i norr respektive i söder. Bänkskärmarna är dekorerade med rektangulära stående spegelfyllningar, marmorerade i grått. Norra bänken har en dörr åt söder, mitt på bänkskärmen, och den södra bänken har dörrar åt öster och väster. Äldre gångjärn i smide. LÄKTARBÄNKAR i form av fyra bänkrader i norr och sju bänkrader i söder. Den öppna bänkinredningen är målad i ljus ekimitation med rödmålade överliggare.
PREDIKSTOL - Predikstolen är placerad invid långhusets norra vägg och troligen tillverkad omkring år 1700. Den brunmålade korgen är fyrasidig och dekorerad med snidade polykromt bemålade och förgyllda figurer mot blå botten, från vänster föreställande Johannes, Jesus, Matteus och Markus. Hörnen markeras av gulmålade spiralvridna kolonnetter med förgyllda baser och korintiska kapitäl. I fältet ovanför markeras hörnen av förgyllda änglahuvuden. Listverk i orange, guld och marmorerade i beige och orange. Gråmålad rak bred trappa åt öster. Trappbarriär av slätspontade snedställda brädor, blåmålad nedtill och ljust grå upptill. Predikstolens profilerade marmoreringsmålade överliggare fortsätter längs trappbarriären. Ljudtaket är från 1841 enligt en inskription som frilades vid renoveringen 1945-46. Takets fem sidor är dekorerat med nedhängande lambrekäng i blått och guld. Takets insida är blåmålad och stjärnbeströdd i guld. Taket kröns av ett förgyllt kors. Ljudväggen är utförd i klassicerande stil med ett gråmarmorerat väggfält inramat av två joniska pilastrar. Predikstolen är ett 1600-talsarbete och den äldsta delen i kyrkans inredning. Betydande delar av predikstolen är av yngre datum efter renoveringsarbeten under årens lopp. Konserveringsarbeten utfördes i samband med kyrkans renovering 1945-46. Av predikstolens fyra figurer visade sig Matteus vara av gips och en ny figur i trä tillverkades av möbelsnickaren Victor Johansson i Torse, Istorp. Enligt den äldre text som framtogs på korgen framgick att figurerna suttit något annorlunda, varför dessa omflyttades.
ORGEL - Kyrkans första orgel byggdes 1843 av organisten Johan Fredrik Ahlstrand i Istorp, och orgelfasadens ritning dateras från samma år. Orgeln ombyggdes 1918 av orgelbyggare Magnusson i Göteborg. Den nuvarande orgeln byggdes 1974 av Tostareds kyrkorgelfabrik. Fasaden har ett klassicerande utförande och kröns av tre stora förgyllda musikinstrument i form av två horn och i mitten en lyra. Fasadens övre del är marmoreringsmålad i grått och underdelen ljusblåmålad. Orgelpiporna är fördelade på fem sektioner, varav mitt- och sidopartierna är förhöjda samt med utspringande rundad form. Nedtill avslutas dessa med förgyllda pinjekottar. En krönande bred list med förgyllda snidade akantusblad. Listverk i guld, rött och blått löper runt orgeln i överkanten. Omålat spelbord av mörkt trä.
LÄKTARE - Orgelläktaren i väster bärs upp av tolv läktarpelare och läktarunderbyggnader. De kraftiga läktarpelarna har kvadratisk planform och är marmoreringsmålade i grå kulör med förgyllda listverk. Undersidan är slätspontad och vitmålad. Läktargolvet har fem gradänger med grå heltäckningsmatta. LÄKTARBRÖSTNINGEN är blåmålad och dekorerad med 15 spegelfyllningar, målade i gråvit marmorimitation. Profilerade listverk marmoreringsmålade i olika blå nyanser och förgyllda listverk. Skyddsräcke i metall med ljusbärare.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Se altaruppsats.
DOPFUNT - Dopfunten är utförd av trä 1915 i klassicerande stil av snickaren Edvard Börjesson, Kulla. Funten är i sin helhet marmoreringsmålad i grågrön kulör. Färgsättningen tillkom vid en renovering 1925 och funten var dessförinnan vitmålad. Cuppan har åttasidig form och en slät rödmålad fris med texten: "LÅTEN BARNEN KOMMA TILL MIG" i förgyllda versaler på fyra sidor. Varannan sida är dekorerad med en stjärna eller ett blad. Cuppan har klassicerande guttae-dekoration och den fyrkantiga foten har kannelyrer. Ovanför dopfunten hänger en stor vitmålad duva.
NUMMERTAVLOR - Två psalmnummertavlor är placerade i koret, i vardera korbänkens östra gavel. Tavlorna är rektangulära med vitmålad botten och delvis förgylld profilerad ram. Tavlorna kröns av stora förgyllda lyror och under dessa står med vit text mot svart botten "ÄRA VARE GUD" på den södra samt "TACKOM OCH LOVOM HERRAN" på den norra. En tavla sitter infästad i långhusets sydvägg invid sydportalen. Tavlan är utformad lika de andra men utan krönande dekor.
VAPENHUS - Ej inventerat
SAKRISTIA - Ej inventerad
TORN - Ej inventerat
Fasadkulör (2005): Turkos
Byggnadsdel (2005): Kor - Rundat, Kors - På kula, Kor - Öster, Torn, Torn - Gaveltorn
Inventeringsår 2001
ISTORPS KYRKA är uppförd på medeltida kyrkplats och i den befintliga kyrkan ingår murpartier av en äldre stenkyrka, sannolikt av medeltida ursprung.
En stor ombyggnad genomfördes 1734, då nya murar uppfördes i öster och söder.
Kyrkans nuvarande planform är ett resultat av om- och tillbyggnader under 1800-talets första hälft. Vid en ombyggnad 1803-04 förlängdes kyrkan och korpartiet fick sin nuvarande form. Tornet tillkom 1805 och uppfördes av byggmästaren Sven Persson från Götebacka i Sandhults socken. En genomgripande ombyggnad ägde rum 1836, då kyrkans murar höjdes, ett nytt takvalv byggdes och nya fönster insattes. Byggmästare var Pehr Nilsson från Erikstorp i Bollebygd. Kyrkan präglas till stor del av denna ombyggnad än idag.
Tornet ommurades 1841 och den nuvarande lanterninen tillkom. I tornfasaden inmurades en tavla med Carl XIV Johans namn och årtalet 1841. Ett nytt golv inlades i kyrkan 1861 och året därpå ommålades kyrkan i ljusare färger. År 1895 ommålades kyrkorummet på nytt, fast då i mörkare i färgtoner och invändigt i kvaderstensmålning. I takvalvets nederkant målades samtidigt en bård.
En genomgripande in- och utvändig renovering ägde rum 1925 efter program upprättat av arkitekten Axel Forssén. Utvändigt omputsades fasaderna på kyrkobyggnaden och bårhuset. En ny sakristia ordnades i koret bakom altaret, och en ny dörr togs upp i den östra muren. I samband med renoveringen insattes en ny värmekamin. Kyrkorummet ommålades i grå färgtoner och den tidigare kvaderstensmålningen på väggarna övermålades. En draperimålning på predikstolens trappbarriär övermålades också. Nya innanfönster insattes i kyrkorummet. Altarringen ombyggdes till sin tidigare kantiga form och kläddes med rött tyg. Predikstolen fick en ny trappa och evangelisten Johannes attribut örnen, som saknades, nytillverkades och uppsattes på korgen. Äldre förgyllning och färglager avlägsnades på predikstolen och på altaret omförgylldes dekoren. På 1930-talet gjordes förändringar i rökrörsanordningen.
En större in- och utvändig renovering genomfördes 1945-46 under ledning av arkitekten Kaj Christensen, Varberg. Kyrkans nordportal igensattes och istället insattes där ett fönster. Nya golv inlades ovanpå det befintliga golvet i kyrkorummet samt på läktaren. Nytt golv inlades också i vapenhuset, där en ny trappa tillkom. Kyrkorummet ommålades invändigt och inredningen undergick vissa förändringar. Bänkinredningen ombyggdes, såväl i kyrkorummet som på läktaren, med bibehållande av äldre dörrar och gavlar. Bänkinredningen målades i grågrön kulör. Altarringen utvidgades och altarkorset kompletterades med en Kristusgestalt i trä. Konservatorn C O Svensson utförde konserveringsarbeten på predikstolen med ljudtak, altartavlan och nummertavlorna. I samband med renoveringen installerades värmeledning i kyrkan och ett pannrum byggdes i anslutning till detta och en skorsten uppmurades.
År 1969 kompletterades altaruppsatsen med två nytillverkade träreliefer föreställande Jesu födelse och uppståndelse. Kyrkporten i väster utbyttes 1980 och utfördes i stil med den dörr från 1920-talet som den ersatte.
En inre renovering genomfördes 1990-91 efter förslag av DEFYRA Arkitekter AB i Göteborg. Åtgärderna omfattande läktarunderbyggnader där bland annat en ny sakristia inreddes. Kyrkorummet ommålades i ljusa färger, främst blått och vitt. Två bänkrader längst fram borttogs och de tidigare herrskapsbänkarna i koret återskapades. Bänkinredningen målades i ekfärg och dörrarna i ljus marmorimitation. Korpartiet anpassades efter den nya gudstjänstordningen och ett nytt altarbord placerades framför det befintliga altaret och ett nytt podium tillkom. Altarringen gjordes delbar och framflyttades och en låg ramp byggdes i mittgången invid koret. Predikstolen som tidigare varit inbyggd, frilades. Konserveringsarbeten på predikstolen med ljudtak, trappskranket, altaruppsatsen och orgelfasaden av konservator Anders Darwall.
Kyrkan ommålades 1997. Utvändig fasadrenovering och ommålning av utvändiga snickerier utfördes 2005.
År 1841 Underhåll - stomme
Tornet ommurades.
År 1843 Fast inredning - orgel
Kyrkans orgel tillkom.
År 1862 Underhåll - målningsarbete
Kyrkan ommålades.
År 1895 Underhåll - målningsarbete
Kyrkan ommålades.
År 1918 Fast inredning - orgel
Orgeln ombyggdes.
Orgelbyggare: A Magnusson, Göteborg
År 1925 Teknisk installation - värme
Ny värmekamin insattes.
År 1925 Underhåll - målningsarbete, interiör
Invändig ommålning i grå färgtoner. Väggarnas tidigare kvaderstensmålning övermålades.
Hantverkare - Målare: Joel Andersson
År 1925 Underhåll - omputsning
Omputsning av kyrkan, bårhuset och stigluckorna.
Byggmästare: Johan, Nyhem Andersson
År 1925 Fast inredning - altare
Dekoren på altaret omförgylldes.
Arkitekt: Axel Forssén
År 1925 Fast inredning - altarring
Altarringen ombyggdes till sin tidigare kantiga form och kläddes med rött tyg.
Arkitekt: Axel Forssén
År 1925 Fast inredning - predikstol
Evangelisten Johannes attribut örnen saknades på predikstolen och ett nytt tillverkades.
Hantverkare - Snickare: Alfred Carlsson
År 1935 Teknisk installation - värme
Förändring av rökrörsanordningen.
År 1945-1946 Fast inredning - bänkinredning
Ombyggnad av bänkinredningen i kyrkorummet och på läktaren, med bibehållande av äldre dörrar och gavlar.
Arkitekt: Kaj Christensen
År 1945-1946 Fast inredning - altarring
Altarringen utvidgades.
Arkitekt: Kaj Christensen
År 1945-1946 Fast inredning - predikstol
Förändring av predikstolsbarriären.
Arkitekt: Kaj Christensen
År 1945-1946 Teknisk installation - värme
Installation av värmeledning.
Firma: Åke, ingenjör Larsson
År 1945-1946 Underhåll - målningsarbete, interiör
Invändig ommålning. In- och utvändig renovering.
Arkitekt: Kaj Christensen
År 1945-1946 Nybyggnad
Nybyggnad av pannrum. Ny skorsten uppmurades i tegel.
Arkitekt: Kaj Christensen
År 1946 Konservatorsarbeten
Konservatorsarbeten på predikstolen med ljudtak, altartavlan och nummertavlorna.
Konservator: C O Svensson
År 1950 Underhåll - takomläggning
Det tegeltäckta långhustaket omtäcktes med kopparplåt.
År 1969 Fast inredning - altaruppsats
Två träreliefer, föreställande Jesu födelse och Jesu uppståndelse, tillverkades och placerades vid altaruppsatsen.
Konstnär: Eric Nilsson
År 1974 Fast inredning - orgel
Ny orgel.
År 1990-1991 Konservatorsarbeten
Konserveringsarbeten på predikstol med ljudtak, trappskrank, altaruppsats, golvur och orgelfasad.
Konservator: Anders Darwall
År 1990-1991 Underhåll - målningsarbete, interiör
Ommålning av kyrkorummet i ljusa färger, främst blått och vitt. Bänkinredningen målades i ekfärg och dörrarna i ljus marmor.
År 1990-1991 Fast inredning - bänkinredning
Två bänkrader längst fram borttogs och de tidigare herrskapsbänkarna i koret återskapades.
År 1990-1991 Fast inredning - altare
Ett nytt altarbord, som placerades framför det befintliga altaret, tillkom.
År 1990-1991 Fast inredning - predikstol
Predikstolen, som tidigare varit inbyggd, frilades.
År 1990-1991 Fast inredning - altarring
Altarringen gjordes delbar och framflyttades.
År 1997 Underhåll - målningsarbete
År 2005 Underhåll - omputsning
Omputsning och avfärgning av hela tornfasaden, sockeln samt västra långhusgaveln.
Entreprenör: Sölve Johansson
År 2005 Underhåll - målningsarbete
Ommålning av fönster, ytterdörrar, tornluckor, takgesims och vindskivor. Tjärning av spån på torntak.
Entreprenör: Sölve Johansson
År 2017 Underhåll - exteriör
Tjärning av torntak
Antikvarisk-topografiska arkivet, Stockholm.
Förslag till skyddsföreskrifter för prästgårdar. Regionmuseum Västra Götaland 1998.
Kyrkobeskrivning på Internetadress: http://www.algonet.se/~runeklas/Ist_past/Istorp.HTM
Markving, Gustaf, Kyrkorna i Sjuhäradsbygden. Borås 1981.
Västergötland - landskapets kyrkor. Red. Markus Dahlberg. Stockholm 2002..
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin