Motivering (skydd): FRILLESÅS KYRKA är belägen på en höjd i Löftaåns dalgång, en halv kilometer öster om Frillesås tätort i norra Halland. Den nuvarande kyrkan uppfördes ca en kilometer öster om den medeltida kyrkplatsen. Kyrkogården har en oregelbunden karaktär med stora höjdskillnader och flera stora äldre träd. Den inhägnas av en kallmurad stenmur som genombryts av smidesgrindar. Särskilt märks flera gravvårdar från 1600- och 1700-talen. Till anläggningen hör ett bårhus (1994) sydöst om kyrkan.
Den nuvarande stenkyrkan uppfördes 1864-66 efter ritningar av Albert Törnqvist och invigdes 1874. Kyrkobyggnaden består av ett rektangulärt vitputsat långhus med polygonalt korutsprång åt öster och torn med spira i väster. Exteriört präglas kyrkan i huvudsak av nyromanska stildrag, inspirerat av italiensk renässansarkitektur. Murarna genombryts av parvis kopplade rundbågiga fönsteröppningar och fasaderna artikuleras av strävpelare, dekorativa rundbågefriser och detaljer i tegel. Exteriören är välbevarad och byggnadstidens nyromanska karaktär präglar kyrkan än idag.
Kyrkorummet täcks av ett tredingstak av trä med ett smalare och lägre kor åt öster. Inredning och inventarier är till stora delar samtida med kyrkan. Predikstolen och altarskranket ritades av arkitekt Törnqvist och byggdes 1865 av Johannes Johansson från Mjöbäck och skiljer sig stilmässigt från Mjöbäckssnickarnas övriga verk. Altartavlan från 1871 föreställande Kristi himmelsfärd målades av konstnären C G Holmgren. Orgelfasaden härstammar från kyrkans första Söderlingorgel från 1870-talet.
Interiören fick en nationalromantisk karaktär i samband med en renovering 1919 då en öppen bänkinredning med höga gavlar insattes och takbjälkar och vindfång omformades. Den nuvarande ljusa färgsättningen tillkom vid en renovering 1978. Då insattes en ny bänkinredning med lägre gavlar, korgolvet sänktes och läktarunderbyggnader tillkom. Därmed nedtonades 1910-talets tidsskikt. Bland äldre inventarier som överfördes från den gamla kyrkan märks den romanska dopfunten från 1200-talet med fot från 1950-talet.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkogårdens murar, grindar, grusade gångar, äldre träd och äldre gravvårdar. - Den sedan byggnadstiden föga förändrade exteriören.
- Predikstolen och altarskranket av Johannes Johansson från Mjöbäck.
- Orgelfasaden och altartavlan från 1870-talet samt altartavlans omfattning. - Den medeltida dopfunten.
Inventeringsår (2002)
Se ovan : Historik - hämtad från Sockenkyrkorna. Kulturarv och Bebyggelsehistoria / RAÄ:s Byggnadsregister
Inventeringsår (2002)
KYRKOMILJÖN
Frillesås kyrka uppförd på Korsberg.
KYRKOGÅRDEN
Kyrkogård anlagd öster om kyrkan 1926. Denna kyrkogård utvidgad mot V och N för kistgravar i två fristående grupper 1993-94, enl. förslag av Johan Eriksson, Borås.
1994 uppfördes ett nytt BÅRHUS, SÖ om kyrkan. Bårhuset är ritat av Lennart Andrén, Väröbacka. Vid tillfället avlägsnades en del av berget och en ny uppfartsgång anlades söder om kyrkan. Dessutom förlades en sluten avloppstank i berget söder om bårhuset.
Inventeringsår 2002
FÖRSAMLING 1995 - FRILLESÅS
BEFOLKNINGSTAL - 1805: 863, 1900: 1159, 1995: 1933
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.
LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger enskilt mot dalgångssidan till, i Löftaåns dalgång. Frillesås tätort ligger ca 5 km västerut vid kusten. Socknen består av kustbygdens sprickdals- landskap, med öppen odlingsmark främst i Löftaåns dalgång. Till största delen utgörs socknen dock av kuperad skogsmark. Den medeltida kyrkplatsen finns i anslutning till bebyggelse vid Kyrkotorp, omkring en kilometer väster om den nuvarande kyrkan.
RASERAD KYRKA / RUIN - I: belägen på annan plats (FRILLESÅS KYRKPLATS). Stenkyrka, sannolikt av medeltida ursprung. Kyrkan hade ett murat vapenhus i söder. År 1767 tillfogades ett torn i väster. En sakristia i norr tillbyggdes 1839. Kyrkorummet skall ha haft ett målat trätak (inventeringsprotokollet 1830, ATA). Den revs 1865 och ny kyrka uppfördes på annan plats.
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande stenkyrkan uppfördes 1864-66 efter ritningar av arkitekt Albert Törnqvist och består av ett rektangulärt långhus med ett polygonalt korutsprång i öster, som inrymmer en med skrank avdelad sakristia, samt torn i väster.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Byggnaden är utvändigt vitputsad och murarna genombryts av rundbågiga, parvis kopplade fönsteröppningar. Långhuset har sadeltak och tornet kröns av murade gavlar och en spetsig spira. Murarna artikuleras med strävpelare och en fris under takfoten. Portalerna framhävs genom utskjutande risaliter. Huvudingångar genom tornets bottenvåning samt mitt på långhusets södra och norra långsidor. Interiören fick vid en restaurering 1978 sin nuvarande ljusa färgsättning. Invändigt täcks långhuset av ett tredingstak av trä. Det polygonala korutsprånget, med sitt välvda innertak, öppnar sig mot långhuset med en rundbåge. Inredning och inventarier är till stor del från kyrkans byggnadstid.
ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - I kyrkan förvaras delar av en medeltida dopfunt i täljsten.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin