Motivering (skydd): FJÄRÅS KYRKA är belägen på medeltida kyrkplats, väl synlig på grusåsen Fjärås Bräcka i södra utkanten av Fjärås villasamhälle, i norra Halland. Kyrkogården är mycket stor och kringgärdas av en kallmurad stenmur med smidesgrindar och kantas av en äldre trädrad. Till anläggningen hör redskapsskjul, bårhus, vaktmästarkontor och församlingshem. Kyrkan ingår tillsammans med prästgården samt övrig sockencentrumbebyggelse i Fjärås Bräckas riksintresseområde.
1762-63 revs stora delar av Fjärås medeltida kyrka och endast delar av den gamla kyrkans norra mur och tornet från 1701 bevarades när den nuvarande kyrkans långhus och kor uppfördes. Den nuvarande vitputsade stenkyrkan utgörs av ett stort rektangulärt långhus med halvrunt korparti åt öster. Vapenhuset i söder och sakristian i norr byggdes 1871-73 och har nygotiska blinderingar på gavlarna. Långhusets mansardtak är valmat över korpartiet och samtliga tak har kopparplåttäckning. Det nuvarande tornet i väster uppfördes 1801 (efter det att tornet från 1701 rivits) och huven med lanternin tillkom 1827. Exteriören har i huvudsak 1700-talsprägel. Karaktärsskapande är de stora rundbågiga fönstren och mansardtaket.
Interiören präglas huvudsakligen av det sparsamt dekorerade kyrkorummets rymd och av det tunnvälvda taket. Dopfuntsbaldakinen (1739), golvuret (1784) av Göteborgsurmakaren Olof Rising och basunängeln är inventarier från denna tidsepok. Flera renoveringar och ombyggnader ägde rum under 1800-talet. Den nuvarande bänkinredningen i fyra kvarter tillkom 1849-50 och ombyggdes 1937-38, liksom altarringen, med tätt stående balusterdockor och mitt- och hörnstycken dekorerade med förgyllda lagerkransar. I klassicerande stil är även de två psalmnummertavlorna. Den omfattande bänkinredningen i koret följer hela korväggens rundning, vilket är ovanligt. Den stora orgelfasaden härstammar från en Molanderorgel, troligen från sent 1800-tal. Den nyklassicistiska inredningen har tidstypisk färgsättning i vitt och guld med inslag av blått och harmonierar väl med kyrkorummets form.
Bland den äldre inredningen och inventarierna märks altaruppsatsen och predikstolen med ljudtak från 1600-talet samt dopfunten i malm från 1596. Läktarbarriären härstammar delvis från omkring 1650 och de nuvarande målningarna utfördes troligen av Johan Ross 1724. Senare har delar av äldre danska texter framtagits. Till de senare förändringarna hör glasmålningarna i korfönstren av Yngve Lundström från 1937-38 och läktarunderbyggnaderna från 1983.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkogårdens murar, smidesgrindar och äldre trädrader.
- Kyrkan har ett framträdande läge i landskapet och i byn.
- Det medeltida murverket utgör i sig ett omistligt historiskt dokument.
- Kyrkorummets huvudsakliga prägel av 1700-tal.
- Altaruppsatsen och predikstolen från 1600-talet.
- Den välbevarade inredningen från 1800-talet; orgelfasad, psalmnummertavlor och bänkinredning. - Dopfunten i malm från 1596.
Inventeringsår (2002)
Se ovan : Historik - hämtad från Sockenkyrkorna. Kulturarv och Bebyggelsehistoria / RAÄ:s Byggnadsregister
Inventeringsår (2001)
KYRKOMILJÖN
Fjärås kyrka ligger väl synlig på en grusås kallad "Bräckan". Kyrkan och åsen är synlig ända från E6 Malmö-Göteborg. På "Bräckan" löper en vägsträckning och här finns ett stort antal fornlämningar från bl.a. brons- och järnåldern.
Öster om kyrkan, på andra sidan Bräckan, ligger PASTORSEXPEDITION (trähus med fasader täckmålade i vit kulör), FÖRSAMLINGSHEM (låg byggnad med gult fasadtegel) och vaktmästeribyggnader. Från kyrktornet syns PRÄSTGÅRDEN i nordväst, en träbyggnad täckmålad i gul kulör. Norr om kyrkogården ligger Fjäråsskolan med den äldsta skolbyggnaden i öster.
KYRKOGÅRDEN
Kyrkogården kring Fjärås kyrka är mycket stor och kringgärdas av en kallmurad stenmur med smidesgrindar i N, S, Ö och väster. Innanför kyrkogårdsmuren växer en äldre trädrad. På kyrkogården dominerar gravvårdar med stenkant och grusfyllning. Mönsterkrattning förekommer. Bland de yngre gravvårdarna dominerar urnsättning med tätare placering av gravstenar i gräsbevuxna kvarter. Huvudstråken inom kyrkogården är asfalterad medan ett fåtal gångar i nord-sydlig riktning, främst inom kvarteren i öster, är grusbelagda.
En minneslund, från 1992 anordnad efter förslag av Lennart Lundquist landskapskontor AB, finns i kyrkogårdens sydvästra del. Rakt väster ut finns en liten damm med fontän.
Väster om kyrkan, invid norra kyrkogårdsmuren ligger ett lågt REDSKAPSSKJUL med sadeltak, rödfärgade fasader och brunsvarta portar.
Nedanför en stenkantad terrassering, väster om kyrkan och mellan den äldsta kyrktomten och något yngre gravvårdskvarter, ligger ett BÅRHUS, sammanbyggt med en toalettbyggnad. Byggnaderna har flacka, plåtbelagda, sadeltak och pustade vita fasader.
Inventeringsår 2001
FÖRSAMLING 1995 - FJÄRÅS
BEFOLKNINGSTAL - 1805: 3040, 1900: 3409, 1995: 4683
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.
LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger tillsammans med skolan på en ås i södra utkanten av Fjärås villasamhälle. Prästgården med pastorsexpedition är belägna i sydvästra utkanten av samhället. Kyrkan, prästgården samt övrig sockencentrumbebyggelse ingår i Fjärås Bräckas riksintresseområde som bl.a. karaktäriseras av den dominerande grusåsen med äldre färdväg, fornborgar i strategiska lägen samt delvis öppen ljunghed. Socknen ligger i det kustnära sprickdalslandskapet som karaktäriseras av odlingsmarker i dalgångarna, högre liggande skogsmarker och ljunghedar samt inte minst sjöarna Lygnern och Stensjön. I socknen finns också riksintressanta herrgårdsmiljöer, bla Tjolöholms slottsanläggning från sekelskiftet samt storgården Rossared med medeltida ursprung.
RASERAD KYRKA / RUIN -
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett stort rektangulärt långhus med halvrunt korparti, sakristia i nordost, vapenhus på motsvarande plats i söder samt torn i väster.
I: Mindre partier av en kyrka från äldre medeltid torde ingå i den nuvarande byggnadens nordmur. En avbildning i Richardssons Hallandia Antiqua från 1748, samt observationer vid en restaurering 1937-38, förtydligar byggnadens äldsta utformning och byggnadshistoria. Den ursprungliga kyrkan hade romansk planform med rektangulärt långhus och smalare absidförsett kor. Vapenhus av okänd ålder fanns både i sydväst och nordväst. Åren 1700-01 förlängdes långhuset tre alnar i väster och ett torn, med bottenvåning av sten och överdel av trä, tillbyggdes i väster.
II: Det nuvarande långhuset uppfördes 1762-63, med bibehållande av äldre murpartier i norr och väster. Det norra vapenhuset revs, men ersattes med ett nytt på samma plats. På motsvarande plats vid den nyuppförda sydmuren byggdes likaså ett vapenhus. En sakristia uppfördes 1765 i nordost. Till en början kvarstod det äldre tornet, men 1800-01 ersattes detta av det nuvarande. År 1822 tillbyggdes ett mindre vapenhus i sydost. Samtliga vapenhus, liksom sakristian, revs 1871-73, när de nuvarande tillbyggnaderna i norr och söder tillkom.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är utvändigt vitputsad och har rundbågiga fönsteröppningar. Långhuset har ett brutet yttertak, valmat över korpartiet, och tornet kröns av en kupolhuv från 1816 med en öppen lanternin. Tillbyggnaderna i norr och söder har bågfrisdekorerade gavlar. Kyrkans huvudingång är via tornets bottenvåning i väster. Det invändigt ljusa kyrkorummet täcks av ett brädvalv med en markerad taklist. Kyrkan restaurerades 1937-38 efter förslag av arkitekt Knut Nordenskjöld då bland annat vapenhuset i sydöst gjordes om till gravkapell och många tillskott från sent 1800-tal avlägsnades. Vid restaureringen 1983 inreddes utbyggnaden i sydost åter till vapenhus. Bland inredningen och inventarerna märks altaruppsatsen och predikstolen från 1600-talet samt en dopfunt i malm från 1596.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin