Motivering (skydd): HANHALS KYRKA är belägen på medeltida kyrkplats i höglänt skogsbygd söder om Kungsbacka. På en höjd nordväst om kyrkan uppfördes 1940 en klockstapel efter ritningar av Fredrik Wetterqvist, som till sin huvudform återger den tidigare stapeln på samma plats. Kyrkogården kringgärdas av en relativt hög kallmurad stenmur kantad av en trädkrans. I muren finns fyra stigluckor med portar samt åt öster med en smidesgrind. På kyrkogården finns ålderdomliga gravvårdar med upprättstående mindre stenhällar markerande gravens längd. Till anläggningen hör en ekonomibyggnad (1978) öster om kyrkan samt ett församlingshem.
I den vitputsade murade stenkyrkan ingår betydande partier av en medeltida kyrka från 1200-talet. Vid kyrkans syd- och nordportaler uppfördes vapenhus, sannolikt under senmedeltiden. Vid en stor ombyggnad 1764 erhöll nuvarande planform med rundat kor. Kyrkan övergavs i slutet av 1800-talet till förmån för en ny kyrka som uppfördes på ny kyrkplats 1892-94. Föremål och inredning spreds bland församlingsbor och inköptes av Göteborgs museum. Återstoden av den gamla kyrkans murar konserverades 1923.
Den nya kyrkan förstördes av brand 1936 men kvarstår delvis som ruin. Med anledning av detta återuppbyggdes den gamla kyrkan 1939-40 efter ritningar av arkitekt Fredrik Wetterqvist, som ledde arbetet tillsammans med landsantikvarie Erik Salvén. Stora delar av det material som församlingsbor och museet tillvaratagit återfördes till kyrkan. Det norra vapenhuset omvandlades till sakristia och grundstenar från 1800-talet till ett planerat men aldrig uppfört torn i väster frilades. I korets norra del påträffades också en gravkammare. Västgaveln hade två fönster från senare tid, varav det undre förvandlades till västportal. Kyrkans exteriör präglas av 1700-talets förlängning och ombyggnad samt av 1939-40 års återuppbyggnad.
Kyrkorummet präglas huvudsakligen av 1700-talets planform, inredning och bemålning, såsom det återskapades på 1940-talet. Innan kyrkans invigning 1940 återbördades inredning som förvarats på olika håll, däribland kyrkans välvda brädtak försett med figurativt måleri från 1770 av kyrkomålaren Jonas Dürchs. Från det gamla taket återfanns 150 brädpar som låg till grund för en rekonstruktion och komplettering av konservator Erik Sköld, Halmstad.
Altaruppsatsens corpus utgörs av ett senmedeltida altarskåp från 1520, ett av tre bevarade från Halland och det enda på ursprunglig plats. Vid 1600-talets mitt försågs skåpet med ett överstycke med målad framställning av Kristus på korset och sidopartier i snidad tidstypisk ornamentik. Från 1600-talet härrör också predikstolen med yngre ljudtak och skulpturerna i skåpet på norra väggen (1940). Av psalmnummertavlorna är den södra från den gamla kyrkan och den norra en kopia. Bänkskärmarna i kyrkans västra del härrör också från den gamla kyrkan och färgsättningen har varit vägledande vid renoveringar under 1900-talet. Brudbänken i koret tillverkades 1940 med ryggbräda från 1756, och samma år återuppsattes den bemålade läktarbröstningen. Den enda större inventarie som inte kunnat återfå sin ursprungliga plats är den medeltida dopfunten av täljsten, i Statens historiska museer, men i koret står en avgjutning. Sakristians tak utgörs av bemålade bräder som härrör från kyrkans plana tak före ombyggnaden 1764.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkogårdens stenmurar, stigluckor, trädkrans, klockstapel, grusade gångar och äldre gravvårdar. - Exteriören med prägel av 1700-talets ombyggnad och återuppbyggnaden 1939-40. - Takmålningen av Jonas Dürchs (1770), kompletterad av Erik Sköld (1939-40). - Kyrkorummets äldre inredning och bemålning.
- Det medeltida altarskåpet, med senare tillägg.
Inventeringsår (1994)
Byggnadsdel (1994): Kor - Öster, Sakristia - Norr, Vapenhus - Söder
Inventeringsår (2001)
Fasadkulör (2001): Vit
Inventeringsår 2001
Hanhals medeltida kyrka övergavs efter det att en ny kyrka uppförts i socknen 1892-94. Material från den medeltida kyrkan användes i nybygget, spreds bland församlingsbor och inköptes av Göteborgs museum.
Den nya kyrkan ödelades av en brand 1936, varvid den medeltida, då förfallna, kyrkan rustades upp och återinvigdes 1940. Större delen av de material som församlingsbor och museet tagit tillvara återfördes till kyrkan. Arbetet leddes av landsantikvarie Erik Salvén tillsammans med stadsarkitekt Fredrik Wetterqvist, Halmstad.
Kyrkan består av långhus med absidial koravslutning och har vapenhus i norr och söder samt nord ingång till koret. Det norra vapenhuset används sedan 1940 som sakristia. Kyrkan har sedan 1940 även en västingång. Klockorna hänger i en fristående klockstapel, som står placerad på en höjd väster om kyrkan.
Takets figurativa måleri utfördes av Johannes Dürcks 1770, medlem i "Götheborgs Stadz Konst- och Målar Embete" och även verksam i bl.a. Hålanda kyrka (1776). Vid upprustningen 1940 återfanns 150 brädpar från det gamla taket, vilka låg till grund för en rekonstruktion av resterande partier av Erik Sköld. Taket hade ursprungligen en trebruten avslutning i öst, men fick vid uppbyggandet en rundad avslutning. Rundningen innebar att taket försköts mot öst och de 18 brädor som blev över förvaras i klocktornet. Altarskåpet, predikstolen, takpanelen, ett antal bänkskärmar m.m. tillhör kyrkans äldre inredning.
1990 genomgick kyrkan interiörrengöring, mindre reparationsarbeten samt ommålning av snickerier. Vid tillfället sågs även textilförvaringen och elsystemet över och ändrades, uppvärmningen byttes ut och vindarna tilläggsisolerades. Arbetet genomfördes efter program- och arbetshandlingar framtagna av Defyra Arkitekter AB, Göteborg.
År 1100-1350 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus och kor
År 1600-1699 Fast inredning - predikstol
År 1600-1699 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsatsens corpus utgörs av ett senmedeltida altarskåp.
År 1770 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Konstnär: Johannes (Jonas) Dürchs
År 1890-1894 Tagen ur bruk
En ny kyrka uppfördes i socknen och den medeltida kyrkan ödelades. Inventarier, virke etc spreds.
År 1920 Konservatorsarbeten
Kyrkans murar och stigportar konserverades.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin