Motivering (skydd): Kvarter A - D
Träkorset är så pass ovanligt att det är av kulturhistoriskt intresse att bevara. Det är dock redan nu i så pass dåligt skick att detta troligen inte är möjligt. I övrigt är dessa kvarter mycket homogena och de är således mycket känsliga för nytillskott. Nya gravvårdar bör hålla samma mått som de befintliga och återanvändning av gravvårdar rekommenderas.
Kvarter E
Gravvårdarna inom kvarteret är homogena. Eftersom kvarteret i sig är så utspritt är det inte lika känsligt för nytillskott som kvarter A – D men nya gravvårdar bör dock ändå anpassas efter de som redan finns
Kvarter F
Detta är tillsammans med kvarter H Väckelsångs kyrkogårds intressantaste kvarter. Den östra delen av kvarteret är mycket blandat och delvis ganska glest använt. Den västligaste raden är fullbelagd med idel låga gravstenar, de flesta rektangulära. Det är ändå den blandade delen som ger karaktär åt kvarteret. Ett antal gravvårdar är värda att bevara för framtiden, t ex grusgraven och järnkorsen. Kvarteret är inte känsligt för nytillskott och det är positivt om det kan fortsätta att vara blandade typer av gravvårdar i kvarteret.
Kvarter G
Detta kvarter avviker till sin karaktär från kyrkogårdens övriga kvarter. Grundstrukturen består i de Cformade häckarna, mot vilka gravvårdarnas baksidor är placerade. Det är av stor vikt att gravvårdar av liten storlek används i detta kvarter.
Kvarter H
Detta är tillsammans med kvarter F Väckelsångs kyrkogårds intressantaste kvarter. Den västligaste raden skiljer sig från det övriga kvarteret. Denna rad innehåller främst låga rektangulära gravstenar i grå granit från 1980-talet. I det övriga kvarteret är det en stor blandning mellan olika typer av gravvårdar. Många av dem är av så pass högt kulturhistoriskt värde att de bör bevaras för framtiden. Detta gäller gravhögen, alla grusgravar och smideskorsen. Fler vårdar kan vara värda att bevara av t ex personhistoriska skäl. Kvarteret är inte känsligt för nytillskott och det är positivt om det kan fortsätta att vara blandade typer av gravvårdar i kvarteret.
Kvarter J - M
De västligaste raderna av kvarter J och K har samma karaktär som kvarter F och H. De mest iögonenfallande gravvårdarna finns i de västra och norra delarna av området. Men intressanta gravvårdar finns även i kvarter M. Förutom de gravvårdar som är så pass speciella att de är värda att bevara för framtiden, t ex järnkorsen och grusgravarna, finns även andra typer som inte är så unika men som vi ändå bör bevara ett urval av. Här gäller det de mindre enklare gravstenarna, ofta i diabas, från 1930-talet. Kvarteren är inte känsliga för nytillskott.
Kvarter N - R
Det tidiga 1900-talets begravningsseder ger karaktär åt detta område. Gravstenarna i diabas är viktiga, såväl de av mindre storlek som de lite mer högresta. By- eller gårdsnamn och titlar är speciellt vanliga i dessa kvarter och en del av dessa bör bevaras för framtiden. Återanvändning av gravstenar rekommenderas i detta område. Järnkorsen ska bevaras för framtiden.
Kvarter S - V
Detta område liknar området kvarter N-R. Det tidiga 1900-talets begravningsseder ger karaktär åt området. Gravstenarna i diabas är viktiga. By- eller gårdsnamn och titlar är speciellt vanliga i dessa kvarter och en del av dessa bör bevaras för framtiden, liksom en del av de med verser och citat. Återanvändning av gravstenar rekommenderas i detta område.
sammanfattande bedömning av Väckelsångs kyrkogård
Väckelsångs kyrkogård är en medelstor kyrkogård som anlades i samband med att den nuvarande kyrkan uppfördes 1829. De mest iögonenfallande gravvårdarna finns i kvarteren söder om kyrkan. I västra delarna av kvarteren F och H märks en markant skiljelinje där kyrkogården utökades mot väster under 1930-talet. Gravskicket varierar med kvarterens ålder.
I den äldre delen av kyrkogården utmärker sig kvarter F och H. Där finns ett flertal monumentala gravvårdar som är värda att bevara för framtiden. Där finns även äldre typer av gravvårdar, som t ex gjutjärnskors, smideskors och en gravhög. En liknande gravhög går inte att finna på någon annan kyrkogård, åtminstone inte i Värend. Dessa två kvarter, F och H, är de mest kulturhistoriskt intressanta på Väckelsångs kyrkogård. De västra delarna av kvarter J och K har samma karaktär som kvarter F och H men även i kvarter M finns ett antal gravvårdar som är kulturhistoriskt intressanta. De mer bemedlade människorna ville gärna ha gravvårdar som visade deras position i samhället. I de äldre kvarteren kan vi därför se gravvårdar med mycket varierande utseende. Detta gör att kvarteren inte är speciellt känsliga för nytillskott.
Kvarteren längre österut på kyrkogården innehåller många gravvårdar från 1920- och 1930-talen. Här är gravstenar i diabas vanliga, både högresta och låga smala. Under denna period var såväl ortsnamn, titlar, psalmhänvisningar och diverse citat vanligt förekommande på gravvårdarna. Det är positivt om ett urval av dessa bevaras för framtiden. Återanvändning av gravstenar rekommenderas. Under 1900-talet utvecklades det svenska folkhemmet och detta tog sig uttryck även i begravningsväsendet. 1900-talets begravningsplatser blev likriktade och enformiga. Här har ingen gravvård större kulturhistoriskt värde än någon annan. Däremot är dessa kvarter mycket känsliga för nytillskott. Detta visar sig tydligt i den nya kyrkogårdsdelen i väster. Gångsystemet är här av stor vikt, som symmetriskt delar upp begravningsplatsen i olika kvarter. Nya gravvårdar bör här ha samma utformning som de som redan finns i kvarteret. Gravvårdarna bör utgöras av stenar med liknande mått som de befintliga. Detaljutformningen
kan däremot ta sig nya uttryck, t ex vad gäller stenmaterial och ytterkonturer. Gräsytorna bör behållas och där häckar finns bör de bevaras.
Inventeringsår (1999)
Se Historik.
Inventeringsår (2007)
Allmän karaktär
Kyrkogården är belägen söder om kyrkan. Området närmast kyrkan har hållits fri från gravar fram till senare delen av 1900-talet, då urnkvarter anlades söder om kyrkan och en minneslund anlades öster om densamma. Kyrkogården är relativt stor och är indelad i gräsbesådda kvarter med grusgångar omkring. Ett stycke söder om kyrkan utmärker sig genom att där finns ovanligt många äldre och iögonenfallande gravvårdar. Väckelsångs kyrkogård har ovanligt många grusgravar och till och med en gravhög. Stor representation finns också av gravvårdar från tidigt 1900-tal.
2001 anlades en minneslund söder om gången mellan kyrkogårdens huvudingång och kyrkans entré. Minneslunden består av ett smyckningsområde, ett begravningsområde och en viloplats, allt kantat med natursten. Invid smyckningsplatsen växer en hängkaragan och buskar är planterade kring viloplatsen. Genom lunden går en liten gångväg.
I den nyaste delen av kyrkogården finns den s k Betesdadammen, en bronsstaty invid en fontän. Vid kyrkans södra entré finns den s k Estoniastenen. Det är en minnessten över de fyra personer från Väckelsång som omkom när färjan Estonia förliste 1994. Utanför huvudingången finns en insamlingsbössa i smide, förankrad i en ekstolpe nedsatt i marken.
Omgärdning
Kyrkogårdens huvudingång flankeras av kvaderstensmurar. I övrigt omgärdas kyrkogården av en kallmurad gråstensmur.
Ingångar
Kyrkogårdens huvudingång ligger i öster i linje med kyrkans huvudentré. I mitten finns dubbelgrindar i svart smide på stenstolpar. Dessa flankeras av likadana gånggrindar på vardera sidan. Lyktor är monterade på de yttre stolparna.
I kyrkogårdens sydöstra hörn finns också en dubbelgrind, med svarta smidesgrindar på gråstensstolpar. I en öppning i södra muren mellan kvarter M och O finns en smidesgrind på gråstensstolpar. Där finns en gångväg som leder till den före detta prästgården. I den nya delen av kyrkogården finns en öppning i den södra muren med dubbelgrindar i svart smide på nätta svarta järnstolpar. En körväg leder till ekonomibyggnaden strax söder om kyrkogården.Ytterligare en öppning finns i den nya delen av kyrkogården. Mitt i den norra delen av kvarter E leder en trappa upp till gravfältet i nordväst. Norr om kyrkan finns en öppning med dubbelgrindar i svart smide på gråstensstolpar. Norr om kyrkan finns också en smal smidesgrind, fäst direkt i muren. Här har det funnits en stig till det lilla röda huset som tidigare varit kyrkvaktmästarbostad.
Vegetation
Kring delar av kyrkogården finns en trädkrans, bestående av bl a lindar, lönnar och askar. I söder och väster är oxlar planterade utanför kyrkogårdsmuren. På var sida om gången innanför kyrkogårdens huvudentré är klotlönnar planterade. Fler trädarter finns inne på kyrkogården, t ex hängask, alm och björk. Ett stort antal rygghäckar finns med måbär och olika typer av spirea. En syrén är planterad söder om kyrktornet och några fler buskar finns i anslutning till minneslunden. Området i kyrkogårdens nordöstra hörn består av en blomsteräng som slås.
Gångsystem
Från kyrkogårdens huvudentré leder en bred grusad asfaltsgång till kyrkans östra ingång. Denna gång fortsätter sedan söder om kyrkan. De flesta kvarteren omgärdas av grusgångar men på somliga ställen finns enklare smalare gångar där kalkstensplattor lagts glest i gräsmattan. I den östra delen av kyrkogården leder en asfalterad gång längs med södra muren. Betesdadammen är omgärdad av plattor av konststen och de övriga två brunnarna omgärdas av ölandssten. Längs de södra gångarna är fyra lyktstolpar placerade.
Gravvårdstyper
Ett stycke söder om kyrkan utmärker sig genom att där finns ovanligt många äldre och iögonenfallande gravvårdar, till och med en gravhög. Väckelsångs kyrkogård har ovanligt många grusgravar, några av dem iordningställdes i mitten av 1990-talet. Även järnkorsen är relativt många. I östra delen av kyrkogården finns det en stor representation av gravvårdar från tidigt 1900-tal. På dessa är by- och gårdsnamn vanliga, liksom titlar. Det förekommer också relativt många verser och citat. Västra delen av kyrkogården är nyast och här är det enhetliga kvarter enligt den modell som var vanlig från mitten av 1900-talet. Söder om kyrkan finns urnkvarter och öster om densamma finns en minneslund. Trots att det så sent som 1961 finns skrifter om allmängravar går det idag inte att finna någon allmän linje på Väckelsångs kyrkogård.
Invid muren nordväst om kyrkan finns en del gamla gravstenar nedlagda i slänten. Där finns även en del järnkors men det finns planer på att flytta fram dem. Alla järnkors ska bevaras. En del av stenarna ska dock rensas ut. De kommer att grävas ner. Det händer att gravvårdar återanvänds men det är inte vanligt.
Byggnader
Sydost om kyrkan, i en öppning i kyrkogårdsmuren, ligger ett bårhus, som är en låg vitputsad byggnad. Sockenstugan ligger nordost om kyrkan. Det är en tvåvåningsbyggnad klädd med gul stående locklistpanel. Söder om kyrkogården ligger en enplansvilla klädd med mexisten. Den uppfördes som prästgård men rymmer idag barnverksamhet. Väster om denna byggnad ligger en ekonomibyggnad som fungerar som vaktmästarnas verkstad, maskingarage och omklädningsrum.
Norr om kyrkogården ligger ett rött bostadshus som tidigare fungerat som kyrkvaktmästarbostad.
BESKRIVNING AV ENSKILDA KVART ER
Kvarter A - D
Allmän karaktär
Dessa kvarter tillkom vid kyrkogårdens senaste utvidgning. I mitten av området ligger en fontän. Från denna går grusgångar mot alla fyra väderstreck som delar in dessa fyra kvarter. Grusgångar omgärdar kvarteren på alla sidor. Ytorna är besådda med gräs. Gravarna är placerade i nord-sydliga rader och mellan några av dem finns rygghäckar av måbär eller brudspirea. Måbärshäckar är planterade i kvarterens hörn som vetter mot fontänen i mitten av området. En lyktstolpe finns i kvarter A invid fontänen.
Gravvårdstyper
Låga rektangulära gravstenar i grå granit är vanligast men stenar i diabas och röd granit är också vanligt förekommande. Även marmorvårdar förekommer, liksom stenar med andra former, t ex låga smala och gravstenar med fri form samt små och stora hällar. I kvarter C finns ett träkors från 1982. Den äldsta gravvården är från 1941. By- eller gårdsnamn är mycket vanliga. Titlar förekommer, t ex Stenhuggaren, Monumenthuggaren, Rättaren och Banvakten. Psalmhänvisningar är relativt vanliga.
Kvarter E
Allmän karaktär
Kvarteret sträcker sig utefter kyrkogårdsmurarna i den nyare delen av kyrkogården i väster. DEn västligaste delen av kvarter F tillhör även den kvarter E. Innanför kyrkogårdsmuren på den västra sidan växer fem lindar som utgör en del av trädkransen. Öster om den norra gravraden växer en lönn. Ytorna är besådda med gräs. Gravarna ligger i en rad längs med respektive kyrkogårdsmur. En lyktstolpe finns invid grusgången i den södra delen av kvarteret och en invid öppningen i kyrkogårdsmuren i den norra delen.
Gravvårdstyper
De låga rektangulära gravstenarna i grå granit är vanligast men gravstenar i diabas och röd granit är också väl representerade och marmor förekommer. Andra former finns också, som stenar med fri form, naturstenar och små hällar. Tre stora hällar finns också, varav en i röd granit och två i diabas. Den äldsta gravvården är från 1943. By- eller gårdsnamn är vanliga. Titlar är ganska vanliga, t ex Lärarinnan, Stationsmästare
och Sågverksägaren. Psalmhänvisningar är också vanliga.
Kvarter F
Allmän karaktär
Kvarteret omgärdas av grusgångar i alla fyra väderstreck. I västra delen av detta kvarter växer två lönnar som kan ha ingått i en tidigare trädkrans. Den södra är dock relativt nyplanterad. Ytan är besådd med gräs och det finns inga häckar eller buskar i kvarteret. Gravarna står i nord-sydliga rader. En rad med kalkstensplattor ligger i gräsmattan väster om den östligaste gravraden. Den västligaste raden tillkom vid den senaste kyrkogårdsutvidgningen och tillhör kvarter E.
Gravvårdstyper
Låga rektangulära gravstenar är vanligast, såväl i grå som röd granit och diabas. Andra typer av gravvårdar är t ex tre stora hällar, ett par små hällar, några högresta gravstenar, ett gjutjärnskors och en grusgrav med smidesstaket. Sex gravvårdar är från 1800-talet, varav den äldsta från 1883. De flesta är från 1980- talet. By- och gårdsnamn är ganska vanliga. Titlar förekommer, t ex Sjökapten Friherre, Kyrkoherden och ordensledamoten samt Gymnasisten, på vars sten det står att kamraterna reste vården. På den nyaste gravvården från 1990 står: ”Jesus sade: Jag är uppståndelsen och livet”.
Kvarter G
Allmän karaktär
Kvarter G är placerat intill den södra kyrkväggen och är uppdelat i tre olika områden, där C-formade häckar omramar urngravar.
Estoniamonumentet står mellan två av områdena i kvarter G. Det är en sten med en kopparplatta med namn på de fyra personer i socknen som omkom när skeppet Estonia förliste 1994.
Gravvårdstyper
Alla gravvårdar är av litet format, det gäller resta stenar, hällar, resta kors och naturstenar. Stenarna är främst i grå granit men även röd granit och diabas förekommer. En vård består av ett svart smideskors. Den äldsta gravvården är från 1960-talet och ett flertal av vårdarna har by- eller gårdsnamn. Endast en titel förekommer: Folkskollärare.
Kvarter H
Allmän karaktär
Kvarteret omgärdas av kyrkogårdsmuren i söder och av grusgångar i de övriga tre väderstrecken. En rad med konststensplattor är lagd i öst-västlig riktning i den södra delen av kvarteret och norr om denna finns gångar med ölandssten mellan gravraderna. I den västra delen av kvarteret finns fyra relativt nyplanterade lönnar. De flesta gravarna ligger i nord-sydliga rader men ett par äldre gravar i södra delen av kvarteret passar inte in i det rutnätsmönster som tillkom i mitten av 1900-talet. I norra delen av kvarteret finns ett par rygghäckar med måbär. Den västligaste gravraden har tillkommit vid den senaste kyrkogårdsutvidgningen.
I kvarterets sydvästra hörn finns en lyktstolpe.
Gravvårdstyper
De flesta gravvårdarna utgörs av låga rektangulära gravstenar i grå granit. Det finns hela sju grusgravar i kvarteret, varav fyra är stenomgärdade, två har smidesstaket och en har pollare och kätting. I kvarteret finns också sju smideskors, tre stora hällar och en gravhög, Den äldsta vården (förutom gravhögen) är från 1860 och allt som allt finns 14 gravvårdar från 1800-talet. De flesta är dock från 1980-talet. Byeller gårdsnamn är vanliga. Många gravvårdar har titlar, som t ex Kronolänsmannen, Häradsdomaren, Comministern, Undantagsmannen och Enkan. Invid gravhögen finns en skylt: ”Här vilar baron Samuel von Köhler, född 24 april 1787, död 26 februari 1830. Han skänkte kyrkogårdsmarken till den nya kyrkan.”
Kvarter J - M
Allmän karaktär
Området med de fyra kvarteren omgärdas av gångar i alla fyra väderstreck. I söder är gången asfalterad, de övriga är grusade. Mellan de norra och södra kvarteren finns en öst-västlig gång med kalkstensplattor. Mellan gravraderna finns gångar med ölandssten som i stort sett är övervuxna och det är svårt att avgöra var gränserna går mellan de östra och västra kvarteren. I kvarter J finns en hängask och en lönn och i kvarter L finns en björk och en lönn. Båda dessa lönnarna är relativt nyplanterade. I området finns rygghäckar med bukett- eller rosenspirea. På gränsen mellan kvarter L och M finns en brunn. I sydvästra delen av kvarter K finns en lyktstolpe.
Gravvårdstyper
De låga rektangulära gravstenarna i diabas är vanligast men de i grå granit är nästan lika många. I området finns också en marmorvård, två gjutjärnskors, två smideskors och hela sju grusgravar. 15 gravvårdar är från 1800-talet, varav den äldsta från 1867. De flesta är dock från 1930-talet. Ett flertal gravvårdar i kvarteret har återanvänts. By- eller gårdsnamn är vanliga, liksom titlar och psalmhänvisningar.
Kvarter N - R
Allmän karaktär
Området med kvarteren N – R omgärdas av gångar i alla fyra väderstrecken. I söder är gången asfalterad och de övriga tre är grusade. Kvarteren skiljs åt av gångvägar med ölandssten. Sådana gångar finns även mellan gravraderna i kvarter N och O. Kvarter N och O har rygghäckar med måbär. I de övriga kvarteren finns inga häckar eller buskar. I det nordöstra hörnet av kvarter P växer en björk. En brunn finns i den norra delen av kvarter R. I södra delen av kvarter O, invid asfaltsgången, finns en lyktstolpe.
Gravvårdstyper
Låga rektangulära gravstenar i grå granit är vanligast men stenar i diabas är också vanliga och även röd granit förekommer. Diabas är ett vanligt material bland de många låga smala och högresta gravstenarna och även bland de små hällar som finns här. Det finns även stora hällar och i kvarter N finns en sten som är formad som en ekstubbe. I kvarter P finns ett träkors från 1922. I kvarter O finns ett gjutjärnskors och i kvarter R finns det två. I kvarter R finns också ett smideskors. I kvarter O finns en återanvänd gravsten kring vilken det är planterat buxbom. Den äldsta gravvården är från 1882 men de flesta gravvårdarna är från 1920-talet. By- och gårdsnamn är mycket vanliga. Titlar är vanliga, t ex: Sömmerskorna, Rektor, fil dr, Befallningsman, Hustrun och Hemmansägaren - som är det allra vanligaste. Psalmhänvisningar är vanliga och bibelhänvisningar förekommer också. Verser förekommer som t ex: ”De skola vila från sitt arbete” , ”Vila i frid”, ”Lev livet varje dag”, ”Alltid i vårt hjärta bor minnet av en älskad mor” och ”Älskad – saknad”.
Kvarter S - V
Allmän karaktär
Området avgränsas av kyrkogårdsmuren i norr och i öster. Innanför denna växer lönnar, alm och oxel. I söder avgränsas området av en asfalterad gång och i väster av en grusgång. Inuti området, bl a mellan kvarteren, finns gångar med ölandssten men dessa är överväxta och svåra att se, varför det är svårt att avgöra var gränserna mellan kvarteren går. Gravarna är placerade i nord-sydliga rader och det finns några rygghäckar av spirea och måbär. I kvarter T finns en lyktstolpe invid asfaltsgången i söder. I norra delen av kvarter U ligger bårhuset.
Gravvårdstyper
I detta område är det övervägande gravstenar i diabas. Många av gravvårdarna är relativt små till storleken. Det är låga rektangulära stenar och små hällar men även högresta stenar förekommer. I kvarter T ligger en stor häll i diabas. Det finns endast fyra gravvårdar i kvarter U och det finns planer på att göra om det kvarteret till ett urnkvarter. Den äldsta gravvården i området ligger i kvarter V och är från 1914. De flesta gravvårdarna i området är från 1930-talet. By- och gårdsnamn är mycket vanliga. Titlar är vanliga, t ex: Vagnmakaren, Trotjänarinnan, Gratialisten, Stationskarl och F d soldaten. Psalmhänvisningar är mycket vanliga och det finns även många citat och verser, t ex ”Kom helige ande till mig in”, ”Jesu Kristi Guds sons blod renar oss från alla synder”, ”Det är bara ett steg mellan livet och döden”, ”Vår älskade och uppoffrande moder” och ”Frid över ditt minne”.
Inventeringsår 2002
HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Kyrkan uppfördes 1827-29 på en ny, högt belägen kyrkotomt och ersatte då en medeltida stenkyrka. Den gamla kyrkplatsen, belägen ca 1 km nordost om den nya, är bevarad som ödekyrkogård. Den medeltida kyrkan utdömdes redan 1797, då också ritning anskaffades till ny kyrka. Först 1826 var man emellertid redo för nybygge och en ny ritning begärdes från ÖIÄ, vilken utarbetades av Jakob Wilhelm Gerss. Församlingen önskade dock bygga sin kyrka, frånsett storleken, efter samma ritning som 1825 uppgjorts för grannförsamlingen Nöbbele. Grundstenen lades den 6 augusti 1827 av kronprins Oscar, som då passerade Väckelsång på resa till Karlskrona. Invigningen förrättades den 11 juni 1832 av domprosten Christofer Isaac Heurlin.
PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt kyrkorum med utbyggd sakristia i väster, indelad i två rum, och torn i öster. Huvudingången är belägen i tornet. Mittportal på södra långsidan, dessutom separat ingång till sakristian. Planen avviker endast i fråga om proportioner från 1926 års ritning, som i sin tur bygger på ritningen till Nöbbele. Uppförd av sten, spritputsad och vitkalkad med slätputsade lister och omfattningar. Sockeln svartmålad. Takbeläggningen utgörs av kopprplåt.
EXTERIÖR - Enkel, tidstypisk exteriör. Tornportalen markerad genom rusticerad omfattning. Likartade men något enklare omfattningar även kring långhusportalerna. Lanterninen är nu sluten och försedd med tornur. Ytterdörrarna utbytta och klädda med kopparplåt. I muren i långhusets sydöstra hörn finns en inmurad, förgylld krona av järn till minne av den kungliga grundläggningen 1827, vilken även bekräftas i inskriftstavlan ovan för tornportalen. Exteriören avviker i detaljer från såväl ritningen som från kyrkoexteriören i Nöbbele. Gerss har på sin ritning föreslagit rusticerat sockelparti på långhuset, ingen portalmarkering med däremot kraftigt markerade, tredelade ljudgluggar på tornet. Dessa stilelement tilltalade ej församlingen.
INTERIÖR - Interiören har förändrats kraftigt genom 1900-talets renoveringar. Altartavlan med omfattning är dock ursprunglig och visar Kristi nedtagande från korset, en kopia efter Rubens, utförd av Salomon Andersson 1829 och skänkt till kyrkan av kronprins Oscar. Målningarna ovanför dörrarna till sakristian är utförda av Ludvig frid 1907. Takmålningarna tillkom vid samma renovering av interiören och är utförda av J Miller. Till den ursprungliga inredningen hör altaret och predikstolen, medan orgeln anskaffades 1844.
Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2, Småland och Öland. 1993
Inventeringsår 2015
Kyrkogården tillkom i samband med att nya kyrkan uppfördes 1829.
1923 ansöktes om upptagande av ny grind i kyrkogårdens sydöstra hörn.
Redan 1921 upprättades ett ritningsförslag av Sven Brandel till utvidgning av kyrkogården i väster. 1932 omarbetades förslaget av arkitekt Paul Boberg. Området omfattades av kvarteren A-E och de allra västligaste gravraderna i kvarter F och H. Boberg tänkte sig att gravplatserna skulle ligga i gräs samt vara försedda med enkel gravkulle högst 15 cm hög och planterad med låga blomsterväxter. 1934 ansöktes om statskommunalt reservarbete för att utföra planerings- och ringmursarbeten på nya kyrkogården.
Tillstånd till att riva muren mellan den nya och den gamla kyrkogården söktes 1939. Ett ritningsförslag upprättades 1941 av trädgårdsmästaren R Ekstedt, Växjö, till omläggning av den gamla kyrkogården. Efter Paul Bobergs förslag kom öst-västliga huvudgångar att leda genom den gamla kyrkogården till den nya. Mindre gångar anlades i nord-sydlig riktning med två gravlängders mellanrum. Det är möjligt att det var vid samma tillfälle som gången från kyrkogårdens ingång i öster till kyrkans huvudentré belades med ölandssten. På ett flygfotografi från 1947 kan vi se att denna omläggning har genomförts. Hela gången fick senare ölandssten.
1951 gjordes ännu ett förslag till omläggning av kyrkogården av arkitekt Bent Jörgen Jörgensen. Nu har urnkvarteret G tillkommit söder om kyrkan. Till förslaget hör ett digert material om växterna på kyrkogården.
Ett bisättningskapell planerades norr om kyrkan och en ritning finns från 1949 som är signerad Paul Boberg. Detta byggdes dock aldrig, däremot finns det nuvarande bårhuset öster om kyrkan med på ett flygfotografi från 1957.
I en text från 1961 beskrivs att det i allmängravar, om så önskas, reserveras plats för efterlevande makes blivande grav.
1970 upprättades ännu ett förslag till utvidgning av kyrkogården. Detta har dock inte genomförts. I den nya delen av kyrkogården invigdes 1973 kyrkogårdsmonumentet Betesdadammen, utförd i brons av konstnär David Ralson, Göteryd. Framför skapelsen uppfördes en vattenfontän.Gångvägen till huvudentrén lades om 2001. Kalkstensplattorna togs upp. Mittpartiet av gången belades
med asfalt med naturgrus i ytan. På ömse sidor om uppfarten lades en rad kalkstensplattor och utanför dessa grus.
Samma år anlades en minneslund söder om nyss nämnda gång. Minneslunden består av ett smyckningsområde, ett begravningsområde och en viloplats, allt kantat med natursten. Genom lunden går en liten gångväg. I anläggningen ingår också plantering av buskar. Söder om lunden anlades en liten miljöstation inramad av buskar.
ATA.
Klipparkivet vid Smålands museum.
Topografiska arkivet vid Smålands museum.
Smålands museum samlingar: Paul Bobergs arkiv..
Smålands museums arkiv rapport 2003:57.
ÄLDRE RITNINGAR - 1795 nybyggnad (P W Palmroth?); 1826 nybyggnad (J W Gerss).
KÄLLOR, LITTERATUR OCH ÄLDRE AVBILDNINGAR - Wikström, J-O (red), Väckelsång - kyrkan och bygden. Utgiven av Väckelsångs församling 1978; interiörfoton 1904 och 1927, ATA..
(1993). Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2. Småland och Öland.. ISBN: .
Vassi, Heidi, red.. (1998). Kyrkobyggnader i Kronobergs län. ISBN: .
(1991). Väckelsångsboken 1991 . ISBN: .
(1994). Väckelsångs kyrka hälsar dig välkommen!. ISBN: .
Karlsson, Julius. Kyrkovaktmästare, Väckelsångs församling.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin