Motivering (skydd): Kvarter B och C
Grusgraven och smideskorset samt alla övriga gravvårdar från tiden före 1900 bör bevaras för framtiden. Några små gravvårdar i linje tyder på att det kan ha funnits en ”allmän linje” i detta kvarter. Ett utsnitt av detta bör bevaras för framtiden. Ett urval av gravvårdar med titlar är också av intresse att bevara. Alla gravvårdar är vända mot väster. Detta gör att man lätt kan se att ovanligt många gravvårdar är återanvända, på så sätt att man har vänt på dem och ristat in den nybegravdes namn på den före detta baksidan.
Nytillskott i kvarter B och C bör placeras på samma sätt som befintliga gravvårdar.
Inventeringsår (1999)
Text saknas för närvarande
Inventeringsår (2007)
Allmän karaktär
Uråsa kyrkogård är av relativt liten storlek och kyrkan är belägen i dess västra del. Södra delen av kyrkogården är fullbelagd medan det inom området norr om kyrkan endast finns en handfull gravvårdar. I norra kyrkogårdsmuren strax tillhöger om västra stolpen finns en vattenbassäng.
Omgärdning
Kyrkogården omgärdas på alla fyra sidorna av en kallmurad gråstensmur. I norr och öster består muren av naturstenar i olika storlekar. I söder och väster består muren till sin nedre del av naturstenar men ovanpå dessa ligger en rad stora kvaderhuggna stenar. Innanför kyrkogårdsmuren finns en trädkrans bestående av olika sorters lövträd.
Ingångar
Huvudentrén i väster har dubbelgrindar i svart smidesjärn, hängda på stenstolpar som är prydda med lyktor. I söder finns likadana dubbelgrindar hängda på stenstolpar men här är två lyktstolpar i gjutjärn placerade utanför grindarna. I norr finns en öppning i muren med två stenstolpar men utan grind.
Vegetation
Trädkransen består huvudsakligen av lönnar men även några almar, oxlar och två hästkastanjer. Inne på kyrkogården finns träd som pyramidek, bok, pil och lönn. Norr om koret är forsythiabuskar planterade och invid brunnen växer en rhododendronbuske. Hela kyrkogården är besådd med gräs.
Gångsystem
Från kyrkogårdens huvudentré i väster leder en markstensbelagd gång fram till kyrkans entré. Vid sidan om denna gång är ett grusat område. Från kyrkans entré leder en grusgång längs kyrkans södra fasad och vid sakrisitian i öster förgrenar den sig och en del leder norrut längs sakristian, där den tar slut, den andra leder till den södra grinden.
Gravvårdstyper
De flesta gravvårdarna utgörs av stenar från 1900-talet. Det finns endast en stenomgärdad gravplats, den är täckt med grus och har smidesstaket. En handfull gjutjärnskors och ett par marmorvårdar är också udda inslag på kyrkogården. I östra delen av kyrkogården står en grupp äldre gravvårdar uppställda mot den norra kyrkogårdsmuren. Här finns bl a en gravsten med en Thorvaldsenmedaljong.
Byggnader
Väster om kyrkogården ligger sockenstugan som är klädd med gul träpanel. Strax norr om denna finns en förrådsbyggnad med fasad av röd träpanel. Den tidigare prästgården ligger ett stycke söder om kyrkan och är idag privatbostad.
Beskrivning av enskilda kvarter
Kvarter A
Allmän karaktär
Kvarter A är beläget söder om kyrkan och avgränsas i söder och väster av kyrkogårdsmuren. Grusgångar avgränsar kvarteret i norr och öster. I trädkransen i söder och väster växer fyra lönnar och tre oxlar. Mot grusgången i öster är två pyramidekar planterade. Kvarterets yta är besått med gräs.
Gravvårdstyper
Kvarteret rymmer drygt 100 gravvårdar. De flesta är låga rektangulära stenar i diabas men även de i grå och röd granit är väl representerade. Låga smala gravstenar är också vanliga och det förekommer en del högresta stenar. Det finns också en handfull små hällar, de flesta i diabas. Inom kvarteret finns även en marmorvård och en gravsten med fri form. De äldsta gravvårdarna inom kvarteret är från tidigt 1900-tal. De flesta är dock från 1950- och 1960-talen. Titlar är relativt vanliga, t ex arrendator, hemmansägare och kvarnägare. De flesta gravvårdarna bär gårds- eller bynamn. Psalmhänvisningar är relativt vanliga men det finns inga bibelhänvisningar eller verser.
Vid prästen Esaias Stenbergs grav är många ovanliga örter planterade, som t ex lammöron, kärleksört, åbrodd, timjan, lavendel och taklök.
Kulturhistorisk bedömning och karaktär
Trots att området söder om kyrkan brukar vara det som använts under längst tid finns det inte många spår av äldre gravskick i kvarter A. Kvarteret är inte speciellt känsligt för nytillskott.
Kvarter B och C
Allmän karaktär
Kvarter B och C avgränsas i norr, öster och söder av kyrkogårdsmuren och kvarter B avgränsas i väster av en grusgång. Det är svårt att avgöra var gränsen mellan kvarter B och C går och även kvarter C:s västra gräns är svår att avgöra. I trädkransen mot norr, öster och söder växer två hästkastanjer, en alm, två oxlar och fyra lönnar. Mot grusgången väster om kvarter B är fyra pyramidekar planterade och väster om kvarter C finns en pil och en rhododendron. Kvarterens ytor är besådda med gräs. I Ragnar Ekstedts förslag till omläggning av kyrkogården från 1955 står antecknat att djupet till berggrunden i den västra delen av kvarter C endast är 40-50 cm och att området därför är oanvändbart som gravkvarter.
Gravvårdstyper
Inom kvarter B och C finns drygt 120 gravvårdar. Representationen av olika typer av gravvårdar är lika som i kvarter A. Även här finns en marmorvård och det finns även en i smide. En stenomgärdad grusgrav har gjutjärnsstaket. Sex av gravvårdarna är tillkomna före 1900 men de flesta är från 1920- talet. 1930- och 1970-talen är också väl representerade. Titlar är vanliga, t ex träskomakare, kyrkovärd, kyrkovaktmästare, handlare, lantbrukare och hemmansägare. Gårds- och bynamn mycket vanliga och psalmhänvisningar förekommer. Ett fåtal av gravvårdarna bär verser som tex: ”Jordens oro viker för den frid som varar”, ”Jag lever, I skolen och leva”, ”Kristus mitt liv, Döden min vinning”.
Kvarter D
Allmän karaktär
Kvarter D är beläget norr om kyrkan och består till största delen av en stor gräsmatta. I väster och norr omgärdas kvarteret av kyrkogårdsmuren, i söder av kyrkan och avgränsningen mot kvarter C i öster är mer diffus. Tre almar och en lönn ingår i trädkransen. Hela kvarterets yta är gräsbesådd
Gravvårdstyper
I västra delen av kvarteret finns ett smideskors från 1855 och ett från 1859 samt en stenhäll från 1900. Norr om kyrkan finns ett järnkors från 1854.
Kulturhistorisk bedömning och karaktär
De få gravvårdar som finns i kvarter D bör bevaras för framtiden. Till största delen består dock detta kvarter av gräsmatta och framtiden får utvisa hur detta område kommer att gestaltas framöver.
Inventeringsår 2002
Text saknas för närvarande
Inventeringsår 2015
Kyrkogården torde vara jämngammal med kyrkan, alltså från 1200-talet. Före kyrkans ombyggnad fanns en klockstapel i kyrkogårdens sydvästra hörn, försedd med de två klockor som nu hänger i tornet. Två stigluckor har funnits i muren till Uråsa kyrkogård, en i väster och en i söder. Komminister Esaias Stenberg skrev 1954 att endast den sydvästra delen av kyrkogården var i någorlunda gott skick. Denna del hade då ”putsats upp” ca 10 år tidigare. Han ansåg att den sydöstra delen inte var i tillfredsställande skick och att den norra närmast utgjordes av ängsmark. Dessutom fanns murkna träd som borde tas ner. Domkapitlet tillstyrkte då en omläggning av gravkvarteren. Kyrkogårdskonsulent Ragnar Ekstedt, Växjö upprättade ett förslag till omläggning. Norra delen av kyrkogården skulle höjas och besås med gräs. Gångarna skulle förses med kalkstensplattor och vissa gravstenar rättas, så att de kom i linje. De stenramar som var för långa fick då avkortas så att gången av trampsten kunde läggas på bestämd plats. Samtliga stenramar skulle dessutom sänkas i marknivå och de gravplaner som var belagda med grus skulle besås med gräs. Två gravar var inramade av häck och dessa skulle man försöka få bort. Utanför de södra grindarna skulle två lyktstolpar placeras.
ATA.
Klipparkivet vid Smålands museum.
Topografiska arkivet vid Smålands museum.
Vassi, Heidi, red.. (1998). Kyrkobyggnader i Kronobergs län. ISBN: .
Johansson, Jennie. vaktmästare i Östra Torsås kyrkliga samfällighet.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin