Motivering (skydd): Kvarter A
Karaktären på kvarterets vårdar är heterogen och härrör åldersmässigt från tiden strax före sekelskiftet 1900 fram till idag. Frånsett en handfull mer högresta vårdar i kvarterets västra del är stenarna övervägande hållna i en låg skala. Nytillskott skall med tanke på kvarterets blandade karaktär utformas med hänsyn till intilliggande stenar. Stenar i nyare stenmaterial samt friare form bör i första hand placeras i kvarterets östra del. Gjutjärnskorsen skall, om så inte redan är fallet, uppföras på kyrkans inventarieförteckning
och fortsatt vårdas av församlingen. De bevarade/återskapade grusgravarna vittnar om ett tidigare mycket vanligt förekommande gravskick och om intresse finns från fler gravrättinnehavare att återskapa är det fullt möjligt.
Kvarter B
Karaktären på gravvårdarna i kvarter B är heterogen. Åldersmässigt härrör sig vårdarna från mitten av 1800-talet fram till idag. I kvarteret finns ett flertal stenar vilka genom sina hantverksmässiga, konsthistoriska och lokalhistoriska värden är kulturhistoriskt intressanta. Gravvårdar som anger den dödes yrkestitel förtäljer om invånarna i socknen och de näringar och yrken som funnits. I möjligaste mån bör dessa stenar bevaras i kvarteret även efter det att gravrätten löpt ut och avlägsnas först då behov finns av den platsen. Stenar med påkostad utformning och dekor kan med fördel återanvändas. Nytillskott bör anpassas till intilliggande vårdars karaktär och underordna sig kvarterets huvudkaraktär. Stenar i nyare stenmaterial samt friare form bör undvikas. De bevarade/återskapade grusgravarna vittnar om ett tidigare mycket vanligt förekommande gravskick och om intresse finns från fler gravrättinnehavare att återskapa är det fullt möjligt.
Kvarter C
Karaktären på kvarterets stenar är heterogen. Åldersmässigt härstammar vårdarna från tiden kring 1800- talets mitt fram till 1990-talet, med en liten koncentration av stenar ifrån 1940-talet. Frånsett en knapp handfull smala halvhöga/högresta stenar är ett stort antal av kvarterets gravvårdar låga rektangulära i diabas samt röd/grå granit. Här finns också några liggande hällar samt två stenomramade grusgravar. Nytillskott kan bör anpassa sig till kvarterets låga skala samt i sin färgställning anpassas till den dominerande grå-svarta färgskalan. Stenar i nyare stenmaterial samt friare form bör undvikas. De två bevarade/ återskapade grusgravarna vittnar om ett tidigare mycket vanligt förekommande gravskick och om intresse finns från fler gravrättinnehavare att återskapa är det fullt möjligt.
Kvarter D
Karaktären på gravvårdarna i kvarter D är tydligt heterogen med en stor åldersspridning från mitten av 1700-talet fram till idag. I kvarteret finns ett flertal stenar vilka genom sina hantverksmässiga, konsthistoriska och lokalhistoriska värden är kulturhistoriskt intressanta. Gravvårdar som anger den dödes yrkestitel förtäljer om invånarna i socknen och de näringar och yrken som funnits. I möjligaste mån bör dessa stenar bevaras i kvarteret även efter det att gravrätten löpt ut och avlägsnas först då behov finns av den platsen. Ett flertal av de äldre vårdarna har en påkostad dekor och kan med fördel återanvändas. Nytillskott bör anpassas till intilliggande vårdars karaktär och underordna sig kvarterets huvudkaraktär. Den bevarade/återskapade grusgraven vittnar om ett tidigare mycket vanligt förekommande gravskick och man bör slå vakt om denna numera alltmer sällsynta företeelse.
Kvarter E
Karaktären på gravvårdarna i kvarter E är heterogen och fördelar sig ganska så jämt över tidsperioden från 1800-talets mitt fram till idag varför man finner en stor variation i stenarnas utseende. Nytillskott skall med tanke på kvarterets blandade karaktär utformas med hänsyn till intilliggande stenar. Det bevarade gjutjärnskorset skall, om så inte redan är fallet, uppföras på kyrkans inventarieförteckning och fortsatt vårdas av församlingen. De bevarade/återskapade grusgravarna vittnar om ett tidigare mycket vanligt förekommande gravskick och är en företeelse man bör slå vakt om att bevara på kyrkogården. I kvarteret finns även ett flertal vårdar vilka genom sina hantverksmässiga, konsthistoriska och lokalhistoriska värden är att betrakta som kulturhistoriskt intressanta. Vid flertalet av kvarterets gravvårdar återfinner man en skylt vilken uppmanar gravrättsinnehavaren att ta kontakt med kyrkogårdsvaktmästaren. I de fall där man inte lyckas få fatt i någon aktiv gravrättsinnehavare bör stenarna ändå tillåtas att stå kvar då flertalet av dessa stenar har ett påtagligt kulturhistoriskt värde.
Kvarter F
Karaktären på vårdarna i kvarter F är heterogen med en varierad höjdskala. Samtliga av kvarterets stenar, frånsett en vård, är utförda i en grå-svart färgskala. Åldersmässigt härrör kvarterets stenar från tiden kring sekelskiftet 1900 fram till 1990-talet. Nytillskott skall med tanke på kvarterets blandade karaktär utformas med hänsyn till intilliggande stenar. I kvarteret finns ett flertal stenar vilka genom sina hantverksmässiga,
konsthistoriska och lokalhistoriska värden är kulturhistoriskt intressanta. I möjligaste mån bör dessa stenar bevaras i kvarteret även efter det att gravrätten löpt ut alternativt avlägsnas först då behov finns av den platsen. Stenar i nyare material samt fri form bör undvikas.
Sammanfattande bedömning och karaktär
Kyrkogården var under äldre tider helt bevuxen med gräs men vid sekelskiftet började man anlägga gravplatser med grus- och singelbeläggning vilka omgärdades av stenramar eller inhägnades med stenstolpar och kedjor. Vid en renovering i mitten av 1950-talet lades kyrkogården helt i gräs och grusgångarna ersattes med ölandssten. Mellan åren 1991-93 utförde Växjö kyrkliga samfällighet ett omfattande renoverings- och anläggningsarbete varvid kyrkogården jämnades till, grusgångarna återskapades och ett antal av de på 50-talet igenlagda grus- och singelgravarna återskapades. Varför kyrkogården nu ger prov på hur olika tidsperioder satt sin prägel på kyrkogården. Söder om kyrkan planeras en utökning av kyrkogården. På denna plats har man låtit uppföra en ny ekonomibyggnad.
Karaktären på vårdarna i kvarter A är heterogen och härrör åldersmässigt från tiden strax före sekelskiftet 1900 fram till idag. Frånsett en handfull mer högresta vårdar i kvarterets västra del är stenarna övervägande hållna i en låg skala. Nytillskott skall med tanke på kvarterets blandade karaktär utformas med hänsyn till intilliggande stenar. Stenar i nyare stenmaterial samt friare form bör i första hand placeras i kvarterets östra del. Gjutjärnskorsen skall, om så inte redan är fallet, uppföras på kyrkans inventarieförteckning
och fortsatt vårdas av församlingen.
Karaktären på gravvårdarna i kvarter B är heterogen. Åldersmässigt härrör sig vårdarna från mitten av 1800-talet fram till idag. Nytillskott bör anpassas till intilliggande vårdars karaktär och underordna sig kvarterets huvudkaraktär. Stenar i nyare stenmaterial samt friare form bör undvikas. Karaktären på gravvårdarna i kvarter C är heterogen. Åldersmässigt härstammar vårdarna från tiden kring 1800-talets mitt fram till 1990-talet, med en liten koncentration av stenar ifrån 1940-talet. Frånsett en knapp handfull smala halvhöga/högresta stenar är ett stort antal av kvarterets gravvårdar låga rektangulära i diabas samt röd/grå granit. Här finns också några liggande hällar samt två stenomramade grusgravar. Nytillskott kan bör anpassa sig till kvarterets låga skala samt i sin färgställning anpassas till den dominerande grå-svarta färgskalan. Stenar i nyare stenmaterial samt friare form bör undvikas. Karaktären på gravvårdarna i kvarter D är tydligt heterogen med en stor åldersspridning från mitten av 1700-talet fram till idag. Nytillskott bör anpassas till intilliggande vårdars karaktär och underordna sig kvarterets huvudkaraktär.
Karaktären på gravvårdarna i kvarter E är heterogen och fördelar sig ganska så jämt över tidsperioden från 1800-talets mitt fram till idag varför man finner en stor variation i stenarnas utseende. Nytillskott skall med tanke på kvarterets blandade karaktär utformas med hänsyn till intilliggande stenar. Det bevarade gjutjärnskorset skall, om så inte redan är fallet, uppföras på kyrkans inventarieförteckning och fortsatt vårdas av församlingen. Vid flertalet av kvarterets gravvårdar återfinner man en skylt vilken uppmanar gravrättsinnehavaren att ta kontakt med kyrkogårdsvaktmästaren. I de fall där man inte lyckas få fatt i någon aktiv gravrättsinnehavare bör stenarna ändå tillåtas att stå kvar då flertalet av dessa stenar har ett påtagligt kulturhistoriskt värde.
Karaktären på vårdarna i kvarter F är heterogen med en varierad höjdskala. Samtliga av kvarterets stenar, frånsett en vård, är utförda i en grå-svart färgskala. Åldersmässigt härrör kvarterets stenar från tiden kring sekelskiftet 1900 fram till 1990-talet. Nytillskott skall med tanke på kvarterets blandade karaktär utformas med hänsyn till intilliggande stenar. Stenar i nyare material samt fri form bör undvikas. Generellt för kyrkogårdens kvarter gäller att de bevarade/återskapade grusgravarna vittnar om ett tidigare mycket vanligt förekommande gravskick och om intresse finns från fler gravrättinnehavare att återskapa gravar av denna typ är det fullt möjligt. I gravkvarteren finns ett flertal stenar vilka genom sina hantverksmässiga, konsthistoriska och lokalhistoriska värden är kulturhistoriskt intressanta. Gravvårdar som anger den dödes yrkestitel förtäljer om invånarna i socknen och de näringar och yrken som funnits. I möjligaste mån bör dessa stenar bevaras i kvarteret även efter det att gravrätten löpt ut och avlägsnas först då behov finns av den platsen. Stenar med påkostad utformning och dekor kan med fördel återanvändas.
Inventeringsår (1999)
Text saknas för närvarande
Inventeringsår (2007)
Allmän karaktär
Kyrkan ligger mitt på den gamla kyrkogården, en mindre upphöjning i landskapet som omges av stödmurar i natursten åt alla väderstreck utom norr. Där avgränsas den av en kallmur i natursten med smidda grindar. Kyrkogården var förr helt gräsbevuxen och först vid 1800-talets slut började grusade gravplatser anläggas. Dessa såddes igen vid restaureringen av kyrkan 1954 och gångarna belades med ölandssten. Under åren 1991-93 har kyrkogården återställts till det skick den hade innan restaureringen, med grusgångar och ett tiotal grustäckta gravvårdar.
Efter 1997 har kyrkogården utökats söderut, en del som ännu inte tagits i bruk. Denna del ligger lägre än den äldre delen och omgärdas av en häck.
Omgärdning
I norr avgränsas kyrkogården av en naturstenmur lagd med kraftiga klyvda naturstenar. Muren är ca en och en halv meter hög och en meter bred. Ovansidan är täckt med sedumväxter. I öster ligger marken utanför muren betydligt lägre än kyrkogården varvid stenmuren ligger i liv med kyrkogårdsplanen. Uppe på den östra muren växer en tät syrénhäck. I söder antar muren karaktären av en vallmur på vars slänt det växer en häck av cotoneaster. I väster är muren lagd med huggen sten. Murens ovansida ligger i nivå med kyrkogårdsplanen. Upp på muren växer en kraftig häck. Området utanför södra muren, vilket anlagts i väntan på en planerad kyrkogårdsutvidgning , är omgivet av en låg häck.
Ingångar
Huvudingången till Örs kyrka ligger i norr och leder in till kyrkogården från den intilliggande skolgården och parkeringsplatsen. Grindstolparna är av grå granit och står i nivå med kyrkomuren. Den välarbetade smidesgrinden av mästersmeden Thure Andersson inrymmer en vers ur psaltaren: ”Huru ljuvliga äro icke dina boningar Herre Sebaot!
Min själ längtar och trängtar efter herrens gårdar.
Min själ och min kropp jubla mot levnad Gud.
Saliga äro de som bo i ditt hus, de lova dig beständigt
Sela. Psalt. 84 v 2.3.5”
Den södra grindgången har ett enklare uttryck med sina något smalare grindstolpar och en stramt smidd grind. Grindstolparna har placerats i nivå med kyrkomuren men är uppställda utanför muren. Grinden ligger i anslutning till en nyanlagd del av kyrkogården och används idag enbart för att ta sig till och från denna del. Kyrkogården har även en östlig ingång. Den är placerad bredvid bårhuset och leder upp från kyrkans parkeringsplats via en stentrappa.
Vegetation
Vegetationen på kyrkogården präglas främst av den omgivande trädkransen vilken har en blandning av trädslag såsom ask, lönn och björk. Utmed den östra och norra sidan är träden storvuxna. Utmed kyrkogårdens västra kant löper en tät cotoneasterhäck och invid denna har man även låtit plantera ett antal låga apelträd.
På den tilltänkta utvidgningen i söder står två lindar samt en ek. Området omges dessutom på tre sidor av en låg häck.
Utmed den grusade gång, vilken leder fram till tornet från ingången i kyrkogårdens nordvästra hörn, har man nyligen låtit plantera fyra stycken rödbarkade träd. På kyrkogårdens norra del finner man dessutom en solitär björk samt fyra formklippta cypresser. Nedanför muren i väster växer ett flertal träd av slagen ek, lönn och apel.
Gångsystem
De gångstråk som idag finns kvar på kyrkogården är grusade. Från den norra grinden leder grusgången besökaren mot kyrktornet och fortsätter sedan runt hela kyrkan. Dessutom finns ett gångstråk mellan kvarter A och B på den norra delen av kyrkan. På den södra delen av kyrkgården går ett gångstråk ifrån den södra grinden rakt mot kyrkan.
Utifrån flygfoton tagna på 1940-talet kan man tydligt se hur antalet gångstråk reducerats på kyrkogården. Från 1950-talet och fram till 90-talet var gångarna dessutom belagda med kalksten. Dessa togs bort vid ett omfattande renoverings- och anläggningsarbete med kyrkogården under 1990-talet. I samband med detta utjämnades kyrkogårdens södra sida och ett flertal av de tidigare igenlagda grusgravarna återställdes.
Minneslund/urnlund
Någon minneslund/urnlund finns i dagsläget inte på Örs kyrkogård.
Gravv årdstyper
Kyrkogårdens gravvårdar är av varierande karaktär vilket är ett mönster som går igen i kyrkogårdens samtliga kvarter. Dels finner man de högresta gravvårdarna i svart diabas från 1800-talets slut och 1900- talets början, dels de låga rektangulära vårdarna från 1940- 50 talet i grå granit. Några gravvårdar som utmärker sig är bl.a. en stenhäll i kvarter D från 1700-talets mitt i kalk- el. sandsten. Denna har i alla tider legat på kyrkogården och inte som många hällar inne i kyrkorummet. Det finns dessutom ett antal grusade vårdar med stenram. Dessa var under en lång tid överväxta med gräs men återställdes under 1990-talet. Några få svarta gjutjärnskors från slutet av 1800-talet tillhör också de mer framträdande vårdarna. Utmärker sig gör även en röd granitsten från 1878 vid sakristian. Denna är mycket högre än alla gravstenar på kyrkogården.
Byggnader
I anslutning till den asfalterade planen utanför norra kyrkogårdsmuren ligger den gamla skolan/sockenstugan. Denna byggnad har på senare år byggts till och fungerar idag även som församlingshem. Direkt öster om kyrkan ligger en liten timrad redskapsbod i vars stensatta källare man inrett ett bårhus. Byggnaden är uppförd i skiftesverk med ett sadeltak täckt med tjärade takspån. Alldeles invid byggnadens södra sida löper en bred trappa, lagd med röd ölandskalksten, från parkeringen upp till kyrkogården. Utanför kyrkogårdens sydöstra hörn ligger dessutom en mindre ekonomibyggnad.
Beskrivning av enskilda kvarter
Kvarter A
Allmän karaktär
Kvarteret A ligger till öster om huvudingången i direkt anslutning till den norra kyrkogårdsmuren. Ytorna är grästäckta och några utav raderna avskiljs med låga rygghäckar. Kvarteret har en något osymmetrisk form med gravlinjerna i nord-sydlig riktning och avskiljs naturligt från övriga kvarter med en grusgång. Utmärkande för kvarteret är att det till viss del i äldre tider tillhört familjerna på Klockaregården, vilket gör att flera av de begravda härstammar ifrån denna gård.
Gravvårdstyper
Kvarterets vårdar är av varierande karaktär. Åldersmässigt härstammar vårdarna från tiden strax före sekelskiftet 1900 fram till idag med en liten koncentration av stenar ifrån 1930-talet. Ett stort antal av stenarna är låga rektangulära i diabas samt röd/grå granit. Här finns också ett antal liggande hällar, två välarbetade gjutjärnskors ifrån 1800 talet, varav den äldsta är ifrån 1839 samt någon natursten. I kvarteret ligger också en av de tre kulturgravar som finns på kyrkogården. Denna tillhör Johan ”Sytte” August Johansson.På denna sten kan man läsa följande text:
”Den renhjärtade, den barnafromme,
det vandrande orginalet på värends vägar.
Till hans minne firas syttedagen vid barndomshemmet
i Södratorp.”
Sytte var en man som satte sin prägel på bygden genom att vandra
runt bland sjuka och döende människor. Han läste ur bibeln och
sjöng psalmer samtidigt som han matade och skötte om dem.
På området finns också en grusad vård med stenram från
1930 talet. Den är ordningsställd under 1990 talet till sin ursprungliga
form.
På de flesta av gravstenarna står orten/gården där den avlidne
har bott, vilket är karaktäristiskt för hela kyrkogården. Exempel
på orter är Klockaregården, Makrilla, Svartengård. På de äldre
gravarna finns även några titlar och bland dem som nämns finner
man skräddarmästare, f.d. soldaten och hemmansägaren.
Kvarter B
Allmän karaktär
Kvarter B är beläget direkt norr om kyrkan och omgärdas av grusgångar. Frånsett fem bevarade grusgravar med sten/smidesomgärdningar är kvarteret utjämnat och gräsbevuxet. I kvarterets västra del har man låtit plantera två rödbarkade körsbärsträd samt i kvarterets sydöstra hörn två formklippta cypresser. Utmed kvarterets norra gräns liksom i kvarterets mitt växer en låg cotoneasterhäck vilket delar in kvarteret i två områden.
Gravv årdstyper
Kvarterets vårdar är av varierande karaktär. Åldersmässigt härstammar vårdarna från tiden kring 1800- talets mitt fram till idag med en liten koncentration av stenar ifrån 1960 - 70-talet. Frånsett en handfull smala högresta stenar är ett stort antal av kvarterets gravvårdar låga rektangulära i diabas samt röd/grå granit. Här finns också ett diabaskors, några liggande hällar, ett träkors samt någon nyare vård i labrador. I kvarteret ligger också en av de tre kulturgravar som finns på kyrkogården. Denna tillhör komministern och reg-pastorn Gösta Ydström och makan Sigrid. Stenen skänktes av församlingen. Strax intill denna ligger barnen Bertil, Daga och Aina. Graven är till skillnad från kvarterets övriga gravar lagd i nordsydlig riktning. Orsaken till detta skall ha varit att Gösta själv uttryckt ett önskemål om att få ligga så att han kunde blicka in på sin gamla arbetsplats, kyrkans sakristia
Titlar, ortsnamn och psalmhänvisningar förekommer i relativt stor omfattning på kvarterets gravstenar. Exempel på titlar utgör häradshöfding, löjtnant, kyrkoherde, komminister, kantor och folkskollärare. Bland de ortsnamn som påträffas kan nämnas Blixholmen, Knappatorp, Bergdala, Tubbatorp, Svanebro, Örsgärde samt Bolsgård.
Bland de gravar som utmärker sig i kvarteret kan häradshöfdingen Magnus af Klintebergs grusgrav omgärdad med smidesstolpar och kätting nämnas. Gravstenarna är av en ovanlig typ, dekorerade med ett slingrigt bladverk. I kvarteret finns ytterligare två grusgravar omgärdade med stenram över makarna Jonasson samt makarna Johannesson. Utmärker sig gör även en mycket högrest obelisk i röd granit rest 1878 över Jonas Carlsson och hans hustru från Öhr Bolsgård. Stenen är huggen av Anders Svensson under slutet av 1800-talet. En av anledningarna till stenens väl tilltagna höjd var att änkan skulle kunna stå hemma vid sin bostad och därifrån kunna se sin makes gravsten.
Kvarter C
Allmän karaktär
Kvarter C utgörs av ett långsmalt rektangulärt område beläget omedelbart öster om kyrkan invid den östra kyrkogårdsmuren. Gravvårdarna står uppställda i raka rader orienterade i nord-sydlig riktning. I kvarterets norra ände växer två formklippta cypressbuskar.
Gravv årdstyper
Gravvårdarna i kvarter C är av blandad karaktär med
en handfull smala högresta diabasvårdar, ett flertal
mindre hällar samt ett stort antal låga rektangulära stenar
i diabas och grå granit. Några enstaka stenar i röd
granit förekommer också.
Ortsnamn förekommer i relativt stor omfattning
på kvarterets gravstenar emedan titlar och psalmhänvisningar
är mer sällsynta. Exempel på titlar utgör
hemmansägare, mejerska samt kyrkvärd. Bland de
ortsnamn som påträffas kan nämnas Öhr, Holmshult,
Notteryd, Lövåsen, Hörnet, Svanebro samt Kärragård.
På någon enstaka sten finner man dessutom en kortare
text inhuggen i stenen såsom ”Älskad – Saknad”.
Bland de gravar som utmärker sig i kvarteret kan de två grusgravarna över makarna Johnsson och Svensson nämnas. I kvarteret finns även ett antal stenar med påkostad utformning och dekor.
Kvarter D
Allmän karaktär
Kvarter D är beläget i kyrkogårdens sydöstra hörn och utgörs av ett svagt rektangulärt område utbrett i nord-sydlig riktning med räta nord-sydliga gravrader. Området avgränsas i norr och väster av grusade gångar och i öster och söder av den omgivande kyrkogårdsmuren.
Gravv årdstyper
Gravvårdarna i kvarter D utgörs av en handfull halvhöga/
högresta vårdar samt ett antal mindre hällar. I
kvarteret påträffas även ett stort antal låga rektangulära
vårdar i grå granit samt diabas med några enstaka
inslag av röd granit. Åldersmässigt härrör kvarterets
vårdar från tiden kring 1700-talets mitt fram till 2000-
talet. Några naturstenar samt vårdar i friare form finns
även i kvarteret liksom en grusgrav samt en trä- och
en smidesvård.
I kvarter D finner man även kyrkogårdens äldsta
gravvård. Denna utgörs av en stor liggande sandstenshäll
med järnringar fästade i hörnen. Stenen härrör
från 1700-talets mitt och är rest över Nils Eklin och
hans maka Eva. Bland de gravvårdar som utmärker sig i kvarter D kan nämnas ovanstående sandstenshäll, en smidesvård samt en enkel trävård. I kvarteret finns även en bevaras/återskapad grusgrav med stenomramning samt ett flertal stenar med påkostad utformning och dekor.
Kvarter E
Allmän karaktär
Kvarter E omfattar den sydvästra delen av kyrkogården och utgör därför kyrkogårdens största kvarter. Gravarna ligger i nord-sydlig riktning i direkt anslutning till den södra muren. Ytorna är gräsbevuxna. Kvarteret avskiljs ifrån övriga kyrkogården med den grusade gången mot södra grinden och gången utmed kyrkan.
Gravv årdstyper
Liksom i kyrkogårdens övriga kvarter är gravvårdarna
i kvarter E av väldigt skiftande karaktär. Gravvårdarna
utgörs av ett drygt tiotal halvhöga/högresta vårdar samt
ett antal liggande hällar. I kvarteret påträffas även ett
stort antal låga rektangulära vårdar i grå granit samt
diabas med några enstaka inslag av röd granit varav
några utformade är utformade med antika stildrag. Åldersmässigt
härrör kvarterets vårdar från 1800-talets
mitt fram till 2000-talet. Några vårdar i friare form och
nyare stenmaterial finns även i kvarteret liksom två
grusgravar och en gjutjärnsvård. I kvarteret ligger vissa
gravrader väldigt tätt. Detta beror på att man återställt
två äldre grusade gravar med stenram. I kvarteret ligger
också en av de tre kulturgravar som finns på kyrkogården. Denna tillhör Hilda Säll. Efter Hildas död köptes hennes hem, ett litet soldattorp, av hembygdsföreningen. Under sitt liv försörjde sig Hilda på att väva åt hemslöjden i Växjö.
Titlar och ortsnamn förekommer i relativt stor utsträckning på kvarterets gravstenar. Bland dessa finner man exempelvis lägenhetsägare, gästgivare, stickhyvlare, varvstimmerman, hemmansägare samt folkskollärare. Ortsnamn som nämns är bland annat Tubbatorp, Kärragård, Naglagård, Notteryd och Svartgård.
Bland de gravvårdar som utmärker sig i kvarter E kan nämnas en högrest granitvård över handlaren Frans Alfred Forsell och hans maka från 1910-talet. Vid sidan av denna står två mindre gravstenar krönta med kors. Dessa är över handlarens två barn som bara blev ett år gamla. Utmärker sig gör även den högresta diabasvården med påkostad dekor över kyrkvärden Sven Magni Johansson. En lite udda företeelse som man finner i kvarter E är två gravvårdar resta över samma person, nämligen gästgiverskan Martha Catharina Svensson. Detta beror på att Märtha dog tidigt varvid hennes man lät resa ett gjutjärnskors på hennes grav. När sedan maken dog fördes Marthas data över även på makens gravvård.
Kvarter F
Allmän karaktär
Kvarter F omfattar enbart en rad med tio gravvårdar. Dessa är placerade väster om tornet invid den västra kyrkogårdsgränsen. Gravstenarna står i en rät nord-sydligt orienterad riktning.
Gravvårdstyper
Utseendet på gravvårdarna i kvarter F är tydligt varierat
med några smala högresta stenar några låga rektangulära
samt ett modernt smideskors. Vårdarna är utförda
antingen i diabas eller röd/grå granit.
I kvarter förekommer endast två titlar hemmansägare
och löjtnant. Däremot förekommer ortsnamn på
majoriteten av gravvårdarna. Exempel på detta utgör
Amundsgård, Notteryd och Hälläng.
Bland de gravvårdar som utmärker sig i kvarter F
kan nämnas en smal högrest diabasobelisk över löjtnanten
Klöfverskjöld från 1899 samt en halvhög diabas
från 1915 över Pher Fabian Johansson med en påkostad,
tydligt jugendinspirerad, dekor. Utöver dessa gravvårdar finns även en låg rektangulär familjegrav i röd granit. Framför gravstenen har man lagt ut nio röda granitplattor i ett kvadratiskt mönster.
Inventeringsår 2002
Text saknas för närvarande
Inventeringsår 2015
”Huru ljuvliga äro icke dina boningar, Herre Sebaot! Min själ och min kropp jubla mot levande Gud. Saliga äro de som bo i ditt hus de lova dig beständigt. Sela.”
Ovanstående text står skriven på järngrindarna vid ingången till Örs kyrkogård. Grindarna är smidda av mästersmeden Thure Andersson, Moheda. Örs församling införlivades med Växjö kyrkliga samfällighet 1986.
Kyrkogården var under äldre tider helt bevuxen med gräs men vid sekelskiftet började man anlägga gravplatser med grus- och singelbeläggning vilka omgärdades av stenramar eller inhägnades med stenstolpar och kedjor. Vid en renovering i mitten av 1950-talet lades kyrkogården helt i gräs och grusgångarna ersattes med ölandssten. Mellan åren 1991-93 utförde Växjö kyrkliga samfällighet ett omfattande renoverings- och anläggningsarbete varvid kyrkogården jämnades till, grusgångarna återskapades och ett antal av de på 50-talet igenlagda grus- och singelgravarna återskapades. Varför kyrkogården nu ger prov på hur olika tidsperioder satt sin prägel på kyrkogården.
Söder om kyrkan planeras en utökning av kyrkogården. På denna plats har man låtit uppföra en ny ekonomibyggnad.
Den gamla byggnaden som är belägen strax norr om kyrkan tjänstgjorde under många år som sockenstuga och kyrkskola. Under 1990-talets början skedde en tillbyggnad vilken nu tjänstgör som församlingssal, förskola, fritidsverksamhet samt lågstadieskola.
Huvudnäringen i Ör har genom tiderna varit och förblir alltjämt jordbruket om än med ett idag kraftigt reducerat antal aktiva bönder. Flertalet av gårdarna har dessutom ett aktivt skogsbruk som komplettering till jordbruket.
År 1953-1994 Ändring
För händelser, se pdf.
ATA.
Klipparkivet vid Smålands museum.
Topografiska arkivet vid Smålands museum.
Vassi, Heidi, red.. (1998). Kyrkobyggnader i Kronobergs län. ISBN: .
Levin, Johansson, Bo, Karl-Lennart. (2004). Öhrs kyrkogård. Särtryck ur Värendsbygder. Norra Allbo
Hembygdsförening.. ISBN: .
(1998). Öhrs kyrka – Historia och fakta. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin