Motivering (skydd): Vederslövs gamla kyrkogård är en av länets mindre och har behållit sin lite ålderdomliga prägel med äldre gravvårdar utplacerade fritt på kyrkogården utan kvartersindelningar. Det är viktigt att denna ålderdomliga prägel behålls och nya gravvårdar bör inte placeras på kyrkogården. De gravvårdar som finns på kyrkogården och grusgravar, gjutjärnsstaket och stenramar bör bevaras i befintligt skick. Det stora flertalet gravvårdar har högt kulturhistoriskt värde. Ett par av gravvårdarna har vittringsskador, där texten inte längre kan läsas. Flera av dem är av mjukare stenmaterial som sand- och kalksten. Andra gravvårdar har beläggning med alger och lavar. Dessa kan med fördel rengöras lite försiktigt med en svamp och lite ljummet vatten. Det är viktigt att gravvårdarna får en översyn och bristfälligheter åtgärdas. Sammanfattning
Vederslövs gamla kyrkogård är en liten kyrkogård med ett 25-tal gravvårdar. Kyrkogårdens ålderdomliga karaktär har bibehållits med gravvårdar placerade fritt utan kvartersindelning och genom att man på delar av kyrkogården låter gräset växa sig högre. Flertalet av gravvårdarna är av äldre datum, den yngsta är från 1956. Inga andra byggnader förutom kyrkan finns på kyrkogården. Kyrkogården omgärdas av en kallmurad stenmur och en oregelbunden trädkrans med lövträd. En ingång med en grind av trä finns i söder.
På kyrkogården finns mestadels äldre typer av gravvårdar, både av sten och järn. Högresta och halvhöga smala gravstenar är vanliga och har tillverkats i diabas, grå granit, sandsten och kalksten. Flera av dessa gravstenar har en ålderdomlig karaktär, särskilt de i kalksten, som troligen kan dateras till mitten av 1800-talet eller tidigare. Texten på dessa gravstenar är så gott som oläslig. Mer moderna gravvårdar som låga kvadratiska och breda samt hällar förekommer också. Gjutjärnskors är representerade av flera modeller och ett smideskors kan mycket väl vara från 1700-talet. Vid västra muren står ett träkors som tagits ur bruk. På kyrkogården finns bland annat den kända sångerskan Kristina Nilssons föräldrars grav.
Det är viktigt att kyrkogårdens ålderdomliga prägel behålls och nya gravvårdar bör inte placeras på kyrkogården. De gravvårdar som finns på kyrkogården. Det stora flertalet har högt kulturhistoriskt värde. Flera av gravvårdarna har vittringsskador, där texten inte längre kan läsas.
Inventeringsår (1999)
Text saknas för närvarande
Inventeringsår (2007)
Allmän karaktär
Vederslövs gamla kyrkogård är en liten kyrkogård med ett fåtal gravvårdar. Kyrkogårdens ålderdomliga karaktär har bibehållits med gravvårdar placerade fritt utan kvartersindelning och genom att man på delar av kyrkogården låter gräset växa sig högre. Flertalet av gravvårdarna är av äldre datum och den yngsta är från 1956. Det finns sammanlagt ett 25-tal gravvårdar. Inga andra byggnader förutom kyrkan finns på kyrkogården. Kyrkogården omgärdas av en kallmurad stenmur och en oregelbunden trädkrans med lövträd. En ingång finns i söder.
Omgärdningar
Kyrkogården omgärdas av en 0,8-1,3 meter hög
och cirka 1,6 meter bred kallmurad mur av natursten.
Stenarna i muren är mossbelupna och på
murens krön växer ormbunkar. Muren är ställvis
ojämn och på vissa ställen finns nedfallna stenar.
Det finns en antydan till vall på insidan av södermuren.
Ingångar
Kyrkogården har endast en ingång och den ligger
i söder mittför vapenhuset. En dubbel grind av
trä som är cirka en meter hög och 2,5 meter bred,
flankeras av grindstolpar i trä som är ungefär 1,35
meter höga utgör ingången.
Vegetation
Kyrkogården omgärdas av en oregelbunden trädkrans
längs insidan av muren. Träden är av olika
arter, storlekar och ålder. Trädkransen består av
ask, lönn, hagtorn, rönn och körsbär. Flera av träden
har blivit nedsågade. En lönn växer fritt på
sydsidan av kyrkogården.
Gångsystem
En gång av oregelbundna stenplattor sträcker sig
från södra grinden till vapenhuset. Från denna gång
går en likadan gång till ingången i koret. Stenplattorna
är delvis överväxta med gräs.
Den övriga kyrkogårdsytan är gräsbevuxen. Längs östra och västra muren och ett större parti på norra sidan är gräset högre. På samma yta är marken ojämn.
Två bänkar står på ömse sidor om vapenhuset.
Gravvårdstyper
På kyrkogården finns mestadels äldre typer av gravvårdar, både av sten och järn. Högresta och halvhöga smala gravstenar är vanliga och har tillverkats i diabas, grå granit, sandsten och kalksten. Flera av dessa gravstenar har en ålderdomlig karaktär, särskilt de i kalksten, som troligen kan dateras till mitten av 1800-talet eller tidigare. Texten på dessa gravstenar är så gott som oläslig. Mer moderna gravvårdar som låga kvadratiska och breda samt hällar förekommer också. Gjutjärnskors är representerade av flera modeller och ett smideskors kan mycket väl vara från 1700-talet. Vid västra muren står ett träkors som tagits ur bruk.
Byggnader
På kyrkogården finns förutom kyrkan inga andra byggnader.
Beskrivning av enskilda kvarter, för kvartersindelning, se pdf.
Allmän karaktär
Sedan kyrkogården övergavs 1880 har den endast använts vid ett fåtal tillfällen. Den yngsta gravstenen är från 1956, men senaste begravningen skedde 1996. På Vederslövs gamla kyrkogård finns 24 gravvårdar. Dessutom finns ett träkors som står uppställt vid västra muren En större plan natursten vid muren kan ha varit en gravsten. Den äldsta gravvården som kan dateras är från 1850. Det finns flera gravvårdar som har oläslig text. Gravvårdarna står i små grupper på kyrkogården i sydöst, nordväst och längs västra sidan.
Orts- och gårdsnamn nämns på några gravvårdar. De är Lia, Nöbbeled, Norregård, Sjöabol, Ljunsåkra och Södregård. Yrkestitlar som kyrkoherde, hemmansegaren och kyrkvärden omnämns på ett fåtal gravvårdar. Psalm- och bibelhänvisningar som nämns är Sv Ps 36 v6 och Hes 37 k, 12.13 v.
Sydvästra hörnet av kyrkogården
I det sydvästra hörnet finns den kända sångerskan Kristina Nilssons föräldrars grav. På den högresta gravstenen av sandsten står namnen Jonas Nilsson
från Sjöabohl och hans hustru Stina Cajsa Månsdotter. Gravplatsen är en
grusgrav som är inhägnad med ett gjutjärnsstaket. I samma grupp av gravvårdar finns även en högrest gravsten i grå granit från 1879, en halvhög smal
gravsten i diabas från 1905 och en låg bred gravsten i grå granit med näst
intill oläslig text. Den sistnämnda gravstenen och graven omgärdas av en
stenram dekorerad med stenklot i de västra hörnen. Slutligen så finns det en liten fyrkantig häll i svart diabas från 1930-talet. Graven är en liten grusgrav som omgärdas av en liten stenram.
Västra sidan
I väster finns två järnvårdar. Ett smideskors med trekantigt takformat krön och två återstående hängande löv på korsarmarna och ett gjutjärnskors från 1864. Gjutjärnskorset har klöverbladsformade avslut på korsarmarna och är dekorerat med änglamotiv på sockeln.
Nordvästra hörnet av kyrkogården
I det nordvästra hörnet av kyrkogården är gräset högre och där finns fem gravvårdar av olika slag. En av dessa är en gravsten av röd kalksten i halvhög smal ålderdomlig utformning. Gravstenen kröns av ett kors i brons. Ytterligare en gravsten har ålderdomlig utformning och är tillverkad av grå kalksten. I samma grupp finns en halvhög smal gravsten i diabas från 1875. Bland dessa gravvårdar finns även två gjutjärnskors, varav det ena är från 1859.
Sydöstra hörnet av kyrkogården
Den största gravvårdsgruppen finns i det sydöstra
hörnet på kyrkogården. Här finns hela tio gravvårdar.
I gruppen finns fyra högresta gravstenar. Två av
dem är i grå granit, den ena (odaterad) kröns av ett
kors i samma stenmaterial och den andra från 1890
har en infattad platta i marmor. De andra högresta
är en i ljusröd granit från 1880-talet och en i diabas
från 1919. En halvhög smal gravsten kalksten i ålderdomlig
modell, en låg kvadratisk i diabas från
1956 och en halvstor häll i röd granit från 1899.
I det sydöstra hörnet finns dessutom tre gjutjärnskors
i olika modeller från 1850, 1862 och1887.
Det äldsta har helt raka kanter, det andra ett enkelt
med klöverbladsformade slut på korsarmarna och
det yngsta mest utsmyckat med klöverbladsformade
slut på korsarmarna och en ängel som dekor på
sockeln. Dessutom finns en mossbelupen häll av
natursten, där eventuell text ej går att läsa.
Inventeringsår 2002
Text saknas för närvarande
Inventeringsår 2015
Vederslövs kyrka och kyrkogård syns på den geometriska avmätningskartan från 1705 och på storskifteskartan från 1761-63. 1705 syns inte klockstapeln på kartan, men väl två byggnader söder om kyrkogården. I kyrkogårdsmuren syns två stigluckor, en i söder och en i norr. Stigluckorna var timrade och stängdes med portar. På storskifteskartan var inga byggnader markerade. 1694 omtalas en ny klockstapel. Den reparerades vid flera tillfällen under 1700-talet och 1826 ansågs den vara i mycket bristfälligt skick. Vid ett flertal tillfällen under 1700- och 1800-talen omtalas att kyrkogårdsmuren och stigluckorna ska repareras och att annan uppsnyggning ska göras på kyrkogården.
I församlingsprästens ämbetsberättelse vid biskopsvisitationen 1877 uppges att ”Begrafningsplatsen som omgifver kyrkan är en icke plan areal, ej reglerad till tomter eller qvarter genom sandgångr, utan öppnas grafplatser efter godtyckligt val dels af den aflidnes anhöriga dels af Kyrkväktaren, i förra fallet med honom till råds tagen. Platsen torde icke vara tillräcklig för behofvet. Grafvarne vårdas delvis, andra glömmas. Inhägnaden utgöres af en bristfällig stenmur. Tvenne träportar bilda ingångar, den ena från söder, den andra från öster. Någon utvidgning
har troligen aldrig förekommit. Ett bårhus i
någorlunda hållbart skick finnes uppfördt norr om
kyrkan, liasom klockstapeln; om dörrar dertill har
man ingen vetskap. Sockenstugan, strax invid belägen,
är så att säga i harmonie med de öfvriga
ecclesiastiska byggnaderna, föga inbjudande till
uppehållsort vid offentliga förhandlingar genom
ålder och förfall; kyrkoväktaren med sin talrika familj
finnes dock derstädes å öfra bottnen inhyst.”.
”Klockstapeln delar kyrkans egenskap att vara
förfallen och hardt när obrukbar. Deri inneslutas
tvenne klockor, hvilka ringas genom trampning. Å
den lilla finnes oingen inskription, den storas är
otydbar. Ringningen verkställes af kyrkoväktaren
de begge första gångerna, sammanringningen af
församlingens hemmansinnehafvare efter pålysning.”.
Bårhuset och sockenstugan som omtalas i
samma berättelse förlorade sin funktion efter nya
kyrkans tillkomst och revs senare.
På kyrkogården finns bland annat den kända
sångerskan Kristina Nilssons föräldrars grav.
Gravplatsen är inhägnad och ligger till vänster, när
man kommer innanför kyrkogårdsgrinden.
År 1683-1953 Ändring
För händelser, se pdf.
ATA.
Klipparkivet vid Smålands museum.
Topografiska arkivet vid Smålands museum.
Vassi, Heidi, red.. (1998). Kyrkobyggnader i Kronobergs län. ISBN: .
Ullén, Marian. (1981). Vederslövs och Dänningelanda kyrkor.. Kinnevalds härad, Småland Band V:3, Sveriges
kyrkor, Småland,. ISBN: .
Wahlgren, Sven. Vederlövs gamla kyrka.. ISBN: .
Åhman, Eva. (1999). Antikvarisk medverkan vid restaurering Vederslövs gamla kyrka. Smålands museums
rapport 1999:5. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin