Motivering (skydd): Kvarter A
Då kvarteret uppvisar en relativt enhetlig prägel,
med endast två högresta gravstenar, bör nya gravvårdar
vara av låg typ. De två kvarvarande högresta
gravstenarna bör bibehållas, liksom grusgravarna
och gravarna med stenramar. Det är önskvärt att de
stenramar som har blivit gräsöverväxta eller håller
på att bli det, rensas fram, då dessa ger kvarteret
karaktär. Det är även önskvärt att befintliga gravstenar
få stå kvar så länge som möjligt i kvarteret.
Kvarter B
De två högresta gravstenarna är placerade bredvid varandra och ger kvarteret karaktär. Därför kan nya gravstenar vara av antingen låg eller mer högrest typ. Det är dock viktigt att nya gravvårdar passar in med övriga gravvårdar i kvarteret. De två kvarvarande högresta gravstenarna bör bibehållas, liksom graven med stenram. Det är önskvärt att den stenram som har blivit gräsöverväxt, rensas fram, då dessa ger kvarteret karaktär. Om det finns fler stenramar som blivit gräsöverväxta bör dessa också rensas fram. Det är även önskvärt att befintliga gravstenar få stå kvar så länge som möjligt i kvarteret.
Kvarter C
Då kvarteret uppvisar en relativt enhetlig prägel,
med endast fyra gravstenar av mer högrest typ,
bör nya gravvårdar vara av låg typ. De högresta
gravstenarna bör bibehållas, liksom övriga som är
äldre (före 1930). Det är även önskvärt att befintliga
gravstenar få stå kvar så länge som möjligt i
kvarteret.
Kvarter D
De högresta gravstenarna är av olika utformning.
Tillsammans med de låga gravvårdarna ger de
kvarteret sin karaktär. Därför kan nya gravstenar
vara av antingen låg eller mer högrest typ. Det är
dock viktigt att nya gravvårdar passar in med övriga
gravvårdar i kvarteret. De högresta gravstenarna
och övriga gravvårdar som tillverkats före 1930
bör bibehållas, liksom grusgravarna och gravarna
med stenramar. Det är önskvärt att den stenram
som har blivit gräsöverväxt och andra som eventuellt
är helt gräsöverväxta, rensas fram, då dessa
ger kvarteret karaktär. Det är även önskvärt att befintliga
gravstenar få stå kvar så länge som möjligt
i kvarteret.
Kvarter E
Gravvårdarna i kvarter E är av olika typ och storlek.
Gravstenar i svart diabas är vanligast och nya kan
mycket väl vara av den stensorten för att kvarteret
ska vara enhetligt. Detta är dock inte nödvändigt,
utan nya gravvårdar kan vara av olika utformning,
material och storlek. Viktigast är att nya gravvårdar
passar in med övriga gravvårdar i kvarteret. De
högresta gravstenarna och gravstenar som tillverkats
före 1930 bör bibehållas, liksom gravarna med
stenramar och kulturgravarna. Det är önskvärt att
de stenramar som har blivit gräsöverväxta, rensas
fram, då dessa ger kvarteret karaktär. Om det finns
fler stenramar som blivit gräsöverväxta bör dessa
också rensas fram. Det är även önskvärt att befintliga
gravstenar få stå kvar så länge som möjligt i
kvarteret.
Kvarter F
Gravvårdarna i kvarter F är av olika typ och storlek.
Nya gravvårdar kan därför vara av olika utformning,
material och storlek. Det är dock viktigt
är att nya gravvårdar passar in med övriga gravvårdar
i kvarteret. De högresta gravstenarna och
gravstenar som tillverkats före 1930 bör bibehållas,
liksom gravarna med stenramar och kulturgravarna.
Det är önskvärt att de stenramar som
har blivit gräsöverväxta, rensas fram, då dessa ger
kvarteret karaktär. Om det finns fler stenramar som
blivit gräsöverväxta bör dessa också rensas fram.
Det är även önskvärt att befintliga gravstenar få stå
kvar så länge som möjligt i kvarteret.
Kvarter G
Kvarter G bör bevaras i befintligt skick.
Gravvårdar uppställda norr om kyrkan
Det är bra att äldre gravvårdar som gått ur bruk
tas tillvara. Dock borde de förankras på något sätt,
så att de inte orsakar någon skada eller faller omkull
och går sönder. Området norr om kyrkan borde
kunna användas till detta.
Sammanfattning
Kalvsviks kyrkogård har ett högt läge och syns vida omkring. Kyrkogården brer till största delen ut sig söder om kyrkan. Det finns sju kvarter på kyrkogården. Inga gravkvarter är placerade norr om kyrkan. Kyrkogården är öppen och välplanerad med strikta kvarter med raka rader. Kyrkogården är av mellanstor storlek och har troligtvis utökats vid något tillfälle. Ingen minneslund, urngravkvarter eller asklund finns. Förutom kyrkan finns endast en redskapsbod norr om kyrkan på kyrkogården. Kyrkogården omgärdas av en stenmur, en hagtornshäck och ett trästaket. Ingångar med smidesgrindar finns i söder och väster. En trädkrans av unga lönnar kringgärdar delvis kyrkogården. Kyrkogården är mycket kal och endast en rad med unga lönnar, två avenbokshäckar och några buskar söder om kyrkan finns på kyrkogården förutom trädkransen och hagtornshäcken.
Alla kvarter har en blandad karaktär med olika typer av gravvårdar. Gravvårdstyper som förekommer är låga rektangulära gravstenar, fri form, små och stora hällar, låga breda gravstenar, högresta gravstenar både som riktigt stora och halvhöga smala. De äldre gravstenarna är oftast tillverkade av svart diabas. Bland de yngre är stenmaterialet mer varierat och utgörs av grå granit, svart diabas, röd granit och labradorgranit.
Även gravvårdar i andra material finns representerade som träkors och gjutjärnskors. Gravvårdarna i de flesta kvarteren är av olika typ och storlek. Nya gravvårdar kan därför vara av olika utformning, material och storlek. Det är dock viktigt är att nya gravvårdar passar in med övriga gravvårdar i kvarteret. De högresta gravstenarna och gravstenar som tillverkats före 1930 bör bibehållas, liksom gravarna med stenramar och kulturgravarna. Det är önskvärt att de stenramar som har blivit gräsöverväxta, rensas fram, då dessa ger kvarteret karaktär. Om det finns fler stenramar men som inte syns då de blivit gräsöverväxta bör dessa också rensas fram. Det är även önskvärt att befintliga gravstenar få stå kvar så länge som möjligt i kvarteret.
Inventeringsår (1999)
Se Historik.
Inventeringsår (2007)
Allmän karaktär
Kalvsviks kyrkogård har ett högt läge och syns vida omkring. Kyrkogården brer till största delen ut sig söder om kyrkan. Det finns sju kvarter på kyrkogården. Inga gravkvarter är placerade norr om kyrkan. Endast kvarter G som blott inrymmer en gravsten ligger nordväst om kyrkan. Kyrkogården är öppen och välplanerad med strikta kvarter med raka rader. Då kyrkogården ligger högt och är sparsamt bevuxen med träd får den ett något kalt och kargt utseende. Norr om kyrkogården går berget i dagen. Kyrkogården är av mellanstor storlek och har troligtvis utökats vid något tillfälle. Ingen minneslund, urngravkvarter eller asklund finns. Förutom kyrkan finns endast en redskapsbod norr om kyrkan på kyrkogården.
Omgärdningar
I söder och väster omges kyrkogården av en mur
av grovhuggna kvaderstenar. Markytan inne på
kyrkogården ligger i samma nivå som överkanten
på muren. I norr omgärdas kyrkogården av ett trästaket
i östra delen och en hagtornshäck i den östra
delen. Hagtornshäcken som är 1,3-1,5 meter hög
fortsätter som avgränsning för kyrkogården i öster.
Ingångar
En grind finns i väst. Den är en ca 1,25 meter hög
och drygt 2 meter bred dubbelgrind i järnsmide.
Grindstolparna är lika höga och av huggen granit.
Fem trappsteg i släthuggen granit leder upp till
kyrkogården. Två ledstänger av svartmålat järnrör
kantar trappan.
I söder finns även där en dubbel järnsmidesgrind,
med höjd av omkring 1,10 meter och bredd
på ungefär två meter. Grindstolparna är av huggen
granit, fyrkantiga med bredd på ungefär 0,3 meter
och cirka en meter höga.
Utanför västra grinden finns en upphöjd gräsyta,
tre trappsteg upp. Runt ytan finns en mur liknande
den som finns runt kyrkogården. På gräsytan
finns ett fyrkantigt ”brunnskar” i granit med årtalet
1902 uthugget i stor stil. I ”brunnskaret finns
en blomsterplantering och en vev i trä och järn är
förankrad överst. Utanför västra ingången står en
fattigbössa.
Vegetation
En trädkrans av unga lönnar kringgärdar kyrkogården
i söder, sydväst, väst och den västra delen av
norr. En rad av unga lönnar växer också längs östra
sidan av kvarter B och D. Som tidigare nämnts
växer en hagtornshäck som avgränsning för kyrkogården
i öster och östra delen av norr.
Det finns inte så mycket växtlighet med större
träd och buskar på kyrkogården. En nyplanterad
ek finns i kvarter E. Rhododendronbuskar växer
i kvarter G. Längs kyrkans södervägg växer sex
mindre buskar. Runt bevattningsbrunnen i kvarter
C finns en avenbokshäck och en likadan häck
växer runt soptunnor i kvarter D. I kvarter C står
en parkbänk öster om häcken och i kvarter D en
parkbänk väster om avenbokshäcken.
Gångsystem
Kyrkogårdens huvudgångar fram till kyrkan (torningången och handikappingången är sjöstensbelagda. De går från den södra grinden och fram till kyrkan, runt kyrkans sydvästra hörn och fram till västra ingången. Två bänkar står vid den västra gången och två lyktstolpar av järnsmide står utanför den västra grinden.
En nästan överväxt kalkstenssgång sträcker sig från sjöstensgången norr om tornet till redskapsboden norr om kyrkan.
Övriga gångar är grusade.
Gravvårdstyper
I alla kvarter finns en blandad karaktär med olika typer av gravvårdar. Dock är gravstenar av låg rektangulär typ vanligast och ger de flesta kvarteren sin karaktär. Andra vanliga gravvårdstyper är hällar. Små hällar är vanligast, men även större förekommer. Låga breda gravstenar är representerade av ett mindre antal. De pryder ofta familjegravar. I alla kvarteren finns högresta gravstenar representerade, både som riktigt stora och halvhöga smala. De äldre gravstenarna är oftast tillverkade av svart diabas. Bland de yngre är stenmaterialet mer varierat och utgörs av grå granit, svart diabas, röd granit och labradorgranit. En gravstenstyp som börjat användas de senaste decennierna är de i fri form. Inte bara gravvårdar i sten förekommer. I kvarter F finns ett träkors och två gjutjärnskors. Ett tjugotal gjutjärnskors står uppställda mot norra kyrkväggen.
Byggnader
Förutom kyrkan finns endast en byggnad på kyrkogården, en redskapsbod norr om kyrkan. Byggnaden är av trä, locklistpanel och har detaljer med snickarglädje. Färgen är gulvit och flagnad. Taket är täckt av eternitplattor.
Beskrivning av enskilda kvarter
Kvarter A
Allmän karaktär
Kvarter A är ett litet kvarter i västra delen av kyrkogården, strax söder om kyrkan. Inga träd eller buskar växer i kvarteret. I två av raderna står gravvårdarna vända rygg mot rygg och de två övriga är enkelrader. Gravstenarna är riktade mot öster och väster. I kvarteret finns två grusgravar med stenramar. Ytterligare en grav har stenram men gruset är utbytt mot gräs. Det finns även fyra delvis gräsöverväxta stenramar och ytterligare fler kan ha blivit helt gräsöverväxta. Många av gravarna är familjegravar.
Gravvårdstyper
Endast två gravstenar är av högrest typ i grå granit.
Den lägre av dessa är från 1868 och den andra från
1899. Det stora flertalet gravvårdar i kvarteret är
av låg rektangulär modell, mestadels av svart diabas.
Men grå samt röd granit förekommer också.
Krönet på dessa gravstenar har olika utformning
och finns bland annat som våg-, trappstegs- och
soluppgångsformade. Vissa är inspirerade av antika
tempelformer. En gravsten från 1980-talet i grå
granit är mer fritt utformad.
Några gravstenar från mitten av 1900-talet är
av låg bred typ och tillverkade av diabas och grå
granit. Inom en av grusgravarna finns en stor häll
i grå granit. Mindre hällar i svart diabas och grå
granit förekommer också.
På några gravvårdar nämns yrkestitlar såsom
kakelugnsmakaren, adjunkt, kyrkoherden och
smedmästare. Orts- och gårdsnamn omnämns
också som exempelvis Ljungheden, Hårestorp,
Kläcklinge och Baljaryd. Psalmhänvisningar förekommer
på några gravstenar, som Ps 86, 477 och
476. Bibelord och hälsningar är bland annat ”Si
Jesus är ett tröstrikt namn och i all nöd vår säkra
hamn. Igenom Jesus få vi nåd och finns på de bästa
råd. Amen” och ”Tack för ditt ljusa minne”.
Kvarter B
Allmän karaktär
Även kvarter B är ett litet kvarter. Det är beläget öster om kvarter A. En rad av unga lönnar växer också längs östra sidan av kvarteret, annars finns det ingen större växtlighet. En grav har en stenram som håller på att växas över med gräs. Längst österut i kvarteret finns en parkbänk utplacerad. Alla gravplatserna är inte utnyttjade i kvarteret.
Gravvårdstyper
Gravkvarteret är inte stort och omfattade endast 24 gravvårdar vid inventeringstillfället. Två gravstenar var av högrest modell. Den ena som var i grå granit var från 1884 och den andra i diabas från 1904. Övervägande delen av gravvårdar är av låg rektangulär typ. Krönen på gravstenarna är av olika utformning och de är tillverkade av grå granit, svart diabas och röd granit. De förekommer främst under andra halvan av 1900-talet. Det finns även en gravsten från 1990-talet i mer fri utformning. I kvarteret finns flera hällar, både större och mindre. Bland de mer utmärkande av dessa är en liten häll i diabas, i form av en uppslagen bok från 1952 och en liten häll formad som ett hjärta i röd granit. En av gravstenarna saknar efternamn i texten. Yrkestitlar omnämns inte så ofta på gravstenarna. Endast nämndemannen, lantbrukaren och hemmansägaren finns i detta kvarter. Ortsnamn är inte heller särskilt vanligt, men bland annat nämns Torstalycke, Ekamåla, Frännafälle och Lockarör. Psalmhänvisningar och bibelcitat förekommer ungefär lika ofta. Exempel är Ps 344, 468, 455 och 170. ”Herren gaf och Herren tog, välsignat vare Herrens namn.”
Kvarter C
Allmän karaktär
Kvarter C är ännu ett litet kvarter, med liknande
utformning som kvarter A och B. Förutom en avenbokshäck
runt bevattningsbrunnen i väster förekommer
inga träd eller buskar i kvarteret. Endast
23 gravvårdar finns i kvarteret och det finns plats
för fler. Ett antal platser är lediga. Den äldsta gravstenen
är från 1901.
Gravvårdstyper
En högrest gravsten och tre halvhöga smala i svart
diabas finns i kvarteret. Tre är från början av 1900-
talet och en från 1988. Endast en liten häll i diabas
förekommer. Definitivt vanligast är de låga rektangulära
med olika typer av krön. De förekommer
från 1950-talet och framåt, förutom en liten fyrkantig
som är från 1902. En gravsten som utmärker
sig är en hjärtformad diabas från 2006 som pryder
en barngrav.
Yrkestitlar som nämns är arrendator, hemmansägare
och skomakare. Orts- och gårdsnamn
som omnämns är bland annat Sunnerön, Storäng,
Kråketorp och Hagsgärde. Psalmhänvisningar är
Ps 147 och 486.
Kvarter D
Allmän karaktär
Ett större kvarter än de föregående. En rad av unga lönnar växer också längs östra sidan av kvarteret och en avenbokshäck växer runt platsen för soptunnorna. I övrigt finns inga träd eller buskar i kvarteret. Två gravar har stenram, varav en är en grusgrav. Ytterligare en stenram börjar bli gräsöverväxt. Två av stenramarna är av något mindre modell än de vanligtvis brukar ha. Flera av de äldre gravarna har utsetts till kulturgravar.
Gravvårdstyper
I kvarter D finns sex högresta gravstenar av olika
typ. En är en obelisk i grå granit från år 1900, en
monolit i grå granit pryder en familjegrav, en i röd
granit är från 1900, en i svart diabas är från 1890
och en i grå granit från 1892. Slutligen finns det
en högrest gravsten i grå granit från 1890, som har
en inmonterad thorvaldsenmedaljong i porslin med
motivet natten.
Vanligaste gravvårdstypen är den låga rektangulära
med olika typer av krön. I kvarteret är de
vanligast under 1970- till 1990-talen. De förekommer
i grå granit, svart diabas, röd granit och labradorgranit.
Några gravstenar i fri form förekomme
också under samma tid och är tillverkade av samma
stensorter, förutom labradorgranit.
Hällar förekommer i ett tiotal. De är både stora
och små och tillverkas främst i diabas, men även
grå och röd granit förekommer. En av de äldsta
gravstenenarna är en liten upphöjd häll i grå granit.
Den allra äldsta är en gravsten uppbyggt av ett fundament
med en fyrkant. Den är från 1855.
Yrkestitlar förekommer på ett tiotal gravvårdar.
Exempel är gästgivaren, kyrkoherden, kronojägaren
och snickaren. Orts- och gårdsnamn är ungefär
lika vanligt och några som nämns är Aranäs, Hjortatorp,
Degerhaga, Växjö och Skäggalösa. Några
psalmer som omnämns är 469, 482, 484, 491 och
537. Bibelcitat och tänkespråk är”Saliga äro de
som i Herranom dö” och ”Vila i frid”.
Kvarter E
Allmän karaktär
I nordöstra delen av kyrkogården finns kvarter E, som är vidsträckt
och omfattar ett stort antal gravvårdar av olika typ. Den
äldsta gravvården är från 1918. I kvarteret finns många små
gravvårdar, troligen har allmänna linjen funnits här tidigare.
Två gravar har stenramar och på tolv finns stenramar som är
mer eller mindre överväxta med gräs. Barngravar finns längst
österut i kvarteret. Vissa av gravstenarna verkar återanvända.
På en grav finns vintergröna, kan eventuellt vara rest av en
gravkulle.
Gravvårdstyper
I kvarter E finns ett tjugotal högresta och halvhöga smala gravstenar,
företrädesvis i diabas. De är främst från 1920- och 1930-
talen. Av de högresta finns bland annat två stora stenkors från
1925 och 1935. Det största är 1,5 meter högt. Från samma tid
är även de låga breda gravstenarna i diabas och grå granit. Flera
av dem pryder familjegravar. Bland de större gravvårdarna
finns tre stora gravhällar, tillverkade i diabas och grå granit.
Precis som i övriga kvarter dominerar de låga rektangulära
gravstenarna här. En del av dem är små och rektangulära
på höjden, det vill säga höjden är större än bredden. De låga
rektangulära gravstenarna uppträder från 1920-talet
och framåt. Dessa gravstenar är framförallt tillverkade
av diabas, men grå granit, röd granit och
labradorgranit förekommer också. Några gravstenar
i fri form figurerar från 1980-talet och framåt. I
kvarteret är de gjorda av diabas och grå granit.
I kvarteret finns många små gravvårdar. Det
har företrädesvis tillhört den allmänna linjen som
med största sannolikhet funnits i kvarteret. Gravstenar
som tillhört allmänna linjen är framförallt
små hällar, små rektangulära och kvadratiska gravstenar
och låga smala gravstenar. Det finns bland
annat en mycket liten gravsten från 1924. På sju
gravstenar saknas efternamn och på tretton saknas
födelse- och dödsårtal. På två hällar finns texten
”Mor”, ”Far”. På barngravarna längst österut finns
också små gravstenar.
Yrkestitlar är ganska ovanligt i kvarteret. Exempel
på titlar är hemmansägare, kakelugnsmakaren,
f d rättaren, skomakaren och kyrkovärden.
Orts- och gårdsnamn är vanligare, såsom bland
annat Kalfhaga, Björket, Lunden och Hässlelycke.
Bibelhänvisningar är också relativt vanligt och
några som nämns är Ps 275, 344, 347, 385 och 477.
På en häll i diabas står ”En sonson till Sven Coesar
från USA lade denna sten vid besök i Kalvsvik
1958.”
Kvarter F
Allmän karaktär
Det sydöstra hörnet av kyrkogården upptas av kvarter F. Precis som kvarter E är detta ett stort kvarter. Förutom trädkransen i söder vid muren finns inga träd eller större buskar i kvarteret. Två gravar omgärdas av en stenram och på elva gravar finns mer eller mindre gräsöverväxta stenramar. Den äldsta gravstenen är en av högrest modell från 1903. Gravar som anses speciellt bevarandevärda har utsetts till kulturgravar. På någon gravsten är texten oläslig.
Gravvårdstyper
Flest högresta och halvhöga smala gravstenar finns
i kvarter F. De är ungefär ett trettiotal, är alla av
svart diabas och förekommer från tidigt 1900-tal
(1903) till 1920-talet i kvarteret. Alla är i princip
av den vanligt förekommande modellen, med lite
bredare bas och smalare krön.
Den vanligast förekommande gravvårdstypen
är de låga rektangulära gravstenarna. I kvarter F
är de särskilt vanliga under 1950- och 1960-talen.
På några av denna typ av gravstenar står årtal från
början av 1900-talet, men de kan vara senare. Precis
som i kvarter E finns här en mycket liten gravsten
av låg rektangulär form. Från 1980-talet finns
två gravstenar i diabas som framställts i fri form.
En annan vanlig typ är de små hällarna, som i
kvarteret är särskilt vanliga i svart diabas. Enstaka i
grå och röd granit förekommer. Hällarna förekommer
under hela 1900-talet. Två stora hällar i diabas
från 1940-talet finns också, liksom låga breda
gravstenar i diabas och grå granit. De är företrädesvis
från 1900-talets början.
Som enda gravkvarter på kyrkogården finns
här gravvårdar av annat material. Två gjutjärnskors
från 1911 och 1920 finns i kvarteret, liksom ett träkors
från 1990.
På en av gravvårdarna nämns inte något efternamn
och på fem finns inga årtal nämnda för födelse
och död.
Bland yrkestitlarna är hemmansägare det utan
tvivel vanligaste, hela tretton har den titeln omnämnd
på gravvården. Andra yrkestitlar i kvarteret
är bland annat skomakaren, hemmasonen, landtbrukaren
och fd kyrkovärden. Orts- och gårdsnamn är
relativt vanligt förekommande. Bland ortsnamnen
kan nämnas Sjöudden, Västrahult, Baggagård och
Tjugeboda. Psalm- och bibelhänvisningar är också
relativt vanliga. Några är Sv Ps 396, 424 221 och
469. Rom 14:7-9, Job 1:21 och Dav Ps 25 nämns
också. Några tänkespråk finns även som ”Din nåd
är bättre än liv”, ”Älskad i lifvet, saknad i döden”,
”Att leva med Gud är att leva för evigt”, ”Jordens
oro viker för den frid som varar” och ”Graven allt
förliker, hilmen allt förklarar”.
Kvarter G
Allmän karaktär
Kvarter G ligger i det nordvästra hörnet på kyrkogården.
Ett mycket litet kvarter med endast en
gravsten.
Gravvårdstyper
En högrest gravsten i grå granit rest över Handlande
C.J Lundström och hans maka Elin från Fridhem.
Han dog 1899 och hon 1914. På gravstenen
står även psalmhänvisningen Ps 486.
Gravvårdar uppställda norr om
kyrkan
Allmän karaktär
Norr om kyrkan står ett tjugotal gjutjärnskors, en
halvhög smal gravsten och två stenramar som tagits
ur bruk. De står lutade mot kyrkväggen.
Gravvårdstyper
Gjutjärnskorsen är från 1865 till 1895. På samma
plats står även en halvhög smal gravsten i diabas
från 1920. Det ligger även två delar till en stenram
som omgärdat en grav.
Inventeringsår 2002
HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Kyrkan uppfördes 1851-52 som ersättare för en medeltida träkyrka. Den nya kyrkplatsen är förlagd ca 300 m öster om den gamla, som bevarats som ödekyrkogård. Ett första beslut om nybyggnad togs 1828. Kyrkan uppfördes under ledning av byggmästare Jonas Elmqvist, Växjö, efter ritningar av Fredrik Wilhelm Scholander 1848. För snickeri- och murningsarbetet kontrakterades Jonas och Nils Malmberg från Växjö. Invigningen förrättades 1861 av biskop Henrik Gustav Hultman.
PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt kyrkorum med lägre, halvrunt korparti i öster och torn i väster. Sakristian placerad mitt på norra långväggen. Ingångarna är förlagda till tornet samt södra långväggen. En separat ingång finns till sakristian. Uppförd av sten samt spritputsad och vitkalkad. Slätputsade omfattningar och lister. Sockeln gråmålad. Takbeläggning av kopparplåt.
EXTERIÖR - Exteriören följer Scholanders reviderade förslag med vissa förenklingar i fråga om portalernas och fönstrens omfattningar och fönsterbågarnas utformning. Tornets listverk och gavelornering uteslöts likaså. Lanterninen är nu sluten och tornet har försetts med tornur.
INTERIÖR - I interiören gjordes vissa avsteg från Scholanders ritning beträffande korpartiet, som fick en öppnare karaktär genom att korbågen gjordes bredare och altarringen fick rundad form. Kyrkans interiör har delvis förändrats genom 1900-talets renoveringar. Korvalvets dekormålning tillkom 1908 och ersatte då en äldre dekor. Altarets fristående placering och altartavlans arkitektoniska omramning tillkom 1952. Altartavlan, "Kristi begabbelse", är utförd av Johan Zacharias Blackstadius 1857 och var ursprungligen placerad mot korväggen och omramades av en pilasterställning, utformad i enlighet med Scholanders ritning. Predikstolen i klassicerande stil är ursprunglig liksom dess placering med uppgång från sakristian. Orgeln tillkom 1867. Utrymmet under läktaren har delvis tagits i anspråk för inbyggnader. Den nuvarande färgsättningen i grått och guld med inslag av rosa samt marmoreringar härrör från renoveringen 1990. I samband med denna renovering begärde församlingen att få utföra glasmålningar för korfönstren efter de skisser som uppgjorts av David Ralson 1969. RAÄ avstyrkte denna begäran med hänvisning till kyrkorummets karaktär samt att konstnären var avliden och ej själv kunde fullfölja arbetet. Församlingens överklagande avslogs senare av kammarrätten. Trots detta har glasmålningarna utförts och insatts.
Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2, Småland och Öland. 1993
Inventeringsår 2015
Kyrkogården anlades i samband med kyrkans uppförande. Det finns inte mycket uppgifter om kyrkogården under dess första hundra år. Någon gång troligen kring förra sekelskiftet utökades kyrkogården österut. 1950 kom ett förslag på omändring av kyrkogården. Kyrkogården omfattade vid denna tid dels en söder om kyrkan belägen äldre kyrkogårdsdel, dels en utvidgning åt öster. Kyrkogården begränsades i väster, söder och öster av en ca 1 meter hög terassmur av kilad granit. I norr och öster var kyrkogården omgiven av hagtornshäckar. Vid västra muren mellan nya och gamla delen av kyrkogården fanns två rader äldre lönnträd. Omändringen gällde uppdelningen av den äldre delen i nya gravkvarter, samt uppordnande av befintliga gravplatser på den nyare delen. De befintliga gångarna hade till största delen bibehållits. Nya grusgångar skulle anläggas i befintligt markplan. Kvarteren anlades som hela gräsplaner. Istället för grusgångar skulle trampstenar av kalksten läggas i gräset. Mellan gravraderna skulle rosenbuskar planteras. Övriga områden inom kyrkogården skulle vara belag da med gräsytor. I söder och öster avsågs trädbeståndet att utökas med björkar. Befintliga lönnar skulle beskäras i kronorna. En vattenbassäng av betong med kalkstensbeklädnad hade föreslagits i områdets västra del. Befintliga grindpartier vid västra och södra entréerna skulle bibehållas.
År 1861-2004 Ändring
1861 Kyrkan invigs 25 augusti 1861.
1950 Förslag på omändring av kyrkogården.
1953 Kyrkogården befanns i bästa skick enligt prostvisitationen. Detsamma gällde prästgården.
2004 En föryngring av trädkransen har skett. Elva stycken dåliga lönnar har tagits bort och 20 styck
en sex meter höga lönnar har planterats istället.
ATA.
Klipparkivet vid Smålands museum.
Topografiska arkivet vid Smålands museum.
ÄLDRE RITNINGAR - 1848 nybyggnad (F W Scholander); 1848 reviderade ritningar till nybyggnad (F W Scholander); 1866 orgel (A R Ekbom).
KÄLLOR, LITTERATUR OCH ÄLDRE AVBILDNINGAR - Pettersson, H, Kalvsviks kyrka 100 år 1852-1952. Kalvsviks Hembygdsförenings Årsskrift 5. Växjö 1953; Sandström, B, Kalvsviks kyrka. Manus 1990 för publicering i SvK. - Interiörbilder före 1908 års renovering i Mandelgrenska samlingen, Folklivsarkivet, Lund; Interiörbilder mot öster före och efter 1908 års renovering. ATA..
(1993). Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2. Småland och Öland.. ISBN: .
Vassi, Heidi, red.. (1998). Kyrkobyggnader i Kronobergs län. ISBN: .
Johansson, Åke. (1982). Kalvsviks kyrka. ISBN: .
Svensson, Åke. (2003). Kalvsviks kyrkor. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin