Motivering (skydd): Kvarter A
Kvarter A och B ingår i den äldsta delen av kyrkogården och här finns spår kvar av de oregelbundet placerde gravplatserna och även ett större antal äldre gravvårdar. Här finns även gravplatser omgärdade av stenramar och staket vilket var vanligt förekommande under 1900-talets första hälft. Största delen av gravvårdarna är huggna i den svarta diabasen och den grå graniten vilket ger kvarteren en svart/grå färgskala.
Vid nytillskott är det önskvärt att man använder gravstenar i den svart/grå färgskalan ett alternativ är att äldre gravstenar återanvänds. Önskvärt är även att omgärdningar i form av stenramar och staket bevaras och underhålls.
Kvarter B
Kvarter A och B ingår i den äldsta delen av kyrkogården och här finns spår kvar av de oregelbundet placerade gravplatserna och även ett större antal äldre gravvårdar. Här finns även gravplatser omgärdade av stenramar och staket vilket var vanligt förekommande under 1900-talets första hälft. Största delen av gravvårdarna är huggna i den svarta diabasen och den grå graniten vilket ger kvarteren en svart/grå färgskala.
Vid nytillskott är det önskvärt att man använder gravstenar i den svart/grå färgskalan ett alternativ är att äldre gravstenar återanvänds.
Önskvärt är även att omgärdningar i form av stenramar och staket bevaras och underhålls.
Kvarter C
Kvarter C och D ingår i den ursprungliga delen av kyrkogården. Ett fåtal av de äldre gravstenarna före omorganisationen av kyrkogården på efter 1940-talet finns kvar.
Kvarteret består av gravvårdar av varierad ålder och utförande. På grund av den stora variationen är kvarteret relativt okänsligt för nytillskott. Det är dock önskvärt att de äldre gravvårdarna bevaras alternativt återanvänds.
Kvarter D
Kvarter C och D ingår i den ursprungliga delen av kyrkogården. Ett fåtal av de äldre gravstenarna före omorganisationen av kyrkogården på efter 1940-talet finns kvar.
Kvarteret består av gravvårdar av varierad ålder och utförande. På grund av den stora variationen är kvarteret relativt okänsligt för nytillskott. Det är dock önskvärt att de äldre gravvårdarna bevaras alternativt återanvänds.
Kvarter E
Kvarter E ingår i den del som utvidgades på slutet av 1940-talet och är ett från tiden välbevarat kvarter med sin form och längs rygghäckar placerade gravvårdar.
För att bevara kvarterens karaktär är det viktigt att rygghäckar bibehålls och att eventuella nya gravvårdar hålls i samma låga höjd som övriga gravvårdar inom kvarteret. I övrigt är kvarteret relativt okänsligt för nytillskott.
Kvarter F
Kvarter F ingår i den del som utvidgades på slutet av 1940-talet och är ett från tiden välbevarat kvarter med sin form och längs rygghäckar placerade gravvårdar.
För att bevara kvarterens karaktär är det viktigt att rygghäckar bibehålls och att eventuella nya gravvårdar hålls i samma låga höjd som övriga gravvårdar inom kvarteret. Utöver det bör gången lagd med röda kalkstensplattor bevaras och underhållas. I övrigt är kvarteret relativt okänsligt för nytillskott.
Kvarter G
Kvarter G ingår i den del som utvidgades på slutet av 1940-talet och är ett från tiden välbevarat kvarter med sin form och längs rygghäckar placerade gravvårdar.
För att bevara kvarterens karaktär är det viktigt att rygghäckar med sin speciella form bibehålls och att eventuella nya gravvårdar hålls i samma låga höjd som övriga gravvårdar inom kvarteret. I övrigt är kvarteret relativt okänsligt för nytillskott.
Sammanfattning
Torpa kyrkogård är en grönskande plats med en stor variation gällande träd, buskar och perenner. Trädkransen är blandad och innehåller fyra olika sorters träd; kastanj, ek, lönn och ask. På kyrkogården finns också flera solitära träd som pelarek, alm och pil. Planteringar med rosor, barrträd och ett flertal buskar finns också.
Kyrkogården har liksom kyrkan medeltida ursprung. Den utvidgning som är känd är från tiden kring 1940-talets slut.
Kyrkogården är indelad i sju kvarter där tre ingår i den del som utvidgades på slutet av 1940-talet och resterande hör till den ursprungliga kyrkogården. Många äldre gravstenar, stenramar osv har avlägsnats och få av dessa finns bevarade. De spår som därför finns kvar har ett högt kulturhistoriskt värde som bärare av ett gravskick som tidigare varit vanligt men som idag är ovanligt på Torpa kyrkogård. Kistbegravningar är den vanligaste typen av gravsättning på kyrkogården. Ett område är anlagt som urnlund.
Gravvårdarna på kyrkogården är av varierande sort. Vanligast är den låga, rektangulära gravstenen men i kvarter A och B finns även ett antal högresta smala liksom några monumentala gravvårdar. Inga järnkors finns på kyrkogården. Några gravplatser är omgärdade av stenram och en gravplats är omgärdad av ett staket av gjutjärn. De äldsta gravstenarna är ifrån 1800-talets andra hälft. Det är önskvärt att en inventering görs där varje sten bedöms kulturhistoriskt, konstnärligt samt lokalhistoriskt. Särskilt intressanta gravvårdar bör sedan vårdas och bevaras som kulturgravar. Då kyrkogårdens gravvårdar är av varierande utseende är de flesta kvarter relativt okänsliga för nytillskott. Ett alternativ är att äldre gravvårdar återanvänds.
Önskvärt är även att de gravplatser som idag är grus- eller grästäckta och omgärdade av stenram eller staket bevaras och underhålls. De berättar om ett gravskick som var mycket vanligt under tiden kring sekelskiftet 1900 och fram till seklets mitt.
Inventeringsår (1999)
Text saknas för närvarande
Inventeringsår (2007)
Allmän beskrivning
Torpa kyrkogård omger kyrkan som 1865 ersatte en medeltida kyrka. Kyrka och kyrkogård ligger i norra delen av byn. Väster om kyrkogården passerar vägen mellan Annerstad och Hinneryd. På andra sidan landsvägen ligger prästgården och ytterligare västerut ligger församlingshemmet.
Omgärdning
Kyrkogården omgärdas av en kallmurad stenmur. Delar av den fungerar som stödmur. Kyrkogården omgärdas även av en trädkrans där vissa delar står innanför och andra utanför muren.
Ingångar
Kyrkogårdsmuren har fyra ingångar. Huvudingången är placerad i murens västra sida och leder in till kyrkans huvudingång. Den södra ingången leder in till den del av kyrkogården som anlades på 1940- talet. Den norra ingången är placerad så att man når bårhuset från den. Den östra är en ingång som leder ut mot skogsområdet och redskapsboden som är placerad nordost om kyrkogården. Alla ingångar utom den i norr är försedda med dubbelgrindar i svartmålat smidesjärn, den norra har en enkel grind i samma material. Huvudingångens grindar är fästa i stenstolpar som kröns av kulor i metall. Innanför grindarna går en trappa upp till den marktegelbelagda gången som leder upp mot kyrkan.
Gångsystem
De flesta gångar är grusbelagda. Gången upp mot kyrkan från kyrkogårdens huvudingång, gången längs med kyrkans södra sida samt anslutningen till gången ut mot den södra ingången är belagd med rött marktegel. Mellan kvarter A och C samt B och D går gångar av grå granitstenar som delvis har vuxit ner i gräset. Mitt i kvarter F går en gång i samma material och fortsätter i en trappa, lagd av samma sten, som leder ner mot bårhuset. I anslutning till gångarna mellan bårhuset och kvarter D samt den södra ingången är korta avsnitt av gångarna belagda med cementgrusplattor.
Vegetation
Kyrkogården omgärdas av en trädkrans av blandade lövträd som ek, lönn, ask och kastanj. På kyrkogården växer några solitära träd: två större almar, två pelarekar och en hängpil. Kyrkogården har ett stort antal buskar och perenna växter exempelvis rosentry, rhododendron, forsythia, rosor etc. Rygghäckarna är av cotoneaster/häckoxbär och spirea.
Gravvårdstyper
Den vanligaste gravstenen är den låga, rektangulära huggen i diabas, grå eller röd granit. I kvarter A och B är även den högresta smala gravstenen vanlig. När det gäller gravstenens inskriptioner är ortnamn vanligt förekommande. Däremot är titlar inte vanliga. Bibelord, psalmverser och minnesord är inte hel- ler vanliga. På en del stenar finns det längre inskriptioner
i form av citat. Få av de gravstenar som har
plockats bort finns kvar, de som bevarats är placerade
längs östra murens utsida. Inga gravstenar har
återanvänts inom kyrkogården.
Urnlund
I kyrkogårdens sydöstra hörn finns en plats avsatt
för urngravar. Det är endast ett fåtal gravplatser som
är utnyttjade. Urnlunden är placerad i en naturlig
backe med ekar och där t ex liljekonvalj växer.
Byggnader
De byggnader som tillhör kyrkomiljön är förutom
kyrkan prästgården som är placerad på andra sidan
landsvägen liksom församlingshemmet som ligger
ytterligare västerut. Till kyrkogården hör bårhuset
som byggdes och invigdes 1955. Bårhuset är beläget
öster om kyrkan och är en underjordisk byggnad
med fasad av sten och gräsbevuxet tak. Utanför
kyrkogårdens sydöstra hörn är en personal- och redskapsbyggnad
placerad. Den uppfördes år 2003 och
är i ett plan. Väggarna är klädda med träpanel som
är rödfärgad och taket är täckt med rött tegel. Utanför
kyrkogårdens nordöstra hörn står en äldre redskapsbod
även den har rödfärgad träpanel och taket
är täckt med korrugerad plåt.
beskrivning av enskilda kvarter
Kvarter A
Allmän karaktär
Kvarter A är beläget i kyrkogårdens sydöstra del. Det gränsar mot kvarter D i öster och avdelas från detta med en gång av grå granitstenar som delvis är nedväxta i gräset. Kvarteret följer kyrkogårdsmurens form vilken går ut i en vinkel i anslutning till ingången. Det finns inga rygghäckar inom kvarteret och ytan är gräsbevuxen. Det är ett av de äldre kvarteren där spår finns kvar i form av oregelbundet placerade gravplatser.
Kvarteret är delat i två delar med en gång av grus som går i nordsydlig riktning.
Gravvårdstyper
Gravvårdarna består liksom i kvarter B, C och D av såväl låga, rektangulära och breda gravstenar som högresta smala. I kvarteret finns även några monumentala gravvårdar. Materialet är sten där den svarta stenen, diabas dominerar men det finns även grå och röd granit. Två gravstenar är huggna i marmor. En gravplats är omgärdad av stenram och en med ett gjutet järnstaket. Inom stenramen är ytan gräsbevuxen medan ytan på gravplatsen som omgärdas av järnstaket är täckt med ljust grus. De äldsta gravvårdarna är från 1800-talets andra hälft och de senaste från tiden kring det senaste sekelskiftet. Ortnamn är mycket vanligt förekommande som exempelvis Forssa, Ränte, Rosenberg, Bärgaryd och Stackarp. Titlar är inte så vanliga men förekommer och där finns exempelvis kyrkovärd, drängen, hemmansegaren och lantbrukaren. Bibelord och psalmhänvisningar är heller inte vanliga däremot finns det på ett antal stenar längre inskriptioner med bibelord och minnesord. Ett par exempel på detta är ”Jag är uppståndelsen och livet” samt ”Den som har sonen har livet”. Bland mer speciella gravstenar kan nämnas en tumba i grå granit samt en av marmorvårdarna som är rest över drängen Johan Gustaf Persson som dog 1878.
Kvarter B
Allmän karaktär
Kvarter B är beläget i kyrkogårdens nordvästra del. Till formen liknar det kvarter A. Det gränsar mot kvarter D i öster och avdelas från detta med en gång av grå granitstenar som delvis är nedväxta i gräset. Kvarteret följer kyrkogårdsmurens form vilken går ut i en vinkel i anslutning till ingången. Det finns inga rygghäckar inom kvarteret och ytan är gräsbevuxen. Det är ett av de äldre kvarteren där spår finns kvar av mer oregelbundet placerade gravplatser. Kvarteret är delat i två delar med en gång av grus som går i nordsydlig riktning.
Gravvårdstyper
Gravvårdarna består liksom i kvarter B, C och D av främst låga, rektangulära och breda gravstenar men det finns även högresta smala liksom några monumentala gravvårdar. Materialet är sten där den svarta stenen, diabas dominerar men det finns även grå och röd granit. Två gravstenar är huggna i marmor. En gravplats är omgärdad med stenram och ett med ett lågt staket i smidesjärn som är fäst mellan stenpollare. Inom ramarna är ytan grustäckt.
De äldsta gravvårdarna är från 1800-talets andra hälft och de senaste från tiden kring det senaste sekelskiftet. Vanligast är gravvårdar från tiden 1930 – 40-talen. Ortnamn är mycket vanligt förekommande som exempelvis Rås, Södregård, Torpa och Bägaryd. Titlar är inte så vanliga men förekommer och där finns exempelvis lantbrukaren, f d hemmansägaren och köpman. Bibelord och psalmhänvisningar är heller inte vanliga däremot finns det på ett antal stenar längre inskriptioner med bibelord och minnesord. Ett par exempel på detta är ”Gud är kärlek” och ”Störst är kärleken”.
Bland mer speciella gravstenar kan nämnas de två gravstenarna i marmor som flankerar en monumental gravsten huggen i gråröd granit och formad som en urna på en sockel.
Kvarter C
Allmän karaktär
Kvarter C är beläget söder om kyrkobyggnaden. Det gränsar mot kvarter A i väster och avdelas från detta med en gång av grå granitstenar som delvis är nedväxta i gräset. I kvarteret finns några rader med rygghäckar av cotoneaster/häckoxbär och ytan är gräsbevuxen. En stor solitär alm står i den östra delen av kvarteret.
Gravvårdstyper
Gravvårdarna består liksom i kvarter B, C och D av främst låga, rektangulära och breda gravstenar men det finns även högresta smala liksom några monumentala gravvårdar. Materialet är sten där den svarta stenen, diabas, dominerar men det finns även grå och röd granit. Vanligast är gravvårdar från tiden 1930 – 50-talen. Ortnamn är mycket vanligt förekommande som exempelvis Dalsberg och Ryd. Titlar är inte så vanliga men förekommer exempelvis byggmästaren och skräddarmästaren. Bibelord och psalmhänvisningar är heller inte vanliga.
Kvarter D
Allmän karaktär
Kvarter D är beläget norr om kyrkobyggnaden. Det gränsar mot kvarter B i väster och avdelas från detta med en gång av grå granitstenar som delvis är nedväxta i gräset. I kvarteret finns två rader med rygghäckar av cotoneaster/häckoxbär samt en rad med spirea och ytan är gräsbevuxen.
Gravvårdstyper
Gravvårdarna består liksom i kvarter B, C och D av främst låga, rektangulära och breda gravstenar men det finns även högresta smala. Materialet är sten där den svarta stenen, diabas och den röda graniten dominerar men det finns även grå granit och andra stenmaterial som labrador och hallandsgranit. Vanligast är gravvårdar från tiden 1960 – 80-talen. Ortnamn är mycket vanligt förekommande som exempelvis Rås, Björkekärr och Mässeboda. Titlar är inte så vanliga men förekommer och där finns exempelvis fanjunkare och lantbrukare. Bibelord och psalmhänvisningar är heller inte vanliga däremot finns det några stenar som är försedda med längre inskriptioner i form av bibel- och minnesord, tex ”Gud är vår tillflykt” och ”Hand i hand för alltid”. Bland mer speciella gravstenar kan nämnas en formad som en bok huggen i röd granit.
Kvarter E
Allmän karaktär
Kvarter E är beläget i kyrkogårdens sydöstra del och ingår i den del som utvidgades på 1940-talet. Det är rektangulärt till sin form. Det gränsar mot kvarter F i norr och mellan kvarteren går en grusgång. I kvarteret finns två rader med rygghäckar av cotoneaster/häckoxbär och ytan är gräsbevuxen.
Gravvårdstyper
Gravstenarna är placerade i rader, en enkel rad längst i väster och dubbla rader där gravstenarna är placerade med ryggarna mot rygghäckarna. Gravstenarna är låga och rektangulära och huggna i diabas, grå granit och röd granit där den röda graniten dominerar.
De flesta gravstenarna är ifrån tiden 1970 – 90-talet men de tidigaste är från sent 50-tal och de senaste från början av 2000-talet. Ortnamn är vanligt och här finns exempelvis Sunnertorpa, Nygård, Vackersdal och Nyhem. Titlar och bibelord-/psalmhänvisningar är inte vanliga. Däremot så har ett antal gravvårdar längre inskriptioner i form av bibel- eller minnesord som tex ”Lammets blod är nyckeln till själva himmelen” och ”Gud är kärleken”.
Kvarter F
Allmän karaktär
Kvarter F är beläget i kyrkogårdens östra del och ingår i den del som utvidgades på 1940-talet. Det är rektangulärt till sin form. Det gränsar mot kvarter E i söder och G i norr, mellan kvarteren går grusgångar. I kvarteret finns en rad med rygghäck av cotoneaster/häckoxbär och ytan är gräsbevuxen. Mitt i kvarteret går en gång lagd med röda kalkstenplattor som leder mot bårhuset i väster.
Gravvårdstyper
Gravvårdarna i kvarteret är få till antalet. De är låga och rektangulära och huggna i diabas, grå och röd granit. Största antalet gravstenar är från 1960-talet. Ortnamn är vanligt och här finns exempelvis Mässeboda, Rya och Rosenborg. Titlar och bibelord-/psalmhänvisningar är inte vanliga.
Kvarter G
Allmän karaktär
Kvarter G är beläget i kyrkogårdens nordöstra del och ingår i den del som utvidgades på 1940-talet. Det är rektangulärt till sin form. Det gränsar mot kvarter D i väster. I söder ligger kvarter F, mellan de kvarteren går en grusgång. I kvarteret finns två rader med rygghäckar av cotoneaster/häckoxbär och ytan är gräsbevuxen. Vid muren växer en hagtornsbuske. Troligtvis var det i detta kvarter som de allmänna linjegravarna fanns.
Gravvårdstyper
Kvarteret är inte fullt utnyttjat. Gravstenarna är låga och rektangulära och huggna i diabas, grå granit och röd granit där den röda graniten dominerar. Det finns även gravstenar i form av naturstenar. I kvarteret finns tre mindre hällar, vilka är de äldsta gravstenarna där två är från 1930-talet. Eventuellt härrör de från de allmänna linjegravarna. Övriga stenar är från tiden 1950 till idag. Ortnamn är vanligt och här finns exempelvis Stackarp, Södergård, Mjäla och Moslida. Titlar och bibelord-/psalmhänvisningar är inte vanliga.
Inventeringsår 2002
Text saknas för närvarande
Inventeringsår 2015
Kyrkogården har medeltida ursprung. Den del som är belägen närmast kyrkobyggnaden fick troligtvis den form den har när kyrkan uppfördes på 1860-talet. På 1940-talet när en utvidgning planerades gjordes en uppmätningsritning som visar att den västra, norra och södra gränsen har det utseende som de har idag och i öster hade kyrkogården ett rakt avslut några meter från koret. Gravplatserna var av olika storlek och form och oregelbundet placerade på kyrkogården som inte hade några klart avdelade kvarter förutom att den var indelad i en del i söder och en i norr.
I en inventering som gjordes 1829 nämner man att det på Torpa kyrkogård finns en graf-sten med påskriften ” + Johan Lund 1823 i Cor 2 Cap 4 och 5 v”. Gravstenen finns inte kvar idag. Den första utvidgningen sedan den nya kyrkans uppförande gjordes på 1940-talet då ett förslag togs fram av Hans Lindén. I förslaget beskriver han den gamla kyrkogården och berättar om att gravarna är oregelbundet placerade och att gångar saknas. Flertalet gravplatser är inramade med stenramar eller järnstaket och på platserna står flera gravstenar av olika utseende och storlek. Gravplatserna är i varierande storlek. I det nordöstra hörnet står en redskapsbod. Granar inramar kyrkogården. På kyrkogården finns även ett antal lövträd.
Den nya kyrkogårdsdelen anlades österut något lägre placerad i terrängen än den äldre delen. Samtidigt gjordes en förändring av den äldre kyrkogården. Förändringen innebar att den delades in i tydliga kvarter och gångar anlades. Utvidgningen fick en ny stenmur som är en förlängning av den kring den äldre delen. I utvidgningen anlades fem nya kvarter. Den östra delen planerades som plantering och var avsedd att användas som urnlund i framtiden. Redskapsboden flyttades till den nya nordöstra gränsen. Granarna som nämns ovan planterades på 1880-talet längs med kyrkogårdsmuren. På 1940-talet höggs de ned. Vid den tiden fanns det endast ett fåtal lövträd på kyrkogården. Den nuvarande trädkransen har sitt ursprung i några av dessa och har sedan kompletterats.
1953 togs ett förslag till bårhus på Torpa kyrkogård fram av Bent Jörgen Jörgensen. Bårhuset invigdes 1955. Bårhuset lades i den nya utvidgningen och är placerat under jord.
1994 besökte Länsstyrelsen kyrkogården och en diskussion togs upp angående anläggande av minneslund och urnlund i det östligaste kvarteret. I kvarteret fanns då två urngravar. En urnlund har senare anlagts på denna plats.
År 2003 byggdes en nya personal- och redskapsbyggnad.
År 1864-2003 Ändring
• 1864-65 uppfördes den nya kyrkan.
• 1945 togs ett förslag fram för en utvidgning av kyrkogården.
• 1955 invigdes bårhuset.
• 2003 byggdes en ny personal- och redskapsbyggnad.
ATA.
Klipparkivet vid Smålands museum.
Topografiska arkivet vid Smålands museum.
Vassi, Heidi, red.. (1998). Kyrkobyggnader i Kronobergs län. ISBN: .
Hammarskiöld, H. (2001). Minnets stigar.. ISBN: .
Johansson, Gunnel. (1965). Torpa kyrka i Småland 100 år. Smålandspostens Boktryckeri A-B, Växjö 1965.. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin