Motivering (skydd): LJUNGBY KYRKA är belägen på medeltida kyrkplats i södra delen av Ljungby, nordost om Falkenberg, och ingår i Ätradalens riksintresseområde för kulturmiljövården. I miljön ingår pastorsexpedition och församlingshem direkt sydväst om kyrkan. Kyrkan kringgärdas av en kallmurad skalmur av sten kantad av trädrader med ingångar med smidesgrindar. I anläggningen ingår ett bisättningskapell (1962) som sedan 1984 fungerar som vaktmästarkontor.
Den vitputsade stenkyrkan uppfördes 1871-73 i nyklassicistisk stil efter ritningar av arkitekten Ludvig Hedin, och invigdes 1875. Kyrkan byggdes av Boråsbyggmästaren L H Arvidsson och ersatte en äldre föregångare som förstörts i brand 1869. Kyrkan har rektangulärt långhus, polygonalt korutsprång i öster och torn krönt av en lanternin i väster. Kyrkan rappades utvändigt och vitmålades först 1886-87. Ytterportarna kläddes med kopparplåt 1959. Kyrkobyggnaden är, trots de omfattande interiöra förändringar som skedde 1953, såväl exteriört som interiört en god representant för nyklassicismens stilideal.
Till den ursprungliga inredningen hör predikstolen och altaruppsatsen från 1873, troligen tillverkade av kyrkans byggmästare eller hans medarbetare. Altarkorset ersattes 1928 med ett krucifix flankerat av knäböjande änglar, tillverkat av bildhuggaren Axel Andersson från Morup. Orgeln tillkom först 1881 byggd av orgelbyggare Molander i Göteborg med fasad i nyklassicistisk stil, ritad av kyrkans arkitekt Ludvig Hedin. Kyrkorummet målades först 1886 och väggarna fick då kvaderstensimitation. Dopfunten av gotländsk kalksten är daterad till 1200-talet och är en s k ciboriefunt. Cuppan står på en senare huggen fot från 1955. I kyrkorummet finns även kyrkans nygotiska dopfunt i sten från 1896.
Kyrkorummet präglas till stor del av en genomgripande omgestaltning från 1953 under ledning av stadsarkitekten i Halmstad, Fredrik Wetterqvist. Interiörens ursprungliga historicerande blandstil fick en delvis nyklassicistisk tidsprägel genom att tredingstaket ersattes med ett nytt i valvform, ny bänkinredning insattes samt av att öppningen bakom altaret igensattes. Takets putsade yta dekorerades med en fris målad av konstnären Yngve Lundström, som också utförde målningarna på läktarbröstningen tillsammans med konstnären Gösta Frisk. Den senare dekorerade predikstolskorgen med målningar föreställande de fyra evangelisterna. Bildhuggaren Knut Gustafsson från Kungsbacka snidade dekorationerna som pryder predikstolens överdel. Lundström marmorerade även bänkinredningen. Nummertavlorna nytillverkades efter Wetterqvists ritningar. Läktarunderbyggnader tillkom 1973.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkogårdens murar, smidesgrindar och trädrader.
- Den sedan byggnadstiden föga förändrade exteriören.
- Den fasta inredningen.
- Takfrisen av Yngve Lundström och målningarna på läktarbröstningen.
- Dopfuntarna
Inventeringsår (2002)
Se ovan : Historik - hämtad från Sockenkyrkorna. Kulturarv och Bebyggelsehistoria / RAÄ:s Byggnadsregister
Inventeringsår (2002)
I söder framför kyrkan finns en asfalterad parkering.
TIONDELADA/SOCKENSTUGA. Innan församlingen efter branden 1869 fick använda Alfshögs kyrka för sina gudstjänster ordnandes en provisorisk gudstjänstlokal i socknens tiondelada. Dock framgår det ej var denna låg. Tiondeladan tillhörde inte prästgården, utan var liksom kyrkan hela socknens egendom. Då en ny byggnad för arrendatorn uppfördes i början av 1950-talet, vilken uppfördes på nuvarande plats söder om kyrkan lät man inreda ett kapprum och en konfirmandsal. 1963 tillbyggdes byggnaden ytterligare. Man inredde då kök, foajé och toaletter och drog in vatten och avlopp. Den större samlingssalen inreddes till ett stort rum. Denna byggnad kom att benämnas sockenstuga.
På Johan Cösters karta från 1776 ser man att PRÄSTGÅRDEN inte tidigare låg där den nu ligger. Istället låg den några hundra meter längre norrut, nästan mitt emot kyrkan. Prästgården var byggd som en fyrkantsgård. Dock var den i sådant dåligt skick att det regnade in på kyrkoherden när han låg i sin säng! I ett syneprotokoll från 1848 är antecknat att prästgården var uppförd av gran- och furutimmer, knutbyggd, rödfärgad samt låg på stenfot och hade halmtak. Storleken angavs till 26x12 alnar vilket motsvarar ca 15x7 meter. Vid tillträdessynen 1853 yrkade nya kyrkoherden Palmgren att prästgården skulle utdömas och ny manbyggnad skulle uppföras på annan plats. Efter flera sammanträden beslöts att Palmgren själv skulle låta uppföra manbyggnaden och åtaga sig utan kostnad att flytta de övriga husen till den nya platsen. Manhuset skulle vara ett envåningshus, 18x9 meter stort med kök och fem rum. Bygget påbörjades 1854 och den 31 oktober följande år invigdes den nya prästgården. Huset hade halmtak samt 15 par fönster och två ingångar. Prästgården har moderniserats vid åtskilliga tillfällen men de yttre konturerna är i stort sett desamma.
KYRKOGÅRDEN
Kyrkan kringgärdas av en kallmurad skalmur av sten och runt muren finns trädrader. Kyrkogårdsmuren är rundad i sin form. Huvudingången med smidesgrind med grindstolpar av natursten är placerad i väster. I söder finns också en ingång med en mindre smidesgrind med grindstolpar. I gången som leder fram till kyrkan i väster ligger ett tegel i brunt och svart. Sedan följer grusade gångar runt kyrkan och ut i sidogångarna. Dessutom finns stenlagda gångar.
Kyrkogårdens gravvårdar är placerade från norr till söder. En del gravhällar samt större singelgravar med grusfyllnad och naturstenskarm och äldre järnkors finns.
Öster om kyrkan finns en nyare kyrkogårdsdel. Här växer en del buskpartier. På kyrkogården finns en belysningsarmatur samt några äldre utformade svarta lyktstolpar av järn med lyktor.
Söder om kyrkan finns ett BISÄTTNINGSKAPELL som sedan 1984 fungerar som personallokal. Byggnadsfirman Bröderna Olsson i Vinberg fick uppdraget att bygga kapellet. Stadsarkitekt Svante Paulsson, Halmstad stod för ritningarna. Det är uppfört av tegel och har vitslammade fasader. Hörnen markeras med kapitäl. Taket är ett sadeltak täckt med mindre skivor. 1 st modern enkeldörr med träpanel i brun kulör och slätputsad omfattning. Stentrappa vid dörren med 3 steg. 2 st 1-luftsfönster med isolerglas utan spröjs. I öster och söder finns ett igenmurat rundbågeformat fönster.
Inventeringsår 2002
FÖRSAMLING 1995 - LJUNGBY
BEFOLKNINGSTAL - 1805: 914, 1900: 1645, 1995: 1165
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.
LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger enskilt vid ett vägkors, på Ljungby prästgårds ägor. I miljön ingår pastorsexpedition och församlingshem direkt sydväst om kyrkan. Huvuddelen av Ljungbys bebyggelse ligger en bit norr om kyrkan, främst bestående av villa- och viss industribebyggelse. Kyrkan återfinns på gränsen mellan den öppna odlingsmarken i Ätrans dalgång och socknens begränsade skogsmarker. Ljungby ingår i Ätradalens riksintresseområde (se Abild sn).
RASERAD KYRKA / RUIN - I: Murad stenkyrka med romansk planform bestående av ett rektangulärt långhus och smalare absidförsett kor. I väster ett stentorn av okänd ålder, vars bottenvåning från 1600-talet och fram till 1800-talets början var avdelad som gravkammare för personer från godset Hällerup. Vapenhus fanns på långhusets södra sida och i perioden 1760-1850 också framför prästdörren på korets sydsida. År 1850 utvidgades kyrkan genom att tornets bottenvåning och vapenhuset i sydväst införlivades med kyrkorummet. Enligt osäkra uppgifter var koret välvt. Kyrkan förstördes i en brand 1869, varefter ny kyrka uppfördes på samma plats.
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande stenkyrkan uppfördes 1871-73 efter ritningar av arkitekt Ludvig Hedin med rektangulärt långhus, polygonalt korutsprång i öster och torn i väster. Sakristian har sannolikt sedan äldsta tid varit inrymd bakom altaret. Vid en restaurering 1939 avskildes sakristian från kyrkorummet med en murad vägg.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är uppförd i nyklassisk stil och är utvändigt vitputsad. Långhuset täcks av ett sadeltak medan tornet kröns av en huv och lanternin. Huvudingångar genom tornets bottenvåning samt mitt på långhusets sydsida. Interiören präglas idag av en genomgripande renovering som genomfördes 1953. Då fick kyrkan bland annat tunnvalv (tidigare tredingstak), dekorerat med en fris, målad av konstnären Yngve Lundström, som också utfört målningar på orgelläktarens bröstvärn. Altaruppsatsen i nyklassicistisk stil är från kyrkans byggnadstid. År 1928 ersattes det tidigare enkla korset i mitten med ett krucifix flankerat av änglar, tillverkat av bildhuggaren Axel Andersson från Morup. Predikstolen, även den från kyrkans byggnadstid, kompletterades 1953 med målningar av evangelisterna.
ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Kyrkan har även en medeltida dopfunt av gotländsk kalksten.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin