Motivering (skydd): Kyrkbyn Möljeryd ligger cirka 1,5 mil norr om Ronneby i Blekinges så kallade mellanbygd, mellan de stenbundna skogsbygderna i norr och kust- och dalbygderna i söder. Mellanbygden präglas av spåren efter inlandsisen som gett upphov till ett utpräglat mosaiklandskap med dramatisk topografi, randdeltan och ett sjörikt bälte som går från väst till öst genom landskapet. Till mellanbygden hör också stora skogspartier, bland annat i form av omfattande bokbestånd, liksom våtmarker som historiskt nyttjats som torvtäkter.
Kyrkan är belägen strax öster om Åsjöns sydspets invid landsvägen mellan Eringsboda och Ronneby. Kyrkogård saknas och kyrkan omges av gårdsbebyggelse med ekonomibyggnader och ett antal boningshus, bland annat före detta skolbyggnad, lärarbostad och bankhus. Den lilla kyrkotomten är gräsbevuxen frånsett den grusade gårdsplanen i öster, där en gång kantad av yngre oxlar leder upp till kyrkans huvudentré. Vid infarten från landsvägen i öster står sedan 1912 en rödfärgad och delvis spånklädd klockstapel med takryttare som kröns av en spira med tupp.
Kyrkans exteriör karaktäriseras av en grundplan och volym som minner om byggnadens ursprungliga funktion som kombinerad skola och kapell, men som också var relativt vanlig för de många samlingslokaler, inte minst frikyrkor, som började uppföras i landet under 1800-talets senare del. Kyrkobyggnaden är i sig en symbol för den kraftigt ökade befolkningen under 1800-talet, samtidigt som dess arkitektur och byggnadsmaterial vittnar om begränsade ekonomiska resurser liksom en stark tradition av timmerbyggande. Arkitekten N.O. Berlin, som bland annat ritat byggnader vid Ronneby brunn, stod för den ursprungliga gestaltningen i så kallad schweizerstil med fasadutsmyckningar, lövsågerier, dekorativt spröjsade fönster och brutet tak med takryttare. Genom upprepade ombyggnationer och förändrade materialval har byggnadens exteriör sedan länge mist den arkitektoniska verkshöjd den en gång hade. Idag präglas den istället av för byggnadstypen illa anpassade materialval som betongtegel, spröjslösa glaskassettfönster och tilläggsisolerad fasad med sentida panel. Entrépartiet bevarar trots förändringar och eftersatt underhåll i viss mån ännu sin äldre karaktär, med gavelmotiv vars strålglans och kors i kopparplåt tillsammans med de rundbågiga fönsteröppningarna de enda tydliga uttrycken för byggnadens kyrkliga innehåll.
Till skillnad från den till närmast oigenkännlighet förändrade exteriören karaktäriseras kyrkorummet av en utpräglad enhetlighet som finner sin förklaring i att mycket få förändringar skett sedan ombyggnad 1928, då skolverksamheten avvecklades. Stadsbyggmästare Carl Modighs nyklassicistiska formspråk är enkelt men upplevelsen av interiören stärks av ett samlat uttryck där arkitektoniska teman återkommer i fast inredning som predikstol, altarring och bänkinredning liksom i lösa inventarier som belysningsredskap. Senare betydande förändringar begränsas till orgeln och dess podium i söder som tillkom 1956 samt att Gunnar Torhamn samma år försåg sin altartavla från 1928 med inramande draperimålningar. Av de sentida förändringarna är det emellertid endast bytet till den moderna fönstertypen som har negativ inverkan på upplevelsen av det i övrigt ålderdomliga kyrkorummet. Störst konsthistoriskt intresse tilldrar sig just Gunnar Torhamns altartavla som är utförd relativt tidigt under hans långa och framgångsrika karriär. Målningen framställer Kristi himmelsfärd med de modernistiskt präglade och monumentala figurframställningar i kraftig kolorit som kännetecknar hans konstnärskap.
Möljeryds kyrka saknar kyrkogård och den lilla kyrkotomten utgörs i öster av en grusad gårdsplan och i väster av en gräsmatta där ett sporadiskt framväxt lövskogsbestånd skärmar av mot sjön. En allé av sex yngre oxlar som leder fram till kyrkans entré utgör det enda arrangerade inslaget. Ute vid landsvägen står sedan 1912 en rödfärgad klockstapel ritad av Carl Modigh med en klockstapel vid Kallinge brukskapell som förebild.
Inventeringsår (1997)
Byggnadsdel (1997): Kor - Norr, Kor - Rakt, Sakristia - Väster, Vapenhus - Öster
Inventeringsår (2020)
Kyrkobyggnadens planform utgörs av ett rektangulärt mittskepp med fullbrett kor i norr samt mindre tillbyggnader i öster för vapenhus och i väster för sakristia. Byggnaden vilar på en hög sockel av granit. Väggkonstruktionen är inte tillgänglig för inspektion men utgörs med all sannolikhet av en timmerkonstruktion. Fasaderna är idag tilläggsisolerade och klädda med liggande fasspontpanel målad i ljusgrått. Samtliga byggnadskroppar har sadeltak avtäckta med rött enkupigt betongtegel. Hängrännor och stuprör är vitmålade med mjuka böjar.
Mittskeppet har åtta höga och smala rundbågiga fönsteröppningar i varje fasad, ordnade parvis. Fönstren är i trä med glaskassetter med distanslist i aluminium och planglas samt rak och oprofilerade foder.
Huvudentrén i vapenhuset i öster nås via en tre steg hög trappa i granit och utgörs av en rakt avslutad pardörr med stående vitmålad panel, sparkplåtar och äldre trycke. Dörren omges av en svagt framskjutande portal i trä, där enkelt utformade pilastrar bär upp en fronton som kröns av ett kors i kopparplåt och vars tympanonfält pryds med strålglans i relief målad i två grågula kulörer. På pilastrarna sitter lyktor i kopparplåt. I gavelröstet över entrén finns liksom i övriga tre gavelrösten ett rundfönster med utanpåliggande vitmålade krysspröjs. I vapenhusets norra och södra fasader finns lunettformade fönster medan sakristians västra gavel har två rundbågiga fönster, bredare än de på mittskeppet och indelade i två öppningsbara rektangulära lufter under en lunettformad. Fönstren har precis som skeppets rundbågiga fönster moderna glaskassetter. Prästingången i sakristians sydfasad utgörs av en rakt avslutad enkeldörr klädd med stående oljad panel. Till dörren leder en sex steg hög trappa i röd granit och över dörren finns ett mindre skärmtak. I mötet mellan sakristians norrfasad och mittskeppet återfinns nedgången till källaren, vilken även har ett kvadratiskt fönster placerat i sakristians norra sockel.
Interiör
Genom kyrkans huvudentré i öster nås vapenhuset som har fernissat brädgolv och tredingstak klätt med vitmålad pärlspont. Väggarna har bröstningar i gråmålad pärlspont som avslutas med en profilerad list, över vilken väggarna är klädda med skivmaterial och målade i en sandgul kulör. Fönstren har profilerade foder. Ytterdörrens insidor är klädda med gråmålat skivmaterial. Entrén omfattas av enkelt utformade pilastrar som bär upp ett profilerat listverk. Pardörren mot kyrkorummet har samma omfattning men de gråmålade dörrbladen är utformade i ramverkskonstruktion med åtta mindre fyllningar i vardera dörrblad, vilka indelas i en övre och undre del av en liggande list. Utformningen är identisk på sidorna mot vapenhuset och kyrkorummet.
Det rektangulära kyrkorummets golv är belagt med brunfernissat grangolv. I mitt- och tvärgångarna ligger fastspikade bruna mattor. Koret, som upptar den norra delens fulla bredd, har två steg högre golvnivå medan det podium som på 1950-talet byggdes upp i söder för orgeln är tre steg högre och har ett ljusare brädgolv. Podiet avskärmas från kyrkorummet med en barriär uppbyggd som ett grålaserat ramverk med fyllningar av omålade träfiberskivor, vilka delas in av pilastrar och överliggare laserade i mörkgrått. Väggar är utförda enligt samma princip som i vapenhuset och avslutas i mötet med taket av en bred profilerad list. Det vitmålade innertaket är klätt med bred pärlspont och brutet i fem takfall, vilket gör att det närmast antar formen av ett tunn- eller spegelvalv. Kyrkorummets 24 rundbågiga fönsteröppningar har sentida vitmålade fönster med profilerade foder. Fönstren är inte öppningsbara. Mot sakristian och dess hall i väster leder två gråmålade fyllnadsdörrar med fem fyllningar vardera och trycken i bakelit.
Sakristian har golv och väggar i samma utförande som vapenhus och kyrkorum. Det plana innertaket är klätt med vitmålade skivor. De sentida fönstren med planglas har två öppningsbara lufter vardera. Fönsterbågar och de profilerade fodren är vitmålade. Mot den långsmala hallen i söder leder en likadan fyllningsdörr som mot kyrkorummet men med kammarlås. Hallens golv är belagt med grå linoleum och väggarna är klädda med gulmålade skivor. Utrymmets västra del upptas sedan 1983 av en wc som har samma golvmaterial, väggar tapetserade med gulmålad glasfiberväv och plant innertak av vitmålade skivor.
Inredning och inventarier
Kyrkan bevarar i mycket stor utsträckning sin fasta inredning från 1928, när den tidigare kombinerade skol- och kapellbyggnaden byggdes om till kyrka. Om inte annat anges är nedanstående föremål från denna tid, ritade av Carl Modigh.
Altaret utgörs av ett enkelt utformat blockaltare i gråmålat trä. På den östra sidan finns en lucka för förvaring.
Altaruppsatsen utgörs av ett från korväggen svagt framskjutet väggparti klätt med vitmålat skivmaterial, på vilken Gunnar Torhamns altartavla från 1928 hänger. Oljemålningen, som är infattad i en enkel och smal ram, framställer Kristi himmelsfärd i ett modernistiskt och färgstarkt formspråk karaktäristiskt för konstnären. 1956 adderade Torhamn en dekormålad omfattning i form av ett marmorerat ramverk som kröns av lammet med segerfanan och omges av en orange draperimålning.
Den halvrunda och gråmålade altarringens barriär är uppbyggd av rektangulära skivor med rundbågiga genombrytningar samt stiliserad och förgylld blomsterdekor. Överliggaren är profilerad och knäfallet är klätt med brunt skinn med dekorativa nitar.
Predikstolen är placerad mellan dörren till sakristian och det två steg högre koret. Den femsidiga korgen fortsätter i sin fulla bredd ner till golvet, där nedre delen markeras med en cirka halvmeter hög profilerad sockel. Korgens sidor har höga rundbågiga fyllningar och mellan dessa och den profilerade överliggaren syns samma förgyllda blomsterdekor som på altarringen. Predikstolen nås från norr via en trappa i trä med enkelt utformat trappräcke. Färgsättningen går i grått med detaljer i vitt och förgyllning.
Dopfunten i oljad ek är tillverkad av bildhuggaren K.A. Hulthén i Malmö efter ritningar av kyrkoherde Emil Ahrendt och tillkom genom donation från Möljeryds kyrkliga ungdomskrets 1944. Den har formen av sexsidig kalk, där foten pryds av svarta ringkors och cuppan av Kristusmonogram, en duva samt Betlehemsstjärnan i relief. Cuppan avslutas med ett listverk med inskriptionen EN KÄLLA SKALL UPPRINNA – I HERRENS HELGEDOM – ATT MÄNSKORS BARN MÅ FINNA – DET NYA LIVETS LÄKEDOM. Till dopfunten hör ett dopfat i silver.
Den öppna bänkinredningen är indelad i fyra kvarter kring mitt- och tvärgången. Ryggstöden är liksom bänkskärmarna som inramar kvarteren uppbyggda som ramverk med liggande rektangulära fyllningar. De svagt skålade sittbänkarna vilar på kannelerade stödben. De släta bänkgavlarna vilar på en låg sockel och pryds av en central kannelering och i de cirkulära krönen framställs samma stiliserade blomsterdekor som återgår i den övriga fasta inredningen. Färgsättningen är grå, med förgylld dekor. Bänkarna har psalmbokshylla och klädkrokar.
Orgeln med tio stämmor fördelade på två manualer och pedal tillverkades 1956 av A. Mårtenssons Orgelfabrik i Lund AB. Orgelfasaden har modernistiska drag, med dess öppna pipor i trä och metall som delvis inramas av raka rödmålade listverk. De yttre vingarna vilar på brunmålade socklar som flankerar spelbordet och mer traditionell utformning i ramverkskonstruktion med fyllningar och profilerade listverk.
Kyrkans enda kyrkklocka från 1912 hänger i klockstapeln från samma år. Klockan i brons pryds av riklig dekor i form av bland annat ek- och akantusblad och är enligt dess inskription gjuten av Johan. A Beckman & CO i Stockholm.
Bland kyrkans övriga inventarier som är ursprungliga från 1928 kan nämnas två psalmnummertavlor, två takkronor i mässing samt tio lampetter av mässing vars runda ljusplåtar lånar sin utformning från bänkgavlarnas krön.
Fasadkulör (2020): Grå
Byggnadsdel (2020): Kor - Fullbrett, Kor - Norr, Sakristia - Väster, Vapenhus - Öster
Inventeringsår 2022
Under 1890-talet började så kallade bibelförklaringar hållas i de norra delarna av Blekinges socknar, som vanligen hade sina kyrkor belägna närmare kusten dit många av församlingsmedlemmarna hade svårt att ta sig, inte minst vintertid. Från kyrkan i Ronneby var det cirka 2,5 mil till sockengränsen i norr, och skolan i Möljeryd blev med sin lokalisering 1,5 mil norr om Ronneby en flitigt använd plats för ändamålet.
Det lilla skolhuset rymde emellertid inte alla som önskade delta, varför en större byggnad med kombinerad funktion som kapell och skola lät uppföras 1894. Efter detta kunde högmässogudstjänster hållas två gånger i månaden. För ritningarna stod arkitekt N.O. Berlin, vilken bland annat även ritat byggnader för Ronneby brunn. Den panelklädda byggnaden utgjordes av en tilltagen rektangulär byggnadskropp i nord–sydlig riktning med mindre utbyggnader i väster och öster för sakristia och förhall. Fasaderna pryddes av knutlådor utformade som grunda strävpelare och de höga och smala rundbågiga fönstren var parvis kopplade med pilastrar i trä. Takfallen var brutna och pappklädda. En takryttare var egentligen det enda i exteriören som antydde funktionen som gudstjänstlokal och interiören präglades inte av traditionell kyrklig inredning. Skolsalen och gudstjänstrummet avskildes med en skjutbar vägg och även vid gudstjänsterna torde rummet mer haft karaktären av skolsal.
1926 beskrivs byggnaden vara i dåligt skick och två år senare kommer en genomgripande renovering och ombyggnad till stånd. I samband med detta avvecklas skolverksamheten till förmån för den kyrkliga funktionen och interiören förses med fast inredning ritad av stadsbyggmästare Carl Modigh i Ronneby och altartavla av den framstående kyrkokonstnären Gunnar Torhamn. Exteriört får huvudentrén i öster ett gavelparti dekorerat med solstrålar i relief krönt av ett stående latinskt kors och takfallen rätades ut till konventionellt sadeltak som belades med tegel.
1940 ersätts de tidigare kaminerna av värmeledning med lågtrycksånga, för vilken ett pannrum anläggs under byggnadens västra del. Genom donation från Möljeryds kyrkliga ungdomskrets tillkommer 1944 kyrkans dopfunt i ek, vilken ritats av kyrkoherde E. Ahrendt och tillverkades av bildhuggaren K.A. Hulthén i Malmö.
Vid en renovering 1947 förändras kyrkans exteriör kraftigt då de panelklädda fasaderna reveteras med kalkbruk, de dekorativa strävpelarna liksom dörr- och fönsteromfattningar skalas bort och fönsterbågarna förses med moderna glas samtidigt som dess ursprungliga oktagonala spröjsning avlägsnas. Kyrkans underhållsplan uppger att takryttarens plåt mönjades, troligen var detta ett förslag som aldrig utfördes eftersom fotografier och andra källor visar att takryttaren i stället revs (det kan här påpekas att ett fotografi i RAÄ:s bilddatabas Kulturmiljöbild som visar kyrkan utan putsad fasad felaktigt dateras till 1957 och uppger Armin Tuulse som upphovsman. Fotografiet är taget 1943 av L.G Kindström men publicerades i den av Tuulse författade beskrivningen från 1957–58 i Sveriges kyrkor).
1951 installeras elektrisk belysning och klockringning och 1956 införskaffas oljepanna för uppvärmning. Samma år tillkommer en ny orgel tillverkad av A. Mårtenssons Orgelfabrik i Lund som placeras på ett podium med barriär i kyrkans södra del. För ritningarna står arkitekt Anders Edblad. I samband med detta förser även Gunnar Torhamn sin altartavla från 1928 med omgivande draperimålningar.
1970 genomgår kyrkan en yttre och inre restaurering. Fasaderna putsas om och södra gaveln, där två fönster sätts igen, ska ha isolerats. K-Konsult i Karlskrona tar 1979 fram ett renoveringsförslag där fasaderna återigen får träpanel. Eftersom inventeringsuppgifter från 1997 i Bebyggelseregistret anger att fasaden är putsad bör förändringen till dagens liggande panel således ha skett senare än så, enligt kyrkans underhållsplan kring år 2000. De nuvarande fönstren i form av moderna glaskassetter bör vara samtida med fasadbytet. Den senaste med säkerhet daterade uppgiften i underhållsplanen, förutom en renovering av klockstapeln 1985, är att wc tillkommer i sakristian 1983, även detta efter ritningar av K-Konsult.
År 1894 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, sakristia, vapenhus
Arkitekt: N O Berlin
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin