Motivering (skydd): Jämjö ligger drygt två mil öster om Karlskrona. Den strategiska placeringen av kyrkplatsen i mötet mellan Blekinges forntida kustlandsväg, idag E22, och Hammarbyån, som fram till tidig medeltid var seglingsbar, har oavbruten kontinuitet sedan Jämjös medeltida kyrka uppfördes. Strax söder om Jämjö finns vid Hallarumsviken en strandbunden fornlämningsmiljö från brons- och järnålder som är utpekad som riksintresse för kulturmiljövården. Bland lämningarna märks rösegravar och hällristningar från bronsåldern samt gravfält och hamnplats från vikingatiden skyddad av fornborg och pålspärrar. Möjligen var Hammarby under vikingatiden en betydelsefull handelsplats och området kring viken en centralbygd i östra Blekinge.
Efter att järnväg 1898 drogs genom Jämjö med station förlagd strax norr om kyrkan utvecklades bondbyn snart till tätort med småindustrier hantverkare, handel och offentlig service. På platsen för den gamla folkskolan och sockenstugan öster om kyrkan ligger idag Jämjö kyrkskola, medan församlingshem och kansli återfinns i en tegelbyggnad uppförd 1986 i villakvarteret på andra sidan E22:an.
Jämjö gamla kyrka har av allt att döma uppförts under medeltiden. Den omnämns på 1400-talet, men arkivalier som skulle kunna placera uppförandet mer exakt i tid förstördes i en brand 1790. Av äldre kartmaterial att döma utgjordes kyrkan på 1700-talet av långhus med rakt avslutat kor samt vapenhus och sakristia i söder.
till att den gamla kyrkan i början av 1820-talet revs för att ge plats åt en ny helgedom ritad av arkitekt Jacob Wilhelm Gerss vid Överintendentsämbetet. Gerss stod bland annat bakom kyrkan i Jämshög och högvaktsbyggnaden i Karlskrona och var vid denna tid dessutom i stånd med att rita Augerums kyrka. De ursprungliga ritningarna visar en tornlös kyrkobyggnad som efter önskemål från församlingen omarbetades med ett lanterninförsett torn indraget i det fullbreda koret, vilket i motsats till traditionen med kor i öster placerats i väster. Av kostnadsskäl blev emellertid slutresultatet ett lägre torn med huv istället för lanternin. Från den gamla kyrkan återanvändes murverkens gråsten samt fyra dekorationsmålade takbjälkar som idag kan beskåda på vinden.
Kyrkan har sedan invigningen 1826 genomgått mycket få förändringar och är en välbevarad representant för de många nyklassicistiska kyrkor som kom att uppföras i Sverige under 1700- och 1800-talen, med tydliga drag av den empirestil som var rådande under början av 1800-talet. Utvändigt karaktäriseras kyrkan av dess tilltagna rektangulära byggnadsvolym med enkelt fasadspråk och obruten symmetrisk fönsterplacering, samt tornets ovanliga placering och utformning. Den enda påtagliga förändringen sedan uppförandet är att det ursprungliga spåntaket ersatts av kopparplåt.
Interiören karaktäriseras av det tidiga 1800-talets stilideal, en salkyrka präglad av ljus, enkelhet och symmetri med antikiserade ornamentik typisk för empiren. Utmärkande för Jämjö kyrka är tunnvalvets relativt kraftiga blå kulör, samt att det fullbreda koret gestaltats med invändig absid där den monumentala altarpredikstolen är placerad. Altarpredikstolen med tempelgavelmotiv är ett stilelement signifikant för tiden som idag är mycket ovanliga i såväl nationellt som regionalt perspektiv. I Blekinge bevarar endast Augerums kyrka en helt oförändrad altarpredikstol, vilket medför att Jämjös altarpredikstol, om än något förändrad, har ett betydande kulturhistoriskt värde.
Senare tillägg i kyrkorummet utgörs främst av tillkomsten av altaruppsatsen från 1882 och predikstolen från 1926, båda i klassicistiskt formspråk anpassat efter kyrkans karaktär.
Bland de få föremål som överfördes från den gamla kyrkan utmärker sig dopängeln i trä med rikt skuren bladornamentik, vilken 1710 omnämns som ny. Dopänglar är ett relativt ovanligt inslag i svenska kyrkorum. Bland kyrkans övriga inventarier av kulturhistoriskt intresse kan nämnas fyra nyklassicistiska nummertavlor, två från 1700-talet och två från 1800-talet, ett triumfkrucifix från 1700-talet med sentida kors, två länstolar från 1600-talet, en kyrkkista som möjligen härrör från 1700-talet, två ljuskronor inköpta 1828 samt mässingslampetter utmed långhusmurarna utförda vid Ateljé Lyktan i Åhus 1950, troligen ritade av arkitekt Hans Bergström.
De äldsta delarna av Jämjö kyrkogård som 0mgav den tidigare kyrkan har medeltida ursprung. Den första kända utvidgningen skedde i samband med den nya kyrkans uppförande och kyrkogården har därefter utökats i etapper från 1870-talet fram till 1990-talet åt samtliga väderstreck utom öster. De olika delarnas karaktär, förstärkta av avgränsade grönstrukturer och nivåskillnader, gör att utvecklingshistorien i stor utsträckning går att utläsa tydligt. Kvarteren närmast kyrkan präglas av rätvinkliga gångsystem med varierande beläggning, infattningshäckar av buxbom och liguster, rik växtlighet och en relativt jämn fördelning mellan äldre högresta gravar och yngre låga. Delen i norr från 1937 som omgestaltades 2010 karaktäriseras av öppna gräsytor och rygghäckar av liguster. Gräs dominerar även de terrasserade kvarteren i väster och söder. Minneslunden längst i väster utgör en tydligt separat del med rundade former, öppna gräsytor och rumsskapande friväxande häckar.
Inventeringsår (2002)
Se ovan Historik - hämtad från Riksantikvarieämbetets Byggnadsregister
Inventeringsår (2020)
Kyrkomiljön
Jämjö ligger drygt två mil öster om Karlskrona. Kyrkan är belägen direkt norr om den gamla landsvägen mot Kalmar, idag E22, som följer sträckningen för Blekinges forntida kustlandsväg med flertusenåriga anor. Intill kyrkan slingrar sig Jämjöån, även kallad
Hammarbyån och Åbyån, som under vikingatid och tidig medeltid var seglingsbar upp till Ramdala och Jämjö. Ån mynnar ut vid Hallarumsviken, där en strandbunden fornlämningsmiljö från brons- och järnålder är utpekad som riksintresse för kulturmiljövården. Bland lämningarna märks rösegravar och hällristningar från bronsåldern samt gravfält och hamnplats från vikingatiden skyddad av fornborg och pålspärrar. Möjligen var Hammarby under vikingatiden en betydelsefull handelsplats och området kring viken en centralbygd i östra Blekinge.
Efter att järnväg 1898 drogs genom Jämjö med station förlagd strax norr om kyrkan växte flera industrier fram, bland annat stärkelsefabrik, mejeri och cementindustri samt tegelbruk i Hallarum. Den bondby som Jämjö ännu varit vid sekelskiftet 1900 utvecklades snart till tätort med hantverkare, handel och offentlig service. Efter att sedan 1600-talet ingått i gemensamt pastorat med Ramdala bildade Jämjö 1962 eget pastorat, vilket sedan 2002 även omfattar församlingarna i Ramdala, Sturkö, Kristianopel och Torhamn. På platsen för den gamla folkskolan och sockenstugan öster om kyrkan ligger idag Jämjö kyrkskola, medan församlingshem och kansli återfinns i en tegelbyggnad uppförd 1986 i villakvarteret på andra sidan E22:an.
Kyrkogård
De äldsta delarna av Jämjö kyrkogård som 0mgav den tidigare kyrkan har medeltida ursprung. Utbredningen bör ungefär ha överensstämt med den första kända avbildningen av kyrkogården på en karta från 1793, även om den närmast kvadratiska planformen med omgärdande stenmur snarare bör ha tillkommit under 1600-eller 1700-tal. Den gamla kyrkan låg placerad nära den norra muren och i det sydöstra hörnet av kyrkogården stod klockstapeln. I samband med rivningen av kyrkan ska stora delar av kyrkogårdsmuren rivits och återanvänts som fyllmaterial i grundläggningen till nya kyrkan. Södra och delar av den östra muren bevarades och kompletterades i övriga väderstreck 1826. Att döma av de äldre kartmaterialen var utvidgningen av kyrkogården, trots den tillkomna större kyrkobyggnaden, tämligen begränsad.
Kring 1870 utökas kyrkogården i väster och norr och en trädkrans planteras runt kyrkogården. Nästa utvidgning sker i väster och söder i början av 1910-talet samtidigt som kyrkogården läggs om. Nya gångsystem anläggs, infattningshäckar tillkommer, gravkullar jämnas ut och trädbeståndet föryngras. Murarna i väster och söder ersätts av hagtornshäckar och vid entrén i öster tillkommer järngrindar. 1937 utvidgas kyrkogården återigen norrut och 1957 upprättar Länsarkitektkontoret i Karlskrona ett förslag för ny del i väster med terrasseringar indelade av häckar och urnlund i norr. 1970 omgestaltas södra delen med gräsade ytor och gångar belagda med kalksten. Under tidigt 1990-tal adderas minneslund och ett kvarter för urngravar i väster efter ritningar av trädgårdsarkitekt Ove Magnusson. På 2010-talet läggs grusade ytor i nordöst igen med gräs och stenrammar och infattningshäckar avlägsnas.
Jämjö kyrkogård har idag en oregelbunden planform efter att organiskt expanderat från 1870-talet och framåt. De olika delarnas karaktär, förstärkta av avgränsade grönstrukturer och nivåskillnader, gör att utvecklingshistorien i stor utsträckning går att utläsa tydligt. Kyrkogården omgärdas generellt av olika typer av häckar och delvis även av en högrest trädkrans. Ett flertal ingångar finns, varav huvudentrén i öster bevarar sin utformning från 1910-talet med järngrindar och vitputsade grindstolpar. Kvarteren närmast kyrkan präglas av rätvinkliga gångsystem med varierande beläggning, infattningshäckar av buxbom och liguster, rik växtlighet och en relativt jämn fördelning mellan äldre högresta gravar och yngre låga. Delen i norr från 1937 som omgestaltades 2010 karaktäriseras av öppna gräsytor och rygghäckar av liguster. Gräs dominerar även de terrasserade kvarteren i väster och söder. Minneslunden längst i väster utgör en tydligt separat del med rundade former, öppna gräsytor och rumsskapande friväxande häckar.
Byggnader på kyrkogården
Utöver kyrkan finns inga byggnader på kyrkogården. Utanför det nordvästra hörnet finns en vitputsad ekonomibyggnad uppförd 1980 som bland annat inrymmer personalutrymmen, verkstad samt ett bårhus som idag är taget ur bruk.
Källor och litteratur
Anderson, W., Sveriges kyrkor: Blekinge, Kyrkor i Östra härad, Svenska bokhandelscentralen, Stockholm, 1926. Cinthio, E. (red.), Kyrkobyggnader 1760-1860 D. 1 Skåne och Blekinge, Almqvist & Wiksell International, Stockholm, 1989.Underhållsplan, Sweco FFNS Arkitekter AB, 2006.
Nilsson, A., Förkärla kyrkogård – Vård- och underhållsplan 2017, Ankdammen konsult AB, 2017. Persson, T. , Augerums kyrka, Antikvarisk medverkan vid interiör och exteriör renovering, Blekinge museum 2011. Svensson, B. O., Förkärla kyrka, Svenska kyrkan, okänt årtal.
Tuulse, A. (red.), Sveriges kyrkor: konsthistoriskt inventarium. Blekinge. Bd 5, En konsthistorisk översikt, Stockholm, 1961.
Ullén, M. (red.), Blekinge. Landskapets kyrkor, Riksantikvarieämbetet,2002. Länsstyrelsen Blekinge län. Augerums kyrkogård – en kulturhistorisk dokumentation, Rapport 2002. Riksantikvarieämbetet. Fornsök: https://app.raa.se/open/fornsok/ (hämtad 2020-06-08). Platsbesök 2020-05-26.
Frohnert, J., Öreberg A., Jarnestad B. Å., Eriksson, J., Anglert., M., Förkärla kyrka — Underhållsplan, Sweco FFNS Arkitekter AB, 2006.
Nilsson, A., Förkärla kyrkogård – Vård- och underhållsplan 2017, Ankdammen konsult AB, 2017. Persson, T. , Augerums kyrka, Antikvarisk medverkan vid interiör och exteriör renovering, Blekinge museum 2011. Svensson, B. O., Förkärla kyrka, Svenska kyrkan, okänt årtal.
Tuulse, A. (red.), Sveriges kyrkor: konsthistoriskt inventarium. Blekinge. Bd 5, En konsthistorisk översikt, Stockholm, 1961.
Ullén, M. (red.), Blekinge. Landskapets kyrkor, Riksantikvarieämbetet,2002. Länsstyrelsen Blekinge län. Augerums kyrkogård – en kulturhistorisk dokumentation, Rapport 2002. Riksantikvarieämbetet. Fornsök: https://app.raa.se/open/fornsok/ (hämtad 2020-06-08). Platsbesök 2020-05-26.
Inventeringsår 2001
FÖRSAMLING 1995 JÄMJÖ
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1741, år 1900: 2678, år 1995: 3790
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.
LÄGE OCH OMGIVNING - Jämjö kyrka ligger i samhällets västra del, vid väg E22 öster om Karlskrona och 50 m öster om Hammarbyån. Kyrkan är belägen på en avsats högt över vägen och har en vid utblick. Den ligger intill järnvägslinjen Karlskrona - Torsås. Socknen är rik på fornlämningar och präglas av ett tämligen sammanhängande odlingslandskap.
RASERAD KYRKA / RUIN - I: Den rivna medeltidskyrkan var uppförd av gråsten, men är till sin övriga utformning okänd. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes, troligen på samma plats.
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den befintliga kyrkan började uppföras 1820 efter arkitekt J. W. Gerss ritningar, och den invigdes 1826. Kyrkan är byggd av gråsten och består av ett rektangulärt långhus med torn i väster över koret.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Exteriören är enkel och osmyckad. De vitputsade fasaderna uppbryts av stora rundbågsfönster. Långhuset täcks av ett sadeltak, tornet kröns av en låg, svagt karnisformad huv. Ingång sker från den östra gaveln. Kyrkorummet har vitputsade väggar och täcks av ett segmentformat trätunnvalv vilande på en profilerad list. Altaranordningen; altarpredikstol i form av en antikiserande tempelfasad, är placerad i en rundvälvd nisch i väster.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1998 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000, rev. 2008.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin