Motivering (skydd): Kräbbleboda kapell möjliggjordes, i likhet med många av 1900-talets kapellbyggen, av ideella krafter, insamlingar och donationer. Kapellet speglar utvecklingen inom Svenska kyrkan där alltfler kyrkobyggnader (kapell, småkyrkor, stadsdelskyrkor) uppfördes på orter där man tidigare inte haft en egen gudstjänstlokal.
Kapellet bär till form och rumslig organisation en del likheter med frikyrkor och bönehus. Till det yttre har kapellet anpassats väl till sitt läge i den glesa skogsbygden; fasaderna är klädda i träpanel som målats faluröda med slamfärg. Den dominerande stenindustrin har satt sina spår i anläggningen genom användning av granit i byggnadens sockel och i muren kring kyrkotomten. Inom kyrkotomten finns därtill gångar lagda med svart granit.
Kapellets interiör är anspråkslös men väl genomtänkt. Kyrksalens inredning är, med undantag för altartavlan, tillkommen samtidigt som kapellet och förefaller vara mycket välbevarad. Inredningen är tidstypisk i både form och färgsättning. Predikstolens, eller ambons, utformning vittnar om att kapellet kommit till i en brytningstid inom kyrkan där den traditionella predikstolen successivt avskaffa-des för att istället ersättas av en helt flyttbar ambo. I Kräbbleboda finns det traditionella mönstret med en fast predikstol kvar, men den är öppen och placerad nästan i nivå med korgolvet. Kapellets och inredningens färgsättning i jordnära toner knyter samman rummet. Färgsättningen och takmålningen i koret vittnar om de konstnärliga ambitioner som präglat kapellets utsmyckning.
En viktig funktion i rummet är att koret med hjälp av skjutdörrar kan avskärmas och lokalen då kan användas för andra aktiviteter än kyrkliga. Detta är en mycket vanlig egenskap hos 1900-talets kyrkobyggnader och kapell där flexibilitet var ett värdeord .
Inventeringsår (2019)
Kapellets byggnadskropp är rektangulär med en liten utbyggnad för koret i öster. Det vilar på en sockel av väl tilltagna, huggna granitblock. Fasaderna är klädda med locklistpanel målad med röd slamfärg och sadeltaket är belagt med sinuskorrugerade eternitplattor. Takfoten är inbyggd och möjligtvis tjärad. Takfotslådorna markeras även runt knuten på byggnadens gavel. Knutarna är vitmålade. Huvudentrén är belägen på byggnadens norra sida, i riktning mot byvägen. Entrépartiet har en klassicistisk utformning med en kraftig granittrappa som leder upp till ett vilplan. Mitt i trappan sitter en handledare av järn. Väggen kring entrén är klädd med ett vitmålat skivmaterial. På var sida av vilplanet håller åttkantiga granitkolonner upp ett tak som i sin tur kröns av ett kopparklätt kors. Ytterporten är har dubbla dörrblad och är klädd med oljad och lackad träpanel i rektangelmönster. På byggnadens södra sida finns en köksingång som nås via en granittrappa. Det övre vilplanet är gjort av trä. En vitlackerad ytterdörr med glasad överdel leder in i byggnaden.
Kyrksalen markeras i fasaden av tre stora fönster på norra respektive södra sidan av byggnaden. Fönstren har två lufter och är småspröjsade. De omges av vitmålade, smala fönsterfoder med enkelt profilerad dropplist av trä längs överkanten och ett fönsterbleck av plåt. På var sida av koret finns spröjsade enluftsfönster. Vid köksingången bidrar ett spröjsat tvåluftsfönster av mindre storlek med dagsljus. Under kökstrappan, i stensockeln, leder en trälucka in i byggnadens krypgrund.
På västra gavelfasaden finns ett stort fönsterparti med fyra lufter som markerar platsen för en samlingssal/entréhall. I vindsvåningen sitter ett runt fönster. Samtliga är spröjsade.
Interiör
Ett mycket litet vindfång möter besökaren innanför kyrkporten. Här finns hatthyllor med klädkrokar och wc samt överljus i var gavelvägg. Genom ännu ett par dubbeldörrar, klädda med masonit, kommer man in i entréhallen som idag är inredd som ett samlingsutrymme med bord och stolar. Rakt fram finns ett litet kök med platsbyggd inredning, vedspis, elektrisk spis samt diskbänk. Väggar och tak är klädda med skivmaterial, och skarvarna täcks av tunna trälister. Väggarna är vitmålade medan tak och golv har en brungrön kulör. I entréhallen finns två takplafonder av metall och frostat glas som kan vara samtida med kapellet. Åt öster leder en dubbel vikdörr in i kyrksalen. Golvet är lagt med smala furubrädor och korpartiet är upphöjt ett steg. I koret är golvet målat i en grågrön kulör. Väggarna är klädda med ett skivmaterial och fogarna täckta med smala trälister. De är målade i en varm aprikos kulör och taken är vita, undantaget koret där taket är turkost. I kyrksalen är taken klädda med glasfiberväv och indelade i fack av brädor som betsats i en rödbrun kulör. Samma rödbruna kulör återkommer på listverk och fönstersnickerier. Koret, som belyses av dagsljus från norr och söder, kan avskärmas med hjälp av skjutdörrar.
I kortaket, finns en målning av det allseende ögat i gula kulörer. Söder om koret finns en psalmtavla och en dopfunt. Norr om koret står talarstolen och ett stort kors av trä är placerat på väggen. På ömse sidor sitter väggfasta, elektrifierade lampetter. Övrig belysning utgörs av en elektrifierad ljuskrona samt en lysrörsarmatur. Salen är traditionellt möblerad med flyttbara bänkar ordnade i två kvarter, ett på vardera sida om mittgången. Längst ner i kyrksalens södra hörn finns en orgel. Här finns också murstocken där tidigare en järnkamin varit belägen.
Inredning och inventarier
Altare
Altarbordet är enkelt konstruerat av två stående träskivor vilka täcks av en tredje skiva. I framkanten är bordet dekorativt och grovt snidat vilket ger det en hantverksmässig prägel. Det är möjligt att bordet är samtida med altartavlan.
Altartavla
En insamling till kapellets altartavla startades 1945 och altartavlan kom sedermera att köpas in av kyrkoherden. Altartavlan av trä består av fyra delar med vardera ett bibliskt motiv. Tavlorna är skulpterade och målade av konstnären Gösta Sillén 1960.
Altarring
Altarringen från 1954 är sannolikt en träkonstruktion klädd med skivmaterial. Mot kyrkorummet är mittdelen marmorerad i ljust beiga kulörer. Den marmorerade ytan är indelad i fack med ett listverk av trä. Knäfallet är klätt med ett ljust rosafärgat tyg. Överliggaren är av solitt trä. Baksidan är klädd med en vitmålad masonitskiva.
Predikstol
Predikstolen i trä är golvfast och utformad likt en ambo. Talarplatsen är upphöjd ett steg från korgolvet. Plattformen är målad i samma gröna kulör som korgolvet. Fronten har en fyllning som är marmorerad i varmt rosaröd kulör, omgiven av ett ramverk av trä, täckmålat i samma kulör. Fyllningen pryds av en uppslagen bibel med tecknen för alfa och omega. På överliggaren, som är målad i en gröngrå kulör, finns ett bokstöd. På baksidan av talarstolen finns hyllor för förvaring.
Dopfunt
Dopfunten är av trä med ett urtag för dopfatet på översidan. Till formen är funten rektangulär med markerade hörnpartier. Ena sidan av funten pryds av en vit duva och de markerade hörnpartierna av olika sorters kors.
Bänkinredning
Bänkarna är av trä med genombrutna ryggar och marmoreringsmålade gavlar. De är delbara i halvor vilket möjliggör variation i möbleringen. Sittbrädor och ryggstöd är betsade i en brungrön kulör. Gavlarna har ramverk i grönt med marmorerade fyllningar i rosa och röda kulörer. Under bänkarna sitter krokar av metall, med okänt syfte.
Orgel
En elektrisk orgel från Traste i Ryd finns sedan 1985 i kyrksalens bakre södra hörn.
Klockor
Kyrkklockan är tillverkad av Olssons klockgjuteri i Ystad och är belägen i en fristående klockstapel på kyrktomten. Stapeln restes 1964 av lokala entreprenörer och utgörs av en timmerkonstruktion med ett enkelt sadeltak täckt med skifferformade plattor av okänt material, möjligtvis eternit. Gavlarna är klädda med träspån. Ringningen är manuell. På klockstapelns tak sitter en kyrktupp.
Fasadkulör (2019): Röd
Antal våningar (2019): 01, Vind - Inredd
Byggnadsdel (2019): Absid - Öster
Inventeringsår 2021
Kyrkan ritades 1941 av byggmästare N C Lundberg från Lönsboda. Ritningarna ändrades av kapellstiftelsen såtillvida att källarvåningen utgick men att trapphuset utvidgades till att omfatta kök. Konservator C O Svensson, bördig från Boalt, ritade altaret, talarstolen och altarkorset samt tog kostnadsfritt fram en färgsättning för kapellet. Målarmästare Ture Bengtsson i Sibbhult genomförde arbetet. Lokala entreprenörer från Görbjörnarp och Böglarehult uppförde byggnaden och bröderna Henry och Gunnar Carlsson från Glimåkra ska ha tillverkat inventarierna.
Kyrksalen värmes ursprungligen upp med en begagnad järnkamin från Östaröds skola. Redan 1946 målades väggar och tak om, sannolikt på grund av att kaminrören var otäta. 1954 skaffades oljekaminer till byggnaden och sedan 1975 kommer uppvärmningen från direktverkande el. I samband med att elvärme installerades ska även isoleringen ha åtgärdats, men det är okänt hur eller i vilken om-fattning detta skedde.
1954 Arkitektarvode för altarskrank och antikglas i korfönstren. Altarskranket tillverkades men antikglasen verkar ha utgått
År 1942 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Arkitekt: N Lundberg
Nyckelord: Religionsutövning, Kapell
Öppna på kartan Fler i kategorin