Motivering (skydd): Kräbbleboda kapell möjliggjordes, i likhet med många av 1900-talets kapellbyggen, av ideella krafter, insamlingar och donationer. Kapellet speglar utvecklingen inom Svenska kyrkan där alltfler kyrkobyggnader (kapell, småkyrkor, stadsdelskyrkor) uppfördes på orter där man tidigare inte haft en egen gudstjänstlokal.
Kapellet bär till form och rumslig organisation en del likheter med frikyrkor och bönehus. Till det yttre har kapellet anpassats väl till sitt läge i den glesa skogsbygden; fasaderna är klädda i träpanel som målats faluröda med slamfärg. Den dominerande stenindustrin har satt sina spår i anläggningen genom användning av granit i byggnadens sockel och i muren kring kyrkotomten. Inom kyrkotomten finns därtill gångar lagda med svart granit.
Kapellets interiör är anspråkslös men väl genomtänkt. Kyrksalens inredning är, med undantag för altartavlan, tillkommen samtidigt som kapellet och förefaller vara mycket välbevarad. Inredningen är tidstypisk i både form och färgsättning. Predikstolens, eller ambons, utformning vittnar om att kapellet kommit till i en brytningstid inom kyrkan där den traditionella predikstolen successivt avskaffa-des för att istället ersättas av en helt flyttbar ambo. I Kräbbleboda finns det traditionella mönstret med en fast predikstol kvar, men den är öppen och placerad nästan i nivå med korgolvet. Kapellets och inredningens färgsättning i jordnära toner knyter samman rummet. Färgsättningen och takmålningen i koret vittnar om de konstnärliga ambitioner som präglat kapellets utsmyckning.
En viktig funktion i rummet är att koret med hjälp av skjutdörrar kan avskärmas och lokalen då kan användas för andra aktiviteter än kyrkliga. Detta är en mycket vanlig egenskap hos 1900-talets kyrkobyggnader och kapell där flexibilitet var ett värdeord .
Inventeringsår (1999)
Texten saknas
Inventeringsår (2019)
Kräbbleboda ligger i den norra delen av Glimåkra socken, på gränsen till Osby och Lönsboda socknar. Bygden är glest befolkad och domineras av skog vilken bryts upp av småskaliga odlings- och betesmarker i anslutning till gårdsbebyggelser.
Den första omnämningen av Kräbbleboda är enligt skånskt ortnamnsregister från 1597 då det skrevs Krefflebou. Närområdet är inte särskilt rikt på registrerade fornlämningar. De som finns är framförallt gårdstomter, tjärdalar, kvarnar och gränsmärken från nyare tid. Under 1800-talet dominerade ett fåtal gårdar trakten. Ett stenbrott ligger strax norr om bygatan. Här bröts svart och ljus granit långt in på 1900-talet. Spåren av stenbrytningen är tydliga längs med bygatan där stora upplag med kasserad sten ligger utmed vägen. 1909 kom järnvägen till byn och Kräbbleboda fick en egen station på sträckan mellan Kristianstad och Älmhult. Detta var en av de sista stationerna att tas i bruk på sträckan och under 1960-talet lades tågtrafiken ner. Den nuvarande bebyggelsen i byn ligger koncentrerad utmed bygatan. Omgiven av en grön skogsridå vänder även det lilla kapellet sin entré mot bygatan. Tomten var tidigare obebyggd skogsmark och skänktes för bygget av kapellet 1941.
Kräbbleboda ingår i Glimåkra socken och det var till Glimåkra kyrka invånarna fick bege sig för att bevista gudstjänsten på söndagar. De geografiska avstånden var således stora och i början av 1900-talet var det inte ovanligt att frikyrko- eller missionsrörelsen etablerade sig i de små byarna och kom att konkurrera med statskyrkan. Kräbbleboda är ett gott exempel på detta; sammanvuxen med Kräbbleboda är byn Hackeboda där det 1932 uppfördes ett kapell av pingströrel-sen. En kilometer öster om byn finns Övraryds missionshus som varit i bruk sedan 1920-talet.
Som ett svar på frikyrkornas expansion startades under 1900-talets första del insamlingar på många platser i landet för att bygga kyrkolokaler där den dåva-rande statskyrkan inte hade någon lokal. Denna Småkyrkorörelse hade målsätt-ningen att som kyrka finnas nära och vara tillgänglig för människorna på platsen. I protokollsboken för Kräbbelbodaortens kapellstiftelse kan det lokala engagemanget för kapellet följas från 1938. I Kräbbleboda har idén om ett kapell tillskrivits kyrkoherden i Glimåkra. Av arkivhandlingarna framgår däremot att en syföre-ning som arbetade för syftet redan fanns på orten när kapellstiftelsen grundandes i december 1938. Syföreningar i både Sibbhult och Kräbbleboda var engagerade, den första så tidigt som på 1910-talet. Under flera av stiftelsens första år var det syföreningen som samlade in mest pengar till kapellbygget. Av handlingarna framgår att kapellstiftelsen önskade uppföra en lokal som kunde hålla både gudstjänster och andra kyrkliga verksamheter. Byggnaden kom att uppföras i linje med detta och rymde både kyrksal och konfirmationssal samt typiska skjut-dörrar som kan avskilja koret från kyrksalen.
Eftersom byn ligger där Glimåkra, Loshult och Osby socknar möts så bidrog alla tre församlingarna med medel och senare turades de om att hålla gudstjänst i kapellet. 1942 invigdes kapellet under medverkan av biskopen Edvard Rohde. De första åren var både vaktmästare och organist ideellt engagerade men från 1944 respektive 1946 kom uppdragen att arvoderas. Vaktmästarna var långt fram i tiden kvinnor.
Kräbbleboda kapell skyddas enligt kulturmiljölagen 4 kap 2 §. Kräbbleboda kapell är uppfört efter utgången av år 1939 och omfattas därför inte av tillståndsplikt enligt kulturmiljölagen 4 kap 3§.
Kyrkotomt
Skogstomten som kapellet byggdes på planerades 1945 med hjälp av länsträdgårdsmästare Gustav Rudolf Persson. En lokal entreprenör från byn utförde anläggningsarbeten med start 1946; en mur av kilad sten längs väggen, stensatt gångbana, staket av stenstolpar med ribbor längs östra tomtgränsen och längs södra gränsen ett taggtrådsstaket. En del förenklingar av planteringarna genomförs under 1950-talet. 1959 tillkom lyktor på grindstolparna.
Kyrkotomten avgränsas längs vägen i norr och åt väster av en stenmur av huggen granit. Murarna kompenserar höjdskillnaderna mot kringliggande mark. Åt övriga väderstreck gränsar kyrkotomten mot skogsmark. Här markeras tomtgränsen av ett Gunnebostängsel mellan granitstolpar. Mellan smidesgrinden mot gatan och huvudentrén, samt runt kyrkan, är gångarna stenlagda. I övrigt är här gräsmatta med enstaka planteringar. Längs med kyrkans norra vägg är ett rododendronbuskage.
Byggnader på kyrkogården
På södra sidan av kapellet finns en uthusbyggnad från 1941som rymmer förråd/vedbod och torrdass. Byggnaden är en enkel träkonstruktion klädd med locklistpanel och målad med röd slamfärg.
Källor och litteratur
Protokollsbok för Kräbblebodaortens kapellstiftelse, 1938-1995. Excerperat av Ingela Frid.
Dahlberg, Markus (red). 2015. Skåne, Landskapets kyrkor. Riksantikvarieämbetet.
Hanner-Nordstrand, Charlotta m.fl. 2015. Kyrkans föremål - beskrivande lexikon. Göteborgs universitet och Skara stiftshistoriska sällskap.
Wahlöö, Claes. 2014. Skånes kyrkor 1050-1949, Guide till 493 monument och minnes-platser. Kävlinge: Domus Propria.
Olsson, Gösta. 2002. Kräbbleboda kapell 60 år – tre församlingars mötesplats.
Dahlberg, Markus och Franzén, Kristina (red). 2008. Sockenkyrkorna –kulturarv och bebyggelsehistoria. Stockholm: Riksantikvarieämbetet.
Eriksson Green, Åsa och Sträng, Maria. 2016. Det moderna kyrkobyggandet i Lunds stift. Regionmuseet i Skåne/Landsantikvarien i Lund. Rapport 2016:44.
Riksantikvarieämbetets söktjänst Fornsök. Webplats: http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html
Riksantikvarieämbetets söktjänst bebyggelseregistret:
http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaLagskydd.raa;jsessionid=B4D2AF40A2F9CDCC4482E91EBE707489?byggnadId=21400000440175&page=lagskydd
Lantmäteriets söktjänst Historiska kartor. Webplats: https://historiskakartor.lantmateriet.se/historiskakartor/search.html
Institutet för språk och folkminnen, ortnamnsdatabasen: http://arkiv.sprakochfolkminnen.se/marshal-oais/nav/isof/namn/ortnamn/ortnamn-sok?query-column-0=Kr%C3%A4bbleboda&query-column-4=Kristianstads&query-column-3=%C3%96stra+G%C3%B6inge&query-column-2=Glim%C3%A5kra&moais-form-autosubmit=true (2019-04-04)
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin