Motivering (skydd): Den omfattande fornlämningsmiljön kring dagens Näsum vittnar om en lång bebyggelsekontinuitet. Både fornlämningsmiljöerna och dagens Näsum ligger i en dalgång som mynnar vid sjön. Närhet till vattenvägarnas infrastruktur har varit av stor vikt för den förhistoriska etableringen kring Ivösjön. Genom dalgången meandrar sig Holjeån mellan två skogsbeklädda åsar. Socknen ligger i nordöstra Skånes skogstrakter som var relativt glesbefolkade innan befolkningsökningen under 1800-talet. Den högresta och vitkalkade kyrkan är en av de största landsortskyrkorna att byggas i Skåne under det sena 1800-talet. Kyrkan ligger på en höjd i byns västra del och utgör ett tydligt landmärke på gränsen mellan det tätbebyggda samhället och dalgångens jordbrukslandskap.
Näsums kyrka är den tredje kyrkobyggnaden på platsen och av ovanligt monumental karaktär. Till skillnad från sina föregångare vänder dagens kyrka sin entré mot samhället i öster och har koret placerat i väster. Föregångaren var en nyklassicistisk byggnad, medan dagens kyrka som stod färdig 1871 är mer högrest med drag av historiserande stilar vilka främst uttrycks genom dekorativa putselement såsom rundbågefriser. Den flersidiga, absidiala sakristian är ett tidstypiskt attribut liksom de rundbågiga gjutjärnsfönstren med dekorativt spröjsverk. Ursprungligen var kyrkan avfärgad i gul kulör med ett svart papptak, men har senare anpassats till nya ideal med vita fasader och koppartak. De interiöra förändringarna speglar både förändrade stilideal och demografiska förändringar. Kyrkan byggdes för 1000 församlingsmedlemmar. Knappt 100 år senare decimerades bänkplatserna till hälften och den utvecklingen har fortsatt in på 2000-talet. Den för kyrkan ursprungliga altaruppsatsen med ett skrank mot sakristian och ett stort, förgyllt kors på altaret återfinns idag i sakristian. Dagens altaruppsats har en nyklassicistisk utformning och tillkom på 1960-talet.
Det finns ett antal inventarier i dagens kyrka som vittnar om och knyter an till tidigare kyrkobyggnader. Den äldsta är en av kyrkklockorna, daterad till 1300-tal. Dopfunten och delar av predikstolen, ombyggd till skåp, är från 1600-talet. I vapenhuset finns bl.a. invigningstavlan till 1790-talets kyrka. Föremålen förkroppsligar sambandet till platsens äldre kyrkohistoria.
Inventeringsår (1999)
Texten saknas
Inventeringsår (2020)
Kyrkomiljö
Näsum ligger vid Ivösjöns norra strand i den nordöstra skånska skogsbygden på gränsen till Blekinge. Samhället ligger i en uppodlad och bebyggd dalgång omgiven av utbredda skogsbevuxna åsar, främst bokskog, i öster och väster. Längs med dalgången finns omfattande spår av förhistoriska boplatser. Området kring Ivösjön visar på en tidig bebyggelseetablering där dalgångar, stränder och åar varit prioriterade eftersom de gett möjligheten att färdas längs vattenvägarna.
Strax sydväst om kyrkogården ligger den så kallade Gudahagen, ett gravfält med gravhögar och stensättningar. Arkeologiska undersökningar har hittat både brand- och skelettgravar varav de äldsta daterats till yngre bronsålder och de yngsta till mellan år 1240 och 1430 e.kr. Traditionsuppteckningar från 1600-talet vittnar om att det tidigare har funnits en kyrka på samma plats. I enskifteshandlingarna från 1815 är området benämnt Gamle kyrkegård med backe samt Kyrkebacken. Bland de traditionsuppteckningar som finns beträffande Gudahagen kan nämnas vad som återges i serien om Sveriges kyrkor där Listers härad avhandlas: ”Såsom avläggare till klosterkyrkan i Bäckaskog torde man kunna räkna Mariakyrkan i Näsum, vilken låg s. om den nuvarande, möjligen också det kapell, som kallades Ekeberga kloster, av vilket ännu 1693 syntes rester.” Vidare berättas, och omsjungs, att kyrkan brändes ner av en svartsjuk man och nästa kyrka kom att byggas på dagens kyrkplats. Det är dock okänt huruvida Kyrkebacken/Gamle Kyrkegård faktiskt har varit platsen för en kyrka då inga arkeologiska fynd som stödjer detta har återfunnits.
Det äldsta skriftliga belägget för Näsum är från 1379 då det skrevs Næsyom. Ortnamnet kan vara en pluralbenämning av näs, vilket kan härledas till områdets geografi. Alternativt kommer det från en sammansättning av näs och hem, som i boplats eller gård. Socknen har även benämnts Nordansjö, med belägg från 1417. Näsums församling utgjorde fram till 1863 annexförsamling till Jämshög. Flera hemman inom socknen har tillhört godsen Årup och Trolle Ljungby i Gualövs respektive Västra Ljungby socknar, söder om Ivösjön.
Kyrkogård
Kyrkogården omges av höga stödmurar av huggen marksten. I norr och väster är kyrkogården utvidgad genom terrasseringar. En relativt ung trädkrans och en klippt häck av bok avgränsar den äldre kyrkogården som är täckt med sandjord. Gravkvarteren är regelbundet utformade med huvudsakligen låga, klippta häckar som avgränsning. En del vintergröna buskar pryder gravplatserna. I sluttningen åt väster finns flera storvuxna träd, framför allt tallar. Den västra utvidgningen avgränsas i övrigt av en klippt häck och trädkrans. Utvidgningarnas gravplatser är huvudsakligen ordnade i regelbundna rader med rygghäckar emellan. Huvudentrén till kyrkogården är framför tornet i öster. Här finns en svart smidesjärngrind mellan två kraftiga grindstolpar av granit med profilerade överliggare. Grindbladen pryds av rundbågar och vitmålade stjärnor.
Byggnader på kyrkotomten
Ingrävd i backen norr om kyrkogården ligger ett bårhus. De synliga fasaderna består av oregelbunden, huggen sten med en portöppning omfattad av ljusare huggen sten. De dubbla portarna är troligtvis av ek med lodräta mönster. Ett mindre fönster med betongglas, täckt av järngaller, finns intill porten.
Källor
Andersson, Thorsten (2012). 50 kyrkor i nordöstra Skåne. Kristianstad: Regionmu-seet Kristianstad
Dahlberg, Markus & Sjöström, Ingrid (red.) (2015). Skåne: landskapets kyrkor. 1:1 Stockholm: Riksantikvarieämbetet
Lilja, Helén (1996). Östan hav och västan berg: en färd genom Bromölla kommuns histo-ria. Bromölla: Kulturnämnden
Tuneld, John (red.) (1960). Prästrelationerna från Skåne av år 1667 och 1690. Lund: Gleerups Wahlberg, Mats (red.) (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI)
Opublicerade
Underhållsplan för Näsum kyrka, Ponnert arkitekter AB, 2004
Svenskt ortnamnslexikon, Språk- och folkminnesinstitutet, 2003
Ranebo, Theodor. Inventering av kyrkklockor i Lunds stift. Pågående stiftsprojekt.
Internet
Riksantikvarieämbetets söktjänst Fornsök: https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/b7a5ddac-977c-46e9-a8a5-3266ed5687c2 (besökt 2020-11-12)
http://runeberg.org/rosenberg/2/0309.html (besökt 2020-11-13)
Länsstyrelsens kulturmiljöprogram: https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/kulturmiljoprogram/omraden/gudahagen-klagstorp.html (besökt 2020-11-13)
Lantmäteriets söktjänst Historiska kartor: https://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/searchresult.html?archive=GEOIN&firstMatchToReturnLMS=1&firstMatchToReturnREG=1&firstMatchToReturnRAK=1&yMin=6223851&xMin=467320&yMax=6225851&xMax=469320 (besökt 2020-11-13)
Övriga källor
Topografiska arkivet, Regionmuseet i Skåne ”Näsum socken”.
Inventeringsår 2001
Texten saknas
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin