Motivering (skydd): Vilans kyrka och församlingshem är en så kallad småkyrka tillkommen inom ramen för en inomkyrklig rörelse som kallades småkyrkorörelsen. Rörelsen verkade för att uppföra kyrkobyggnader i nya stadsdelar eller på orter där det sedan tidigare inte funnits sådana. I Vilan fanns en växande befolkning och många nya arbetsplatser och den gamla sockenkyrkan låg relativt långt från den nya bebyggelsen. Vilans kyrkas tillkomst kan karaktäriseras genom stort frivilligarbete i nära samverkan med moderförsamlingen i Norra Åsum. Liksom de flesta småkyrkor byggdes Vilans kyrka för att fungera för en bred verksamhet och ändamålsenliga lokaler för syföreningar, ungdomsverksamhet, studiecirklar m.m. utöver den traditionella kyrkliga verksamheten.
Byggnaden är arkitektoniskt vardaglig och har stora likheter med profana offentliga byggnader från samma tid. Detta var ett medvetet grepp hos småkyrkorörelsen som ville att kyrkan skulle komma närmare människorna, man ville sänka tröskeln och visa att man var en samhällsinstitution som var relevant i sin samtid. Däremot ställdes höga krav på kvalité i material, utformning och konstnärlig utsmyckning. Detta är särskilt tydligt i kyrkorummet och samlingssalen. Det som exteriört tydligast kommunicerar att detta är en kyrka är klockstapeln.
Byggnadens interiör och planlösning återspeglar den varierade verksamheten. Samlings-salen och kyrksalen är det tydliga navet i byggnaden och de mest påkostade gestaltningsmässigt. Materialvalen knyter samman rummen: furupanel, limträbalkar, mörkt bruna klinkerplattorna och röda tegelväggarna bildar en lugn och jordnära färgskala åt lokalerna. Hissvägg, vikväggar och lösa möbler gör rummen enkla att anpassa för olika aktiviteter, grupper och sätt att fira mässa. Kyrkorummet utgör ett litet rum i jämförelse med rummen för sociala aktiviteter och administration.
Tidens teologiska idéer förutsatte ett mer flexibelt kyrkorum än tidigare vilket återspeglas i Vilans kyrkorum; lösa stolar, flyttbart och fristående altare är sådant som möjliggjorde en tätare samling kring altaret med en mer delaktig församling.
Estetiskt karaktäriseras kyrkorummet av det dunkla ljuset som faller in genom korets sidofönster, i kombination med samstämmigheten i materialvalen: det röda teglet, det bruna golvteglet och furudetaljerna skänker salen en känsla av lugn och avskildhet.
Inventeringsår (2006)
Inventeringsår (2020)
Kyrkomiljö
Vilan är en stadsdel strax sydväst om Kristianstad centrum, öster om Helge å. Området präglas av en blandning av egna hem och skolor från 1900-talets första del, industribyggnader och hyreshus från 1900-talets mitt. Flera stora trafikleder delar upp området. En grönstruktur med fruktträd och buskar är spår efter en mer utbredd bostadsbebyggelse som rivits senare delen av 1900-talet och början av 2000-talet. Stadsdelen har sedan 1800-talet växt fram på ägorna till Härlövs by som tillhörde Norra Åsums socken. Här finns inga registrerade fornlämningar som vittnar om förhistorisk aktivitet. Under 1800-talets första del hade området fortfarande karaktären av landsbygd med enstaka gårdar.
Stadsdelen utvecklades snabbt och blev år 1887 municipalsamhälle. 1941 uppgick både Norra Åsum och Vilan i Kristianstad stad. Vilan var vid det laget en tätbebyggd stadsdel med 3500 invånare.
Vilans kyrka skyddas enligt kulturmiljölagens 4 kap §§ 1 och 2;
Kyrkobyggnader och kyrkotomter skall vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas och deras utseende och karaktär inte förvanskas. Kyrkobyggnader enligt denna lag är byggnader som före den 1 januari 2000 har invigts för Svenska kyrkans gudstjänst och den 1 januari 2000 ägdes eller förvaltades av Svens ka kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar. Kyrkotomt är ett område kring en kyrkobyggnad som hör samman med byggnadens funktion och miljö och som inte är begravningsplats Lag (1999:304).
Vilans kyrka är uppförd efter utgången av år 1939 och omfattas därför inte av tillståndsplikt enligt kulturmiljölagen 4 kap § 3.
Kyrkotomt
Kyrkan och församlingshemmet tar upp större delen av de två villatomter som utgör kyrkotomt. På byggnadens södra sida avgränsar en gräsmatta mot den närliggande trottoaren och gatan. Gången mellan trottoar och kyrkans entré är belagd med marktegel. På norra sidan omges och inramas kyrkotomten av ett Gunnebostängsel och partiellt en mur av cementblock. En grusad parkeringsplats finns i anslutning till byggnadens norra del. Vid byggnadens nordöstra hörn finns en storvuxen rododendron. Norr om samlingssalen finns en gräsmatta och utesittplatser.
Direkt sydväst om entrén finns en klockstapel i gjuten betong med frilagd sjösten i ytan. Klockstapeln täcks av ett enkelt sadeltak.
Källor
Det moderna kyrkobyggandet i Lunds stift 1940–2000, R 2016:44, Regionmuseet i Skåne. Protokoll för Vilans kapellstiftelse i serie KV i Norra Åsums kyrkoarkiv, Arkivcentrum Syd, Lunds stift.
Internet
Riksantikvarieämbetets söktjänst Fornsök. Webplats: http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html Lantmäteriets söktjänst Historiska kartor. Webplats: https://historiskakartor.lantmate-riet.se/historiskakartor/search.html
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin